« februari 2005 | Huvudsidan | april 2005 »
31 mars 2005
Nästan tvåtusen
VARAV 670 ÄR KALORIER som jag gjorde slut på under cykelturen hem. Resten är kronor som gick åt hos tandläkaren/hygienisten.
Besöket hos tandläkaren tog nästan två timmar...hujedamejjen och då var merparten av tiden naturligtvis inne hos hygienisten.
Jag var alltså inte tillbaka vid jobbet förrän strax före 18.00 men skam den som ger sig. Jag lämnade över bilen till Woffegubben samt bytte om i alla hast och gav mig iväg. I dag gick det undan kan jag lova! Ingen motvind och trots att jag tog den "långa" vägen blev totaltiden 1 timma, 38 minuter och 58 sekunder! Om man jämför det med tisdagens tur som tog 1 timma, 58 minuter och 21 sekunder så kan man nog påstå att jag slagit mitt personliga rekord. Men å andra sidan hade jag motvind då ;-) Jisses vilken cykeltur! När jag kör den andra vägen (den korta) som är 2,8 mil brukar jag sällan hamna under 1 timma och 30 minuter...
Japp, här kommer resultatet:
EFFEKTIV CYKELTID: 1 timma, 38 minuter och 58 sekunder.
MEDELHASTIGHET: 19,7 km.
MAXHASTIGHET: 41 km.
DISTANS DAGENS TUR: 3 mil, 2 km och 590 meter.
TOTALSTRÄCKA (sedan sista nollställning): 11 mil, 7 km och 100 meter.
Pulsklockan:
KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 670 varav 50 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 123.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 1 timma, 29 minuter och 38 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 1 timma, 40 minuter och 33 sekunder (rödljus).
Jo, min Kompis Eurasiern låg fortfarande under bordet och iddes inte ens skälla ut mig i dag. Han börjar alltså vänja sig så nu gäller det att hålla det stadiet.
Jag hade ju inte kameran med i dag och då såg jag givetvis flera utslagna Tussilagon!!
Skrivet av Angela Müller den 31 mars 2005 20:03 | Kommentarer (5) | Permalink
Börjar nästa ångra
MITT BESLUT OM ATT TA MED CYKELN till jobbet för att med den ta mig från jobbet. Och anledningen till att jag börjar svikta över mitt beslut är att jag har tid hos tandläkaren 15.30 och tandhygienisten 16.00. Den senare brukar plåga mig i över 1 timma och sedan ska jag ta mig tillbaka till jobbet för att överlämna bilen och hoppa på hojen...
MEN jag laddar batteriet på IPoden nu tills jag kommer tillbaka så sista ordet är väl inte sagt ännu (?)
Skrivet av Angela Müller den 31 mars 2005 14:03 | Kommentarer (0) | Permalink
30 mars 2005
Många kilo blir det
WOLFGANGS FARBROR, HORST, är en pigg 74-åring som går på gym. Han är så rolig när han berättar om sitt gym, ett riktigt avancerat dito som pysslar mycket med rehabilitering. Farbror Horst har varit nära, vid några tillfällen, att lägga näsan i jorden på grund av problem med hjärtat. Hans doktor rekommenderar att han tränar måttligt och har fått noggranna instruktioner om hur mycket han får träna. Gymet är så avancerat så han sätter sitt kort i de olika maskinerna som sedan talar maskinen om exakt vilken belastning han ska ha.
Horst var ingenjör i sitt yrke och har en förkärlek att räkna ut allting i tal och siffror så när vi träffades sist fick vi veta exakt hur många kilo han lyfter sammanlagt på ett gympass.
Jag brukar tänka på detta när jag stretar på och har tänkt flera gånger att jag ska göra detsamma så nu kommmer det ;-)
Så här ser mitt styrkepass ut:
Biceps 7,5 kg x 3 blir 22,5 kg
Triceps 25 kg x 3 blir 75 kg
Högrodd 20 kg x 3 blir 60 kg
Bröstpress 12,5 kg x 3 blir 37,5 kg
Benspark 17,5 kg x 3 blir 52,5 kg
Latsdrag 35 kg x 3 blir 105 kg
Mage/framsida lår 45 kg x 3 blir 135 kg
Benpress 50 kg x 3 blir 150 kg
Mage 25 kg x 3 blir 75 kg
Rygg 25 kg x 3 blir 75 kg
Lårcurl 3 kg x 3 blir 9 kg
Axelpress 1 kg x 3 blir 3 kg
Adductor (utsida lår) 35 kg x 3 blir 105 kg
Abductor (insida lår) 35 kg x 3 blir 105 kg
Latmatch 3 kg x 3 blir 9 kg
Totalt blir det 1018,5 kg!
Ja, det är ju ett sätt att se på träningen. Ska inte glömma att berätta detta för Horst nästa gång vi åker till Tyskland - det ska bli riktigt roligt faktiskt ;-)
Som sagt, vi har varit på gymet i kväll och det blev 15 minuters uppvärmning på roddmaskinen och därefter 1 timma och 10 minuter styrka.
Nu ska jag äta en nyttig sallad och därefter en mindre nyttig blåbärspaj!! Men det är inte mitt fel utan kan helt och hållet skyllas på herrn i huset som upptäckte att vi hade vaniljsås samt vispad grädde som måste göras slut på.
Jag hade aldrig kommit på tanken!
Skrivet av Angela Müller den 30 mars 2005 20:03 | Kommentarer (0) | Permalink
Simborgare
I DAG VAR VÅRA GODA SIMBORGARE, Astor och Rut, tillbaka efter att ha tillbringat påskveckan på Gullholmen. Det har dom gjort varje år sedan Jesus gick i kortbyxor. Nåväl, det var gott att ha dem tillbaka. Man vänjer sig snart vid sina goda simborgare och saknar dem när de inte är på plats på morgonen.
När jag simmade förbi Rut i dag så sade jag till henne att att jag faktiskt tyckte att hov blivit lite gulligare efter besök på Gullholmen.
Då frågar hon mig varför det står Ingela i katalogen på mig? Jag blir lite ställd och då avslöjar hon att dom har skickat ett kort från Gullholmen till oss och att dom letade upp adressen i telefonkatalogen.
Uppss, vi som inte står med i telefonkatalogen...undrar just vem som fått vårt kort??
Saken är den att jag alltid brukar skicka ett vykort när vi är ute och reser till dem och nu ville dom vara gulliga och göra detsamma. Vid närmare efterforskning så har det nog hamnat hos någon Müller i Lerum. Tror jag ska ringa dem och kräva kortet ;-)
Vem vet, dom kanske inte ens är simborgare och då ska dom ju inte ha något kort!
Det blev en tusing i dag i alla fall om jag nu inte missade att räkna något varv av upprördhet över att ha missat ett vykort. I så fall kan det tänkas ha blivit 1100 meter men som sagt...
Skrivet av Angela Müller den 30 mars 2005 15:03 | Kommentarer (4) | Permalink
29 mars 2005
På allmän begäran
TRE KOMMA 1 MIL SENARE eller för att vara lite mer exakt 3 mil, 1 kilometer och 770 meter. Jodå, det blev cykeln hem i dag och den "långa" vägen dessutom för att slippa lervällingen de sista 7 kilometrarna.
