« Två timmar | Huvudsidan | Varför är livet så svårt och så kort? »
15 april 2004
Ett leende förlänger livet och munnen
PÅ En Lundwalls liv och lustar läste jag i dag något som fick mig att le en smula:
En professor stod inför sina studenter. Han hade några föremål framför sig. När föreläsningen började tog han en tom glasburk. Professorn fyllde glasburken med stenar. När det inte fanns plats för mer stenar frågade han sina studenter. "Är glaset fullt nu?" Alla var eniga om att glaset var fullt. Då tog professorn fram några små stenar. Han lade försiktigt ner dem i glasburken samtidigt som han försiktigt skakade burken. De små stenarna föll ned i tomrummen mellan de stora stenarna. När glaset var fullt upp till kanten frågade han studenterna om glasburken var full. Alla var eniga om att det var fullt. Då tog professorn fram en påse med sand. Studenterna började le. Professorn kunde nu sakta hälla ner en hel del sand som rann ner mellan de stora och små stenarna. Han fyllde upp glaset till bredden. Nu, sade professorn, vill jag att ni föreställer er att det här glaset är ert liv. De stora stenarna är de betydelsefulla sakerna i era liv, som t ex familjen , er käresta, barnen, er hälsa, era vänner - allstå även om ni skulle mista allt annat i livet så skulle ändå livet vara meningsfullt. Småstenarna är de mindre viktiga sakerna som t ex jobbet, huset och bilen. Sanden är allt annat som vi fyller livet med. Tänk på att om du först fyller glasburken med sand så finns det inte plats för det som är viktigt och viktigast. Om du alltid har fokus på det som är viktigast i livet så blir du en lycklig människa. Lek med dina barn! Ta hand om din kära och dina nära! Gå på stan med din käresta och likväl kommer det att finnas tid till att jobba, städa och göra allt annat som är småsten och sand. Fyll ditt glas med de stora stenarna, saker som verkligen betyder något! Ha alltid kontroll över vad som skall prioriteras som stora stenar. Resten är ju bara småsten och sand. Professorn vände sig mot sina studenter och så tog han fram en flaska öl. Mycket försiktigt hällde han en hel öl ned i sanden med de stora och små stenarna. Han vände sig åter mot salen och sade. Och sensmoralen är att oavsett vad som sker i ditt liv så finns det alltid plats för en öl.
Och detta får mig osökt in på att i morgon kväll är det dags att ta en pilsner med goda arbetskamreter på Dubliners!
Skrivet av Angela Müller den 15 april 2004 16:17
Kommentarer
*Ler* Jag har läst den förr, men den tål att läsas många gånger! Den är jättebra! *Kram* P.S. Ha en underbar kväll i morgon! D.S.
Skrivet av: Britt-Marie den15 april 2004 19:40
*hupp* Du sa pilsner. Jag tycker om pilsner. Mycket. Tror banne mig att det är dags för ett besök på Bishop Arms...
Skrivet av: r2 den15 april 2004 20:48
r2> Ja, kan man som jag, skylla på maltbrist, så blir det med ens helt legalt :-)
Skrivet av: Angela den15 april 2004 21:03
Britt-Marie> Visst, den tål att läsas varje gång man blir sugen på en pilsner eller när maltbrsten sätter i som värst :-) *Kram*
Skrivet av: Angela den15 april 2004 21:05