« Fick så jag teg | Huvudsidan | Vättlefjällsvandring »
30 april 2004
I dag var sanningen
Begravningsgudstjänst i Fässbergs kyrka - men som före detta Mölndalsbo och född och uppvuxen där slinter gärna tungan med att säga Mölndals kyrka.
Under alla år har det varit Mölndals kyrka för mig/oss.
När vintern slog till och vi åkte tefat som det hette då i kyrkbacken, när min storebror konfirmerades, när samme storebror gifte sig med sin Eva, när vårt förstfödda barn döptes och givetvis många många andra tillfällen.
Detta kom över mig i dag när vi satt i kyrkan och lyssnade till prästen som faktiskt bara läste innantill eftersom min svägerska hade skrivit hela akten själv till sin sista föreställning. Med musik och allt.
Det var så sorgligt och samtidigt den vackraste begravning jag varit på.
Alla var där.
Och under hela akten försökte en liten fågel ta sig in genom det vackra blyinfattade fönster som vetter mot baksidan och strax bakom Jesus på korset.
Varför? Varför måste man dö i cancer när man inte ens fyllt femtio och har två ofödda barnbarn på väg?
När vi, nu i kväll, hämtade hem Stora Monsterbarnet vid Göteborgs centralstation kom allt över mig igen när jag berättade om begravningsakten och om hur vackert det var.
Vad livet och stunden gav kan ingen ta ifrån oss
Skrivet av Angela Müller den 30 april 2004 21:25
Kommentarer
Godmorgon vännen, sorlig dagbok du skrev idag, det gör ont i mig också, det är sant som du skriver att man skall behöva lämna detta liv så ung och inte få uppleva det bästa som kan hända en, nämligen att hon inte fick uppleva sina barnbarn. Kram/Monika
Skrivet av: monika den 1 maj 2004 06:54
Hej... Det lät som en väldigt vacker begravning... trots allt... Tänker på dig/er... Kram från Britt-Marie...
Skrivet av: Britt-Marie den 1 maj 2004 14:17
Monika> Ja, det skulle var förbjudet att dö innan man är 90. Trösterikt att höra ifrån dig, saknar dig allt! *Kram*
Skrivet av: Angela den 2 maj 2004 18:14
Britt-Marie> Ja, det var en mycket vacker begravning och bara tanken och numera även vetskapen på att hon arrangerat allt själv är helt igenom fantanstisk. Att ha en sådan sinnesnärvaro! *Kram*
Skrivet av: Angela den 2 maj 2004 18:17