Den "långa" vägen är tre kilometer längre och går via Jonsered förbi Aspen till Lerum och sedan Stenkullen mot Gråbo. Alltså parallellt med E20, gamla Stockholmsvägen som man kallar den. Väldig backigt men inte bara uppför utan även en och annan nerförsbacke.
Längs sjön Aspen är det väldigt vackert om man nu tar sig tid att stanna och fota vilket jag gjort i dag.
På allmän begäran, för att nu återanknytna till dagens rubrik, så skulle jag till att fota min Kompis Eurasiern...som naturligtvis inte ville vara med på bild ;-)
Nåja jag blev utskälld som vanligt och det känns tryggt. Normalt när han skäller ut mig kommer han ända fram till staketet men så icke i dag. Håll till godo och låt fantasin flöda. (Han kurar under bordet).
Ja, efter besöket hos Kompisen så är jag näst intill hemma, nästgårds som vi säger här ute på landet. Mätaren visar 2.9 mil...
En fin tur, lite kall om fötterna det sista men ändå inte som sist. Och att inte förglömma MOTVIND hela vägen! Jag tror jag ska klaga hos SMHI.
EFFEKTIV CYKELTID: 1 timma, 58 minuter och 21 sekunder.
MEDELHASTIGHET: 16 km.
MAXHASTIGHET: 36,5 km.
DISTANS DAGENS TUR: 3 mil, 1 km och 770 meter.
TOTALSTRÄCKA (i år): 8 mil, 4 kilometer och 500 meter.
Därefter var jag äntligen hemma och halvannan kilometer från målet blev jag omkörd av en V70 - ja, gissa vem det kan vara?
Skrivet av Angela Müller den 29 mars 2005 19:03 | Kommentarer (6) | Permalink
Det vete tusan
OM DET BLIR NÅGON cykeltur hem i dag? Så vitt jag kan minnas hade man lovat soligt i dag men jag kan då inte se någon sol, bara massor av moln.
I morse när vi åkte hemifrån var det fortfarande mörkt och helt omöjligt att avgöra vad det skulle bli för väder så cykeln åkte med hängandes där bak.
När vi hade simmat klart var det ljust igen och då kunde man ana att det inte vankades någon sol, tvärtom det kom några droppar regn.
Jag får ta mig en funderare huruvuda det blir V70 eller cykel från Göteborg till Gråbo. Det är några timmar kvar att lura på.
Skrivet av Angela Müller den 29 mars 2005 13:03 | Kommentarer (0) | Permalink
28 mars 2005
Något lugnare
VISSERLIGEN BÖRJADE JAG dagen med att putsa de sju stora fönster vi har på altanen. Men dagen var planerad för lite annat så när Woffegubben slog upp sina ljusblå drog vi i väg bort till gymet.
15 minuters uppvärmning på roddmaskinen.
1 timma och 10 minuter styrka.
Jag tycker man trälar på gymet dag ut och dag in men sällan märker några direkta effekter av allt skrot man lyften än hit och än dit. Det klagar jag ofta på men får nog ta tillbaka gnället nu. Efter att dels ha putsat alla dessa fönster vi har och cykelturen från jobbet i förra veckan utan minsta spår av obehag i form av träningsverk så drar jag slutsatsen att det är gymet som är orsaken. Jag har aldrig förr om åren varken gjort min premiärtur för året på cykel eller putsat alla våra förbaskade fönster utan att jag varit "halvt invalidiserad" efter.
Efter gymet drog vi vidare till Ikea för att titta på om vi kunde hitta någon bättre lösning till altanen än gardiner. Något måste vi ha men jag är så less på att sy gardiner dit som bleks efter några säsonger. Det går åt minst 20 meter tyg och knäcker min rygg varje gång av syandet.
Det blev vita rullgardiner. Hade väl en svag anig om att vi kunde hitta bamburullgardiner för en billig penning och det gjorde vi också men dom verkade vara lite i billigaste laget och skulle förmodligen inte hålla säsongen ut med ett evigt dragande upp och ner. Så därför blev det vanliga rullgardiner och vita så att dom inte kan blekas. Njae förresten, riktigt vanliga är dom inte för dom hissas från sidan men en andordning som gör att man kan välja vilken höjd man vill ha dem på.
Rullbardinerna var visserligen "lite" dyrare men eftersom vi bestämt att altaneländet får stå kvar ett år till så ska dom nog ge valuta för pengarna.
Det existerar en dröm hos oss bägge att få riva skiten och sätta dit något bättre men vid närmare eftertanke så blir det nog inte detta året. Det kostar multi med tjusiga altanbyggen och fönsterna är på G så dessa får vi prioritera först. Om det blir nya fönster står inte helt klart ännu men vi ska i alla fall kolla in lite priser.
Vi har haft lite mulet väder i dag, fast i stan sken soltoken, men vem kan klaga efter denna ljuvliga påskhelg!? Nu vankas det middag i det mullerska hemmet och sedan blir det veckans höjdpunkt Saltön på TV. Det är för övrigt det enda jag ser på TV så det ska bli gött att drösa ner ändan i TV-soffan och bara njuta.
Skrivet av Angela Müller den 28 mars 2005 18:03 | Kommentarer (2) | TrackBack | Permalink
27 mars 2005
Fönster efter fönster
BLIR KOMPLETT med rena, nystrykna (eller säger man nystrukna?) fräscha gardiner och dom "gamla" åker i tvätten och ut på vindan. I bland känns det som om man har flyt ;-) Bildbevisen nedan blev inte klart godkända men det är hiskeligt svårt att ta bra bilder mot fönster...
Allrumsfönster klart!
Likaså lilla köket.
Sedan tar vi sovrummet.
Och gästrummet.
Vardagsrummet blev faktiskt klart redan i går eftersom vi skulle sitta där och njuta av påskmaten.
Till sist blev även mitt arbetsrum klart. Woffegubben kallar det förstås för "Gelas flickrum". Det beror säkert på att jag ägnar mer tid där än tillsammans med Woffe i vardagsrummet ;-)
Men resten av dagen har inte varit helt slapp den heller. Woffegubben sågade äntligen den skiva som så småningom ska täcka en dörr vi byggt igen.
Vi började, efter fönsterförfiningen och sågning, att röja efter vinterns framfart på altanen. Ljugarbänken är numera på plats under köskfönstret - där vi ofta sitter och ljuger.
Att röja efter vinterns framfart på altanen med allt vad det innebär får oss att varje gång (alltså varje vår) tänka på om det inte vore läge att riva hela skiten och bygga något vettigt, till exempel en helt inglasad variant, så det inte kan smyga sig in vissna löv och annat smått och gott. Men som sagt - det är bara att låtsas som om det vore roligt!
Och Woffe hämtar högtrycksprutan för att göra ren möblerna...
Vi har tagit ner gardinerna och dom åker till soporna, det fanns knappt någon färg kvar i tyget. Det tål att funderas på om jag verkligen har lust att sy nya till alla dessa fönster eller om vi rent av hittar på något annat eller rent av jämnar altanen med marken...
