« Hundra meter | Huvudsidan | I been waiting for this moment »
5 december 2004
Slit och släp
EFTER EN HELMYSIG KVÄLL HEMMA hos Arto med sambo och kelig kisse vaknade vi ganska sent på lördagmorgon. Det var ju så trevligt så vem ville gå. Nåja, vi gick i alla fall inann vi blev utslängda :-)
Lilla Shiba var så kelig hela kvällen och det var riktigt, riktigt mysigt att få gosa med henne. En riktig överlevnadskonstnär kan man väl beteckna henne med sina 18 år på nacken.
Vi blev fullmatade av de mest utsökta i matväg som tänkas kan och därtill gott vin. (Man är ju i trygga händer när det gäller vin hos Arto). Med andra ord en perfekt avslutning på veckan. Hoppas vi nu kan övertala dem till ett besök här hos oss framigenom.
Vi började med projekt arbetsrum dirket efter en frukost som mer liknade frunsch, i alla fall med tanke på tidpunkten som den intogs på.
Woffegubben startade med att sätta upp golvlisterna och jag ställde mig i garaget för att försöka få bort den gamla väggfärgen på taklisterna. Jag gav dock upp och slängde mig i bilen till Bauhaus och köpte nya medans Woffe fortsatte med golvlisterna.
När jag stod på Bauhaus och valde ut lister lade jag märke till en massa "gubbar" som var där i samma ärende. När dom fick syn på mig med en liten bit gammal list och en miniräknare i händerna så blev dom till en början konfunderade och kikade sig lite diskret om efter mitt manliga sällskap.
När det inte kom någon man och jag började lasta ner lister i min kundvagn tyckte jag mig kunna ana en tankeverksamhet hos "gubbarna" typ: Å fan, kan man skicka kärringen att köpa lister!
Jag rusade även in en snabbis, haha det var miljoner i kön till kassan, för att få med lite av dom nödvändiga livsmedel som saknades där hemma vid.
Väl hemma igen hade Woffegubben blivit klar med golvlisterna och även alla kontakter var på plats samt nya taklampan.
Sedan har vi jobbat ända fram till nu med att skruva ihop möbler. Soffan var en riktig rysare innan vi fick ihop. Det blr jättefint men jag hade räknat lite fel på måtten så den ena hylla får stå på ett annat håll än jag hade tänkt mig från början. Men det gör inget.
Nu ropar min säng på mig sedan länge så det är väl lika bra att gå och lägga sig. Vi ska ju snart fortsätta med resten av möblerna så återhämtning av krafterna är ett måste.
Skrivet av Angela Müller den 5 december 2004 02:53