« Fy bubblan | Huvudsidan | Blunda och låtsas »
7 januari 2004
Började bra.........
...........i morse med att jag försov mig. Eftersom vi stiger upp två olika tiden under veckans dagar, måndag tisdag och torsdag klockan 06.00 och onsdag och fredag 05.30, så har jag två väckarklockor för att jag är för lat att ställa om mellan dom olika dagarna.....
I går kväll blev ytterligare en sen kväll och när jag gick till sängs anade att jag det kunde bli bekymmer till morgonen så därför arrangerade jag bägge mina klockor för att larma vid utsatt tid....som tur var annars hade jag förmodligen sovit ännu.
När "nollfemochtrettioklockan" skrällde i morse tyckte jag att den var mycket grym och jag skulle bara sträcka på mig lite...vaknade sedan när "nollsexnollnollklockan" skrällde.
Då insåg jag att den lilla sträckningen varat i trettio minuter och under en mycket god djup sömn. OCH Woffegubben hade minsann inte ställt någon av sina klockor så resultatet var att jag alldeles ensam och övergiven fick ta ansvar om att vi skulle komma i väg till simhallen i tid - detta mycket tunga ansvar!
För att göra en lång historia kort så hann jag i alla fall simma 600 meter vilket förmodligen var vad jag hade klarat även om jag hade kommit i tid efter mer än två veckors uppehåll. Därefter 10 minuters välbehövlig stretching - gissa om det knakade både här och där :-)
Min kompis Astor i simhallen blötte sitt pekfinger, när vi möttes vid vändningen av 50-metersbassängen, och drog fingret sakta och hårt över min arm.
Å fan, det är äkta solbränna, sade han när han tittat på pekfingret om det fanns färg på den.
Jämän, svarade jag, här kör vi bara med äkta vara serdu!
Dagen på jobbet var skaplig eftersom jag hunnit jobba i kapp min frånvaro under måndag och tisdag men jag har varit förbaskat trött hela dagen.
När vi skulle gå hem beklagade jag mig för Maken (som jag benämner honom i bland) så svarade han:
- Vad ska vi göra åt det då?
- Ja, föreslog jag, kanske borde jag komma i säng innan midnatt någon enda dag i veckan....
Jag har nämligen varit bedrövlig sedan vi hem kom från semestern. Att jag inte kom i säng i söndags hade väl sin förklaring eftersom vi inte landade förrän 21.00 på kvällen och innan vi fick fatt i taxi och en hemresa på 30 minuter samt en nödvändig uppackning vid hemkomst - ja då hade klockan hunnit bli en del kan man säga.
Men att jag sedan både måndag- och tisdagkväll inte fick ändan ur vagnen och kommit i säng förrän efter midnatt, trots att jag skulle upp och jobba dagen därpå, kan jag knappast skylla någon annan än mig själv. Det ska bli ändring på detta i dag kan jag lova......
Efter jobbet var jag på gymet. Det kändes otroligt trögt att ta sig dit och jag tänkte flera gånger för mig själv på vägen att jag behöver nog inte gå i dag precis...torsdagar är ju som gjorda för gym....
Så det slutade med att jag fick skälla ut mig själv för att jag inte har bättre vett än att dra mig i fördärvet och missären....
Ja, efter den utskällningen kunde jag intet annat göra än att släpa mig in på gymet och hurtigt skrika Hello i dörren till alla som stod i närheten av ingången. Bara den ansträngningen fick mig att fundera på om jag inte skulle välja att lägga mig på massagebädden 1 timma i stället för att ranta omkring som en zombie mellan alla olika maskiner???
Men tji fick jag, jag hade inte rätt kort med mig, och jag kunde inte annat än att räcka ut tungan åt mig själv.
Det blev 10 minuters uppvärmning på helvetesmaskinen, klarade inte längre pga knäet som fortfarande gör ont. Sedan blev det 1 timma stryrka.
I morgon har jag planer på att testa med "promenadsistabitenhem" men jag får väl se hur det känns efter i dag med både sim och gym och nu ska jag gå och sova på saken!
Skrivet av Angela Müller den 7 januari 2004 21:15
Kommentarer
Hej,och välkommen hem till VÄRKligheten..du lär väl ha en del träningsvärk iallafall efter den rivstarten på året?Hör att du också tycker det är lite tungt att börja jobba igen,tänk vad fort man vänjer sig vid sena kvällar-och vad svårt det är att ta sig i kragen och gå till sängs när man vet att man borde!Ha det gott och pina inte kroppen så hårt..är faktiskt lite bekymrad över ditt knä,det låter som om du borde gå till fältskären med det...*kram* Snurran
Skrivet av: snurr den 8 januari 2004 15:40
Jag håller med Snurran i precis allt hon säger...
Skrivet av: Britt-Marie den 8 januari 2004 17:35
Å jag fattar inte vad jag skulle ta mig till UTAN er två som alltid uppmuntrar, tröstar och ger kloka råd! *Kramar i mängder*
Skrivet av: Angela den 8 januari 2004 20:34