Nåja, resultatet blev inte så illa så vi avnjöt dagens påskmåltid där ute. Visserligen bara rester från i går men efter den här dagen hade vad som helst smakat som en festmåltid - så även våra rester från påskaftonen.
Det vore väl otacksamt att inte säga att vi inte är nöjda med dagen. Nästa helg kan vi slappa till fan hämtar oss och är det bra väder kan det dessutom göras på altanen ;-)
Skrivet av Angela Müller den 27 mars 2005 13:03 | Kommentarer (4) | Permalink
I dag
VANKAS DET STRYKNING AV alla gardiner som ska hängas i nyputsade fönster och solen fortsätter envist att glädja oss frusna själar.
Kul är det INTE att stryka men resultatet ska förhoppningsvis gjädja desto mer.
Skrivet av Angela Müller den 27 mars 2005 12:03 | Kommentarer (0) | Permalink
26 mars 2005
Lycka
LYCKA, RIKTIGT ÄKTA LYCKA är att få hänga ut vårens första torkvinda full med lakan som man därigenom slipper trängas med i tvättstugan.
LYCKA ÄR ATT KUNNA putsa fönster utan att frysa sig fördärvad.
LYCKA ÄR OCKSÅ vårens första biltvätt utomhus.
EN ANNAN LYCKA ÄR ATT kunna sitta på framisdan och fika.
ATT TILL SIST FÅ NJUTA av lite påskmat är en lycka så god som någon.
En sådan härlig dag! Bara ett fönster kvar att putsa i morgon och sedan ska det strykas gardiner som ska hängas upp. Kanske hinner vi röja altanen efter vintern också så vi kan fika där på eftermiddagen.
Skrivet av Angela Müller den 26 mars 2005 18:03 | Kommentarer (6) | Permalink
Vad gör man?
NÄR MAN VAKNAR HALV ÅTTA och solen lyser som en tok på himlen? Jag hade ju redan innan bestämt att jag skulle putsa fönster om viljan infann sig under påskhelgen. Men 07.30 är det fortfarande kallt ute trots den gula fina solen.
Jo, man planterar om resten av sina orchidéer och slipper på så vis påhälsning av ORIS (Orchidéernas Rätt I Samhället). Phew, det var nära nu att jag skulle mista vårdnanden om de små raringarna. Men nu är det gjort och bildbevis kommer här.
Resten av kompisarna från vardagsrummet, de som ännu inte är mål för utredning av ORIS och som har godkänd jord, står nu i duschen där dom fått sig en välbehövlig genomvattning samt mist allt damm på bladverket.
Och nu, när klockan passerat 10.00, kan jag nog gå ut och putsa fönster utan vantar ;-)
Skrivet av Angela Müller den 26 mars 2005 10:03 | Kommentarer (0) | Permalink
25 mars 2005
Fyranyran
Inspirerad av en mycket god och läsvärd nätvän kommer nu min version av Fredagsfyran
Tema: Påsk
1. Vad finns på påskmiddagsbordet idag?
I dag slarvade vi till med blåbärspaj och Irisch Coffe så det blir någon lätt varaiant till middag men i morgon vankas det "riktig" påskmat med ägg, sill, färskpotatis, lax, prinskorvar, köttbullar (+ köttbullar och korv av kyckling till mig som inte äter kött) lite goda salladsblandningar med skaldjur i och grönt förstås för att döva samvetet en aning...ja sedan får det nog räcka.
2. Blir det någon utomhusaktivitet i helgen?
I dag har vi varit ute och cyklat till och från gymet en tur på 2,2 mil. Om vädret går på, som i dag, med strålande sol så blir det svårt att inte ge sig ut i skogen och luffa. Vi får se.
3. Vad har du alltid velat göra på påsken men aldrig fått möjlighet till?
Det kan jag inte inse vad det skulle vara, nej. Däremot saknar jag våra barn just denna påsken. Vet inte varför men det är nog det fina vädret. (Eller så är det åldern). Hade mycket gärna luffat i skogen med ungar och puslingar och kanske grillat lite korv. (Det är nog åldern)!
4. Vad kom först, hönan eller ägget?
Ja, det kan man fundera över ;-)
Och nu har Woffegubben haft "planeringsmöte" några timmar på soffan och jag har förberett för morgondagens sysslor så nu får det väl bli lite TV-soffa.
Skrivet av Angela Müller den 25 mars 2005 21:03 | Kommentarer (0) | Permalink
Långfredag
JAG MINNS NÄR JAG VAR LITEN då var långfredag en evig plåga i väntan på påskafton och påskägg. Nu när jag är vuxen njuter jag mest av ledigheten och i dag har vi haft en helt underbar dag.
Det hela började med att jag vaknade före Woffegubben, vilket i sig inte är ovanligt, men ändå ganska sent. Jag funderade medans jag vek tvätten om vad dagen skulle kunna bjuda på. Skulle jag börja putsa fönster som jag så smått planerat att hinna med under helgen? Nej, jag gick helt sonika in till vårt sovrum och väckte Woffe med orden:
- Du, jag har en plan.
- Jasså, låt höra då.
- Vi cyklar bort till gymet, kör styrketräning och sedan cyklar vi hem. På så vis har vi klarat av motionsdelen.
- OK, så får det bli.
Och så blev det. Vi cyklade i ljuvlig sol bort till Lerum och på gymet. Det är 1 mil och 660 meter från vår dörr till gymets dörr ;-)
10 minuter uppvärmning (för Woffe 14 eftersom han klädde om snabbare) och därpå 1 timma och 10 minuter styrka.
På vägen hem tog vi lite avvägar så hemresan blev 1 mil 2 kilometer och 300 meter. Hela vägen hem spekulerade Woffegubben över om vi inte borde ta en fika ute på framsidan av huset när vi kom hem.
Vi stannade och handlade lite småsaker så när vi väl var hemma insåg vi snart att det skulle bli kallt att sitta ute.
Det ordades kring huruvida det skulle blli våfflor eller blåbärspaj till fika men det faktum att det inte fanns våffelsmet i skåpet som jag trodde fick avgöra att det blev blåbärspaj. Till det serverades givetvis glass (ett måste till varm blåbärspaj) och vaniljsås.
När Woffegubben stod där och vispade vaniljsåsen så frågade han helt plötsligt.
- Har vi ingen vispgrädde hemma?
- Jo, men nog räcker det väl med glass och vaniljsås?
- Njae, jag tänkte närmare när jag nu ändå står här och vispar så kunde jag vispa lite grädde också så kunde vi ju ta Irisch Coffe när vi ändå ska ha kaffe.
Och det hade han ju fullkomligt rätt i - man kan ju knappast ha vare sig glass eller vaniljsås i kaffet ;-) Däremot är ju lite whiskey, farinsocker och grädde en alldeles perfekt blandning.....
Så så fick det bli. Irisch Coffe, blåbärspaj med vaniljglass och vaniljsås. Och nu har man säkert pajat hela grejen med motion men gott var det!
