« Tråkig, tråkigare, tråkigast | Huvudsidan | Söndagspass »
11 september 2004
Rothelvetet
ÄR NU ett minne blott. Jag fick upp syrenroten redan under förmiddagstimmarna men det kostade på kan jag meddela. Mitt vänsterknä gör ont som in i attan. Om det beror på löpbandet i går på gymet eller rothelvetet ska jag låta vara osagt men ont gör det. Får se om det blir något gym i morgon. Jag tog på mig ett knästöd under tiden jag höll på med att få upp roten och det kändes bättre men nu skriker jag högt varje gång jag suttit still en stund och ska resa mig upp. Ryggen ömmar också men vi är väl kanske inte skapade, vi kvinnor, för att ta upp rötter av syrener som stått i jorden sedan 60-talet :-)
Kylskåpet var så tomt så det mer eller mindre ekade vi snabb och oförsiktig öppning av detsamma. Jag blev alltså tvungen att åka och handla efter jag blev klar med rotgrävandet.
Fiskgrytan puttrar nu på spisen och det är dags att göra "kväll". Middagen kommer med all säkerhet att serveras framför dumburken och förhoppningsvis ska krafterna hålla så länge så att maten slinker ner.
Woffegubben mår lite bättre i dag och det är skönt. På måndag blir det normala rutiner även för honom, dvs arbete och tidig uppstigning.
Det är ingen glädje att vara sysslolös, det roliga är att ha mycket att föra och strunta i att göra det.
Skrivet av Angela Müller den 11 september 2004 18:26
Kommentarer
Jisses! Ser jobbigt ut det där! kramkram
Skrivet av: steffanie den11 september 2004 20:33
Ja, helgejul det ser inte roligt ut. Jag har själv ett antal rothelveten som står och väntar på mig...
Skrivet av: Trueto den11 september 2004 21:32
Trueto> Åhh, jag känner mig mer eller mindre som rotexpert numera ;-) Hör av dig bara...... Jag har faktiskt en ännu djävligare på baksidan kvar från bastarden vi tog ner innan Woffegubben blev sjuk. Den klarar jag dock inte på egen hand men nu börjar han bli bättre igen så nu ligger den risigt till!
Skrivet av: Angela den12 september 2004 13:21
Steffanie> Ja, det är säkert jämförbarat med ett gymppass ;-) Skönt att den är borta nu i alla fall. Det blev jätteljust inne i arbetsrummet må du tro. *Kram*
Skrivet av: Angela den12 september 2004 13:22