« I’ll kill that cat! | Huvudsidan | Banne mig tror jag att hon kan läsa... »
13 januari 2002
Mönsterbarn och mönstermamman samt mönsterpappan
För det har väl aldrig någon ens tvivlat på att det egentligen ska vara? Det är bara det att när man jobbar i UNIX-världen så har man fått lära sig att inte använda några ord (läs filnamn) med bokstäver som har prickar över sig.... i alla fall inte andra än i.
I dag har vi tagit en underbar skogspromenad. Cirka 1 mil med porlande bäckar, hala rötter och fågelsång som om vore det redan vår.
I går var vi i Härksogen och gick en femkilometare men det var inte lika kul. Mycket is och svårt att gå.
Jag har broderat sedan några dagar tillbaka och nu när nästan halva tavlan var klar insåg jag att det var lika bra att börja om från början. Jag hade sytt något fel alldeles i början som jag i min enfal trodde att jag skulle kunna fuska till men i natt visade det sig att jag trodde alldeles fel.
Så jag hoppade upp i mina hyllor, letade fram nytt linne och började om på ruta 1.
Jag ska ju ge bort denna tavla och då måste den ju vara perfekt.
Den andra ska repa upp när lusten överfaller mig någon gång och använda det linnet till någon annan tavla. Tyvärr är det lite för högt meterpris för att man ska kunna kassera det.
Nåväl, jag tar väl och syr några stygn innan mönsterpappan vill ha sin middag.
Skrivet av Angela Müller den 13 januari 2002 14:41