Skrivet av Angela Müller den 25 mars 2005 18:03 | Kommentarer (4) | Permalink
24 mars 2005
Halv dag
BARA HALV ARBETSDAG - FÖRNÄMLIGT MÅ JAG SÄGA! Vi var lite trötta i morse så det blev ingen simning i dag. Och inte blev det någon cykel med till jobbet heller för det var riktig "tjocka" när vi steg upp. Knappt man såg näven framför sig. Det hade varit praktiskt annars om jag hade haft cykelmöjlighet hem i dag eftersom Woffegubben skulle på årsmöte med facket.
Nåja, det fick bli lite snabb inhandling av lite matvaror i stället och sedan släpptes jag av i Gråbo och Woffe fick åka tillbaka till stan.
Jag har faktiskt dragit runt snabeljohan, städat på toaletterna samt tvättat och hör och häpna planterat om fem av min orchidéer. Alla behöver ny jord men eftersom arbete är något som aldrig lyckats gå ifrån mig så spar jag lite till framtida behov ;-) I vilket fall som helst så är det bra med halva dagar!
I äffären, i dag, köpte jag hem två buketter gula tulpaner, två dito av gula rosor samt två knippen av påskliljor. Det är den enda påskdekorationen som jag tänker lägga energi på. Fint blev det!
Skrivet av Angela Müller den 24 mars 2005 19:03 | Kommentarer (5) | Permalink
Inte ofta
DET BLEV EN TREVLIG AFTON med restaurangbesök på La Gondola och därefter bio, Kocken med Kjell Bergkvist.
En ovanlig film men mycket sevärd. Lite hemsk emellanåt. Men nu är det redan i morgon så det blir sängen nu.
Skrivet av Angela Müller den 24 mars 2005 00:03 | Kommentarer (2) | TrackBack | Permalink
22 mars 2005
Planering på hög nivå ;-)
EFTERSOM VI SKA UT OCH ROA OSS I MORGONKVÄLL då vi egentligen borde gå till gymet om vi ska få ihop tre pass per vecka så blev det till att gå i dag istället då. Trots att det nu är andra dagen i rad så känns det fortfarande helt OK.
Det blev 15 minuter uppvärmning för mig på roddmaskinen och 10 för Woffe på löpbandet.
En timma och en kvart styrka.
30 minuter motion på crosstrainern för min del och Woffe rodde i 20 minuter.
Det känns som om vi kan vara nöjda med det och gymet har öppet hela påskhelgen så vi ska nog få in en tredje gång denna vecka också. Det vankas, om det blir väder som passar, en eller annan tur i skog och mark också under påskhelgen.
I morgon ska vi alltså gå ut tillsammans med Anders arbetskamrat på lokal och äta lite gott och därpå blir det bio. Naturligtvis kommer jag inte ihåg vad filmen heter (fast det bara var ett ord!) men det är en svensk film med Kjell Bergkvist så det blir säkert bra.
Och nu ska jag röra till två banandrinkar i mixern ;-)
Samt meddela att jag har inte haft det minsta ont i någon av det mindre ädlare kroppsdelarna eller någon träningsvärk efter premiärcykelturen i går. DET är inget som hör till vanligheten!
Skrivet av Angela Müller den 22 mars 2005 21:03 | Kommentarer (4) | Permalink
21 mars 2005
En sådan fantastisk dag!
TÄNK OM ALLA DAGAR KUNDE VARA DET vilken underbar tillfredställelse och harmoni man skulle känna i kropp och själ.
Dagen började med att Woffegubben och jag stod vid gymet om inte prick så i alla fall strax efter 07.00. Tio minuter uppvärmning, jag på roddmaskin och Woffe på löpbandet, en timma och 10 minuters styrka samt till sist 20 minuter motion för mig på crosstrainern. Jodå, Woffegubben körde allt 10 minuter han också på löpbandet. Men som jag sagt innan så är han inte lika road av "efterträningen" men det kommer nog.
Det är en helt underbar upplevelse att få träna dagtid, lite folk och mest pensionärer. I dag tog jag halva dagen ledigt och Woffe var ledig hela eftersom han jobbade i lördags.
Redan på väg till gymet anade man att det skulle bli en fin dag med sol och några plusgrader. När vi åkte från gymet var det ett faktum. Då bestämde jag mig för att ta med cykeln på bilen till jobbet för att kunna cykla hem.
Medans jag fixade lunchen packade Woffegubben cykeln på bilen. Eftersom jag hade ett ett möte inbokat 13.00 så åkte vi efter lunch. Woffe skulle uträtta lite ärenden så det passade honom bra att jag kunde cykla hem.
Solen stod fortfarande högt när det var dags för mig att påbörja cykelfärden, denna årets första, hemåt.
Banne mig hade jag medvind i stort sett hela vägen! Jag cyklar till stora delar på gamla Västgötabanan (som en gång var ett smalspårigt tåg genom Västergötland) och så gjorde jag även i dag. Ända till jag kört 2.1 mil (från stan räknat) för då tar nämligen asfalten slut och det blir grus. Tro mig det var som att cykla på en isbana. Översta lagret av grus hade tinat i solen och blivit rena geggamojjan, under finns med all säkerhet tjäle.
Jag insåg mycket snart att så här kunde jag inte cykla 7 kilometer som det är kvar innan jag är hemma! Så första möjliga chans att ta mig ut på landsvägen grep jag och cyklade alltså den sista biten där.
Detta sinkade mig och ökade resan med en kilometer men som sagt. Hade jag fortsatt på lerbanan så hade jag nog inte varit hemma ännu.
Den enda smolken, förutom geggamojjan, var att solen hela tiden lyste rakt in i min backspegel så jag inte kunde se något ;-) Fast...det var lätta att leva med.
Cykelmätaren förtäljer följande om dagens tur:
EFFEKTIV CYKELTID: 1 timma 33 minuter och 57 sekunder.
MEDELHASTIGHET: 18,9 km
MAXHASTIGHET: 23,0 km
DISTANS DAGENS TUR: 2 mil, 9 kilometer och 700 meter.
TOTALSTRÄCKA : 2 mil, 9 kilometer och 700 meter. (Eftersom jag fick byta batteriet efter "bara" sex år så är alla gamla värden borta.)
Pulsmätaren var också på:
KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 510 varav 60% fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 112.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 40 minuter och 4 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 1 timma 36 minnuter och 51 sekunder.
En positiv sak....mina ben har blivit så starka att jag inte en enda gång under hela färden kände av någon mjölksyra. Det har aldrig hänt förut på säsongens första tur! Jag hade visserligen medvind, det lilla det nu vindade, men jag körde med 3:an (på vänster sida) och 6:an (på höger sida) hela vägen med undantag för den lilla bit där det var geggamojja. Jag brukar inte orka ha högre än 5 (på höger sida) någon längre tid men i dag gick det. Det måste vara allt idogt tränande på gymet i höst och vinter :-)
Jag kan inte det där med växlar men för att förklara har jag upp till tre på vänster sida och upp till åtta på höger. Man kan säkert beskriva det med proffsigare ord än så men shit the same....jag klarar av att växla i alla fall ;-)
I morgon lär väl några (i bloggsammanhang onämnbara) mindre ädlare delar av kroppen säga sitt men det problemet får vi ta då. Det var en helt fantastisk tur och dag! Jag ser redan fram emot nästa gång!
