« En hiskeligt bra dag | Huvudsidan | Ännu en hektiskt dag »
4 oktober 2004
Sitter och väntar
PÅ ATT WOFFEGUBBEN ska ringa, Det är nämligen hans tur att ha "färdtjänst" i dag för han är ute med några "gubbar" från Wezäta-tiden och tar några pilsner.
Jag har förstås tittat på Krönikan på TV och det viner av vind runt husknuten och piskar av regn mot rutorna så det var riktigt mysigt att krypa upp i soffan efter ett gympass och njuta av denna underbara serie.
Min arbetsdag har slagit alla rekord i dag. Fullt ös - medvetslös hela dagen, från det jag anlände efter simmet i morse tills jag slog igen dörren vid 16-tiden.
Nåja, det var länge sedan jag hade en sådan dag sist så jag ska väl inte klaga.
Morgondagen är fylld av diverse möten så den blir garanterat lugnare.
I går morse när jag slog upp mina ljusblå regnade det så jag bestämde mig för att "nana kudden" en stund till. Ve och fasa, jag vaknade inte förrän efter tio! Det händer inte ofta att jag sover så länge men jag får väl anta att jag behövde det.
Eftersom vädret var lite dassigt bestämde jag mig för en tur till Ikea för att börja planera de möbler jag ska ha i mitt arbetsrum när vi renoverat klart. Vi har visserligen inte börjat ännu då parketten fortfarande felas oss men att planera nya möbler kan ta tid. Det lutar nästan åt att det blir Billy-hyllor med glasdörrar men som sagt inget är bestämt ännu. Problemet är ju att jag måste hitta en datormöbel samt skrivbord för symaskinen i samma träslag och det verkar värre. Det får nog bli fler turer till andra möbelhandlare framöver.
Det är ju i och för sig alltid trevligt att ta sig en tur till Ikea så även om det inte blev några möbler ännu så hittade jag förstås lite annat smått och gott.
Bland annat tre mysiga kuddar till nya bäddsoffan (som fortfarande står i sin förpackning i vardagsrummet), badlakan och handdukar samt fyra nya skärbrädor i trä och ett knivblock. Jag var så hiskeligt trött på alla våra fula skärbrädor i vit plast som inte är vita längre utan färgade av allsköns matvaror. Värst är röd paprika för den biter sig fast som attan när man skurit. Åtminstone om brädorna är slitna efter mycket användande och det var våra.
Japp, det rök någon och en halvannan tusenlapp - men det var väl givet :-)
Begäret gör människan blind.
Skrivet av Angela Müller den 4 oktober 2004 21:36