Skrivet av Angela Müller den 21 mars 2005 18:03 | Kommentarer (6) | Permalink
20 mars 2005
En annan värld i dag
TILL SKILLNAD MOT MIN CYKELTUR i går som var på barmark och asfalt blev det skogen och snön på dagens promenad. Vi lånade med oss grannens "lilla" Ebba - en hund med mycket charm. Hon tvekade inte en sekund utan hoppade glatt in i bilen som bar i väg mot Annersjön där vi parkerade.
Det var inte lätt att gå för det var rena isbanan. Man fick ömsöm gå i mittremsan där det tidvis fanns snö för fötterna att få grepp i och ömsom intill vägkanten där det låg uppskottad snö.
Vi travade på cirka 1 timma då vi nådde Stora Lövsjön och scoutstugan som vi beslutade oss för att fika vid.
Vi hittade en solig glänta alldeles intill strandkanten som fick duga. Det smakar ju som alltid gott med lite kaffe och en nyttig macka när man är ue i skog i mark. Woffer njuter till fullo som synes med scoutstugan i bakgunden.
Visst fick Ebba en och annan mumsbit också men hon var inget vidare försjust i kaffe så hon tog sig en slurk ut Lövsjön där isen hade tinat intill strandkanten.
Ja, det var en härlig promenad och vi var ute runt 2 timmar men den effektiva promenadtiden blev 1 timma och 40 minuter. Jag hade gärna travat på lite till men Woffegubben var nöjd och det var nog Ebba med ;-)
Vi får väl se om vi får låna Ebba någon mer gång - hon var allt annat än gul när vi kom åter. Ändå försökte jag gnugga bort den värsta smutsen på mage och ben men det satt som berget. Det blir säkert ett bad för unga fröken innan denna dagen är till ända.
Skrivet av Angela Müller den 20 mars 2005 15:03 | Kommentarer (2) | Permalink
Söndagsfrågan
GICK TILL PÅ FÖLJANDE SÄTT I DET MÜLLERSKA HEMMET:
Jag: Vad ska vi göra i dag, städa eller gå ut lufsa i skogen eller cykla?
Han (snabbt som attan): Vi går en tur i skogen - jag sätter på kaffet!
Skrivet av Angela Müller den 20 mars 2005 11:03 | Kommentarer (0) | Permalink
19 mars 2005
Utskälld
SOM SAGT...jag gav mig ut för en cykeltur i, som jag såg inifrån, en strålande sol. Jag fick, efter bara några hundra meter, vända hem för att klä på mig mer kläder. Det var för kallt med bara huvluva, täckväst och brallor samt fingervantar och grova skor.
Det blev till att rota fram Haglöfsunderstället med långkalsingar och långärmad undertröja. Sedan bestämde jag mig för min vindtäta tröja under västen och ett par tumvantar i skinn och en kapsyl på hövvet. Så i väg igen.
Den klädseln gjorde mig stundom lite för varm men det var bättre än att frysa.
Jag gav mig av bort mot Lerum, grannbyn, för att inhandla lite picknick. Jag hade ju som vanligt inte ätit frukost och förresten inte gjort något annat heller eftersom jag blir så ivrig att få komma i väg. När jag väl har bestämt mig för att göra något så blir det som det blir. Så sängarna var obäddade och inte ens tvättmaskinen blev startad när jag gav mig av.
När jag passerade min kompis Eurasiern så skällde han ut mig som vanligt och tack vare att han skallade så kom granngårdens två små cockerspaniels på samma tanke. Snacka om att bli uppmärksammad!
Ändå sade jag till honom men det är ju bara jag! Då såg han ut som han tänkte men hallå, vad begär du egentligen? Du har ju inte varit här sedan jesus gick i kortbyxor och ändå tror du att jag ska känna igen dig!? Nåja, vi får väl hoppas att det kan bli ändrig på det nu då och att jag kan "komma förbi" lite oftare.
Varje dag när vi åker till jobbet på E20:an så passerar vi ett ställe i Lerum där det finns en bro över motorvägen. Den har jag varit nyfiken på länge och sagt flera gånger till Woffegubben (som jobbar i dag så han fick inte följa med) att vi måste ta oss hit någon gång med cyklarna och ta oss över till andra sidan.
Ja, det var alltså mitt mål i dag. Stannade till vid ICA-affären och köpte med mig en vitlökbaguett och några nygrillade kycklingklubbor samt en dricka.
Fortsatte sedan min cykeltur mot, för mig, otrampade marker.
Här har jag fotat bron som går över E20 med vy mot Lerum.
Jag hamnade mitt i en liten Bullerby när jag kom över bron. Ett jättemysigt ställe!
Jag cyklade kring där lite och sedan tog jag mig ner mot Aspen där jag stannade till och hade picknick i min ensamhet. Vi måste göra detta tillsammans någon gång och kanske cykla åt andra hållet, dvs mot stan, när man kommer in i "Bullerbyn".
När jag picknickade ringde mobilen och det var Lilla Monsterbarnet som undrade om jag kunde ringa henne. Jo, det känner man ju igen ;-)
Hon är i Sundsvall denna helg på kurs i grafisk design och hade nu äntligen kommit på vad hon önskade sig i födelsedagspresent (hon fyller snart 25 den lilla!).
- Jasså, svarade jag vad kan det vara?
- Ett simkort till Boris .
- Men herregud, är det inte du som fyller år ;-?
- Jo, men det har jag aldrig råd att köpa själv och han skulle må så bra om han fick gå och simma och sedan får han massage efter simningen. Du får tänka på att han börjar bli gammal och stel (6 år).
Dessa ungar! Jag trodde ju att hon skulle önska sig något för egen del... Men hon är ju en Matte på stort allvar och älskar sina små Puslingar så vad kan jag väl säga om det.
Nåja, tillbaka till cykelturen som efter picknick och samtal gick mot hemmet igen. Det var lite kallt om fötterna men annars fick jag faktiskt knäppa upp västen och slita av mig mössan. Ett par veckor till och det kommer att bli perfekt väderlek att cykla i!
Dagens tur blev 2,8 mil och jag var ute i 3 1/2 timma varav effektiv cykeltid blev 2 timmar och 22 minuter. Fick inte upp någon vidare puls men på vägen hem går det svagt uppför och med lite motvind så lyckades jag i alla fall hålla en puls över 115 i 36 minuter.
Nä, nu får jag nog sätta i gång och bädda och tvätta några maskiner. Snart är dagen till ända och Woffegubben kommer från jobbet.
Skrivet av Angela Müller den 19 mars 2005 15:03 | Kommentarer (2) | Permalink
Du gör rörelsen för snabbt!
PRECIS SÅ SÄGER WOFFEGUBBEN när vi styrketränar tillsammans. I går var det alltså dags för andra omgången. Och han har givetvis rätt ;-)
Vi kör samma program, det Woffe fick av PT:n då han visade runt det olika rörelserna och maskinerna. Med det undantaget att jag har mer på vikterna för annars känns det inte vettigt för min del. Det är ju i och för sig inte så konstigt eftersom jag har hållit på ett tag.
Jag måste säga att han går in för sin träning och det är roligt. Vi körde 1 timma och en kvart på styrkan och dessförinnan uppvärmning 5 minuter på roddmaskinen.
Normalt brukar jag avsluta med en till en och en halv timmas motion men det är inte Woffegubben mogen för ännu så det blev bara en tiominutare på löpbandet innan han ledssnade ;-)
Nåja, jag tycker det är värt så mycket mer att vi gör detta tillsammans så jag får helt enkelt fixa min motionsträning på annat sätt - något ska jag nog kunna klura ut.
Nä, nu ska jag ut på årets första cykeltur! Solen gassar där ute och jag är så sugen på en liten tur. Tyvärr har batteriet till min cykelmätare lagt av, inte så konstigt efter 6 år, så jag får "gissa" vad resultatet blir. I och för sig ska jag nog sätta på mig pulsmätaren - den lär väl näst intill gå i toppspinn så otränad som jag är på att cykla ;-)
Skrivet av Angela Müller den 19 mars 2005 10:03 | Kommentarer (6) | Permalink
16 mars 2005
Den stora dagen!
GYM I DAG...MED PT OCH ALLT! Jo, i dag fick Woffegubben sin genomgång av Rickard, som han heter. Jag hängde på för det är mer än 1 1/2 år sedan jag fick min genomgång och sedan dess har det anlänt hiskeligt många nya träningsredskap. Insåg ganska snart att jag hade tränat på "fel" sätt då han berättade hur man skulle göra och var det skulle kännas.
I dag gick jag på samma schema som Woffe fick och det tänker jag göra även i fortsättningen med det undantaget att jag får lägga på mycket mer i vikt. Det var mysigt att träna på "riktigt" tillsammans men det blev lite sent så någon motionsträning hanns inte med i dag. Nåja, det är det värt - att få vara tillsammans även vid dessa tillfällen. Nästa gång ska vi nog hinna med lite motion också.
Jag tycker att han kämpade på bra och vi får se hur det känns framöver. Det betyder mycket för mig att han överhuvudtaget lägger energi på styrketräning och som jag sagt innan - att vi kan få göra det tillsammans.
Vi simmade i morse men kom något sent till badet då snöovädret som höll på i stort sett hela natten orsakade en del trafikstörningar. I och för sig var det positivt ur den synvinkelt att när vi anlände nästan en kvart försenade så hade "kravallungarna" (som simmar varje ons- och fredag) nästan hunnit bli klara. Det blev en tusing för min del och det gör inte ett dugg att jag sam 500 meter mindre än jag brukar. Tror minsann att vi ska komma "för sent" även fortsättningsvis på ons- och fredag :-)
För övrigt har min goda, goda vän R2 i dag berättat för mig att vårt Stora Monsterbarn omnämns på Idg i dag. Gissa om man är stolt som en tupp och lite till. Undrar just om hon vet om det själv? Hon befinner sig nämligen på Irland det lilla flickebarnet.
Nåja, om någon är intresserad finns länken i föregående inläggs kommentarer ;-)
Skrivet av Angela Müller den 16 mars 2005 21:03 | Kommentarer (2) | Permalink
15 mars 2005
Träningsvärk - jojo
I DAG HADE WOFFEGUBBEN fått träningsvärk i armarna av det pass vi körde i söndags. Och så länge sedan är det inte som jag var nybörjare så jag minns nog :-) Ja, jag är inte förvånad eller förresten det är jag. Han brukar aldrig få träningsvärk, inte ens när vi går vår årliga Vättlefjällsvandring vilket jag får lika säkert som Amen i kyrkan. När jag går omkring som en invalid med helvetisk värk i vaderna, efter vandringen, så studsar han omkring som en tonåring.
Så, det är väl inte mer än rättvist ;-)
Nej, skämt åsido. Då beslutade vi alla fall att inte gå till gymet i dag eftersom Woffe ska få sin visning i morgon och då är det kanske bättre om det får lugna sig till dess.
Woffegubben föreslog att han kunde lämna mig vid gymet och sedan hämta mig när jag var klar men se det hade jag inte lust med. Jag vill inte gå ensam nu när jag äntligen fått en träningskompis! Men, eftersom det är i armarna som hans träningsvärk sitter bestämde vi oss för att då kan ju benen få jobba lite genom en runda på vårt motionsspår som är 2,5 kilometer. Sagt och gjort vi åkte hem och satte på lämplig klädsel och begav oss mot spåret!
Det var lättare sagt än gjort! Spåret var nämligen full av snö och nu kan man inte ens lita på hundägarna längre för ingen hade trampat upp så det gick att gå med lätthet. Bara skidspår fanns.
MEN, skam den som ger sig så vi pulsade på och jag påpekade att det kommer att bli mycket lättare andra varvet! Det blev dock inget andra varv för med skorna fulla med snö och flåset på högvarv så var vi bägge ganska nöjda efter ett varv. Det tog oss 32 minuter och vi pinnade på bra.
Undrar just vem som har träningsvärk i morgon??
Och på tal om inget, får man önska sig att våren kan komma nu då? Nu, när vi har varit ute och vintermotionerat vid minst två tillfällen i snö och rusk ;-) Ja, blir det inte vår snart så slutar det säkert med att vi plockar ner våra gamla skidor (som är sedan barnen var små!) från vinden och ger oss ut på tur. Och då finns det en viss risk att någon ringer polisen för att dom tror att vi gjort inbrott på något museum med tanke på utrustningen :-)
För övrigt snöade det hela natten på den här breddgraden så man undrar ju? Vi kom dock i tid till simhallen i morse så det blev en sjuhundring för min del och i morgon blir det längre för då öppnar dom 06.30.
Dagen har annars mest gått åt till att testa ny verion av vårt webgränsnitt för annonsering. Inga möten för en gång skull så jag hann ner på staden för att hämta en ny omgång (6 månader) av mina linser och då givetvis bli ruinerad på kuppen. Men vad offrar man inte för att få vara lite bekväm?
Om jag inte vore så feg så skulle jag köpa dem på nätet vilket skulle göra någon tusenlapps skillnad i pris....
Skrivet av Angela Müller den 15 mars 2005 19:03 | Kommentarer (4) | TrackBack | Permalink
14 mars 2005
Gissa vad vi har för väder???
FULLT ÖS PÅ PÅ SNÖANDET! IGEN! Ska det aldrig ta slut. För tusan, det är ju snart april och snart är det dessutom påsk. En vit påsk är väl något att se fram emot? BLÄÄÄÄ! Och vi som faktiskt brukar ta premiärturen för säsongen med husvagnen till påsk - det kan man definitivt glömma!
Frågan är om det här med väder, och framförallt då vinter, blir värre och värre med åren? Usch, det känns inte som om jag står ut en dag till! Om ändå solen kunde titta fram men nej då, grått och grått samt detta evinnerlig snöande till och från.
I dag har jag haft styrgruppsmöte, det andra i ordningen, med styrgruppen för användare från många av sveriges tidningar, och för all del en del norska, som använder sig av samma system för webannonsering. Det drar ihop sig till den årliga användarträffen och då har givetvis styrgruppen en del att stå i.
Men vi var ändå klara strax efter lunch så det blev en del annat gjort i dag också. Avslutade sedan dagen med ett MBL-info-möte.
En något svag tanke, i morse, var att vi skulle gå gemensamt till gymet efter avslutad arbetsdag men så skulle Woffegubben till posten och föreslog att han kunde lämna mig vid gymet och komma sedan. Men se det passade inte mig så det fick bli posten samt inköp av mjölk som det var tomt på där hemma vid.
Det får bli gym i morgon i stället. På onsdag ska Woffegubben få sin genomgång på gymet och då tänkte jag snika mig med så kanske jag lär mig något också ;-)
Jag har i alla fall simmat vilket inte Woffe gjorde i morse för bilen såg ut som en katastrof av allt salt som skvätt upp från vägarna så han föredrog att ta den tiden till att svabba av bilen.
Snart vankas del tre av Saltön vilket är som en lisa för själen. Då ska jag "baka" in mig i filten och njuta varje sekund! Och bara för bli extra varm blir det nog en irish coffe om nu någon av oss ids sätta på lite kaffe och vispa lite grädde.......
Skrivet av Angela Müller den 14 mars 2005 19:03 | Kommentarer (0) | Permalink
13 mars 2005
Om det blir
SJU TORSDAGAR I NÄSTA VECKA så vet jag varför ;-) Saken är nämligen som sådan att i dag var Woffegubben med mig på gymet för en testomgång och det hela slutade med att han tecknade ett årskort. Jojo, så om kommande veckas sju dagar skulle vara torsdagar allihop så finns förklaringen här.
Det var jättemysigt att ha sällskap på gymet. Visserligen fick inte jag så mycket gjort i dag då jag visade Woffe hur alla maskiner fungerade och lite hur man tränar men nu har vi satt upp honom så har får en tränare som visar runt. Det är givetvis mycket bättre och då får han ju dessutom lite proffsiga tips och råd.
Under alla omständigheter ser jag fram emot att vi kan träna tillsammans. Jag har känt mig lite ensam och "övergiven" på gymet. Allt annat vi gör simmar, vandrar, joggar eller stavgår eller vad det nu kan vara så gör vi det alltid tillsammans. Man har ju då alltid en gemensam upplevelse och kan prata och diskutera med samma erfarenhet i bagaget. Min gymträning har jag inte kunnat ventilera så mycket eftersom Woffe då inte förstår vad jag menar. Men det är det slut på nu.
På "mitt" gym är det många som tränar i par och då har man alltid någon att prata med och framför allt inspirera varandra när det känns tungt och han på axeln försöker övertala dig till att skita i gympasset.
Skrivet av Angela Müller den 13 mars 2005 15:03 | Kommentarer (6) | Permalink
11 mars 2005
Så gick det till
NÄR DALAHÄSTARNA FICK FLYTTA!
Jo, så grym är jag! Dalahästarna, två till antalet varav den ena faktist är signerad med årtal och den andra är en gåva från kära grannarna när jag passade blomstren, blev helt enkelt utklassade av nya musikanläggningen. Men för att börja från början...när vi köpte "Bioanläggningen" kunde jag helt plötsligt inte få högtalarna i allrummet att fungera. För till moderna anläggningar kan man tydligen inte koppla på extra högtalare hur som helst. DET gick däremot innan. Vilket i klartext betyder att jag helt enkelt hade två högtalare som var placerade i allrummet och var kopplade till stereoanläggningen i vardagsrummet. Det var till och med så lyxigt att man kunde koppla bort högtalarna som var i vardagsrummet och bara ha de på som stod i allrummet i fall nu Woffegubben ville titta på TV eller slappa med lite sömn på soffan.
Ja, det var då det... Sedan dess har jag alltså fått laga mat i avsaknad från all musik.
Men i går var vi på Lidl och minsann sålde dom inte en anläggning för futtiga sju hundalappar med två högtalare och en subwoofer. Självklart slog vi (läs jag) till direkt! Och det är också anledningen till att dom stackars Dalahästarna, som stått i åratal, i hörnskåpet har fått en otrygg tillvaro genom en radikal flytt. Men det är himla mysigt att ha musik igen när man lagar mat eller gör något annat i köket (som ju gränsar till allrummet).
För övrigt har jag denna fredag suttit i möte hela dagen och kvällen har jag ägnat på gymet.
Det blev 45 minuter uppvärmning (15 minuter på löpband och 30 minuter på roddmaskinen).
90 minuter styrka av överkroppen.
65 minuter motion på crosstrainern.
Roligt är det inte men nödvändigt, tror jag. Nästa pass lär bli på söndag och då har Woffegubben antytt att han vill följa med!! Vi får väl se hur det blir med den saken?
Skrivet av Angela Müller den 11 mars 2005 21:03 | Kommentarer (0) | Permalink
10 mars 2005
Här gäller det att hänga på
UNDERLIGA ÄRO GUDS VÄGAR som min salige mor alltid sade. Inspirerad av R2 och Jontas avslöjar även jag nu hur sökkriterierna för att hamna här ser ut.
1. dagbok
Inte så förvånande.
2. njurarna
Ja, är man hypokondriker så är man.
3. i
Hmmm... i vad då?
4. ont
Jo, det var ju det där med hypokondriker....
5. Satan
Som sagt jag är ju, enligt test, satanist och de sökande har hittat mig.
6. och
Och vadå vadå?
7. barn
Japp det har jag, två till antalet och man får INTE återlämna dem till födelsestationen. Det har jag kollat upp nyss. Skulle inte bli förvånad om inte ens ångerveckan gäller på barn!
8. modern
Moder är jag och moder har jag eller säger man hade om livet inte finns kvar längre?
9. Trampa
?? Kan det vara någon av mina cykelturer som fått träff?
10. LEDIG
Vem vill inte vara det?
11. teknik
Det brottas jag med dagligen på jobbet.
12. angela
Undrar just....?
13. bore
Ja, det är bara att konstatera faktum. Kung Bore och jag är inga vidare värst goda kompisar. För mig får han gärna lysa med sin frånvaro.
14. mamma
Skriver jag så ofta om mamma?
15. MAMMA
Börjar nästan bli lite tjatigt.
16. engelska
Ja, det är ju bra att kunna men hos mig lär det inte bli särskilt givande.
17. serier
Det händer ju faktiskt att även jag ser på TV. Är barnsligt förtjust i danska serier och deckareserier. Härrör säkert från något sådant skriveri.
18. döv
Det har jag ALDRIG sagt - däremot brukar jag påstå att barn och karlar är de enda som kan BLUNDA med öronen :-)
19. tjej
Hmm, måste skrivit om någon för själv är jag kärring.
20. snett
Ja, säg vad som är rakt här i livet?
21. som
Som vaddå?
22. dagbok
Ett lika säkert sökord som angela om man ska hämna här.
23. bildäck
Skulle jag?
24. sex
Ojdå!
25. vetrinär
Just det! Jag "känner" minsann en som ska bli det när hon blir stor!
Skrivet av Angela Müller den 10 mars 2005 10:03 | Kommentarer (2) | TrackBack | Permalink
9 mars 2005
Kommer sent - går sent
DET VAR HIMLA GOTT OCH VARMT i sängen i morse... Och det var orsaken till att vi var nästan 10 minuter försenade till simhallen. Men eftersom det var en "halvsjudag" så hann jag avverka mina 1500 meter ändå. Stökigt och bökigt för 25:an är stängd igen. Det ska nog bli tävlingar där för man bygger ramper och håller på värre än jag vet inte vad.
Sent till jobbet, visserligen bara någon minut men har man två möten (?) 08.30 blir det stressigt. Det ena mötet fick jag skicka kollegan på eftersom jag inte har förmågan att dela mig.
Men jag hade i alla fall tänk att jag skulle komma iväg till gymet om inte tidigt så i alla fall i tid! Haha, tji fick jag! Ägnade hela eftermiddagen åt felsökning och analys av saker och ting som gått fel.
Jag hamnade inte på gymet förrän 18.30. Gissa om det kan få mig att tappa lusten. Jodå, det krävs mindre än så om jag ska vara ärlig. På väg dit (från jobbet) denna sena timma funderade jag allvarligt på att hoppa gymet i dag men förnuftet fick segra för en gång skull! Gissa om jag var frustrerad när jag sedan glömmer att köra av rätt avfart på E20! Phew! Bara till att köra tillbaka en bit då.
Det blev 40 minuter uppvärmning på löpbandet i dag. Därpå 60 minuter styrka av underkroppen och till sist 30 minuter motion. Ja, jag orkade faktiskt inte mer och då var klockan redan närmare 21.30.
Nu ska jag gå till sängs!
Skrivet av Angela Müller den 9 mars 2005 22:03 | Kommentarer (2) | Permalink
7 mars 2005
Beauty moments
ÅTMINSTONE NÄR DET ÖVER...jo, jag har varit på gymet. I dag kändes det en aning trögt men fick gå. Normalt styrketränar jag inte två dagar i sträck men förra veckan blev så hattig så jag kände mig manad att ta ett pass i går och det innebär att det i alla fulla fall blev två dagar i sträck.
Det blev som sig bör med 30 minuter uppvärmning i roddmaskien och därefter 85 minuter styrka, överkropp. Till sist bara 60 minuter motion i crosstrainern, brukar ju försöka köra 90 minuter. Men å andra sidan simmade jag 24 minuter i morse ;-)
Skrivet av Angela Müller den 7 mars 2005 21:03 | Kommentarer (2) | Permalink
Att ta sig vatten över huvudet
MAN ÄR INTE FRÅNVARANDE under tre veckors tid från simhallen utan frågor när man kommer åter. Att sedan, på trappavsatsen minuterna innan öppningsdags, öppet och ärligt erkänna att frånvaron endast berott på lathet kräver sin man eller kvinna.
Det var med andra ord bara att ta ett riktigt djupt andetag stiga ur bilen och ta sig de femtiotal meter som det är mellan parkerad bil och trappavsats. Där står redan Astor, Rut och övriga gänget och alla vänder sig förstås mot mig som tvekande och sakta tar mig emot målet.
Någon tror att vi varit bortresta, någon annan tror att jag varit på gymet istället för att simma, någon tredje tror att jag varit sjuk - nejdå - om det ändå fanns något annat att skylla på än latmasken...
Väl i bassängen så sade Rut: Det är skönt att du är tillbaka!
Och Astor väntade som vanligt vid en av vändningarna och sade: Det är ingen fara jag känner igen dig.
Dom är för goa mina simborgare!
Det blev en tur på 700 meter och det var tungt. Att tre veckor kan blåsa bort flera års simkondition är skandal. Men bara att konstatera.
Att jag alltid betraktat mig som en sann ateist har jag aldrig försökt göra till någon hemlighet. Men därifrån till att betecknas som satanist tycker jag är väl magstarkt. Vid ett besök hos en lundwalls liv och lustar hittade jag ett test som avslöjar om man anser sig vara kristen:
Satanisten: Du lever i synd och du är dessutom stolt över det. Enligt dig finns inte Gud och om han finns är han helt onödig. Vi är alla gudar och det finns inget rätt eller fel. Du är onanist såväl som vegan - du njuter av pornografi och allt som är fel.
På den yttersta dagen kommer Satan att välkomna dig med öppna armar och det är först då du kommer att förstå att du har valt fel Herre. Vi ber för dig och om du vill försöka att förändra ditt syndiga leverne så är du hjärtligt välkommen att kontakta oss.
Men nu vet jag och NI också ;-)
Skrivet av Angela Müller den 7 mars 2005 10:03 | Kommentarer (3) | Permalink
6 mars 2005
En dag mitt i livet
VAKNADE GANSKA TIDIGT. Vek tvätt och gav mig sedemera av till gymet strax före 10.00. Det var underkroppens tur i dag (om man nu kan kalla det tur!). Som vanligt blev det 30 minuter uppvärmning i roddmaskinen och sedan 60 minuter styrka. När styrkepasset var färdigt och jag skulle börja med motion så hade solen hunnit upp och lyste så lockande så jag hoppade helt sonika över motionspasset åkte hem. Vi kokade kaffe och letade upp några bullar i frysen som tillsammans med kaffet åkte ner i ryggsäcken.
Därpå bar det av till Härskogen för stavgång. Det var verkligen länge sedan vi var ute och stavgick och förförligt länge sedan vi var i Härksogen, detta Mecka för alla för motionärer.
Vi fick nästan en chock då vi svängde upp på parkeringen och insåg att det var mer än fullsatt. Som tur var åkte en precis och vi kunde parkera. Det har aldrig hänt förut att vi kommit dit och det inte funnits en enda parkeringsruta. I dag stod det bilar överallt inte bara i anvisade rutor.
Vi tog femkilometaren och fick snart upptäckt varför det var så mycket folk. Alla åkte skidor! Jisses, om jag bara anat det kunde vi ju tagit med våra skidor - det såg så mysigt ut! Nåja, vi hade ju i alla fall våra stavar med oss ;-)
Sjön var igenfrusen och man åkte skidor, promenerade, åkte skridskor och drog sina barn i pulkor - det var verkligen mycket folk i rörelse denna underbara söndag. Vi såg flera som grillade korv och det luktade förrädiskt gott när man passerade. Jag kan inte minnas att vi sett detta skådespel förut. Tror inte det varit så tjock is, vid de tillfällen vi varit där på vintern, så att man vågat sig ut på den.
Fika är ju ett måste så när vi stavat oss genom "femman" gick vi ut på isen och hittade en ljuvlig plats i solen, intill en liten holme, där vi fikade en stund.
Woffegubben blev så varm under stavningen så han fick plocka av sig jackan en stund. När vi hade fikat klart så tog vi oss in till land igen.
En fantastiskt dag! Det är ju näst intill så man kan gilla vinter och snö - om det bara hade varit så här hela tiden.
Skrivet av Angela Müller den 6 mars 2005 16:03 | Kommentarer (2) | Permalink
5 mars 2005
Jodå
DET BLEV ALLT EN LITEN TUR UT I SOLGASSET. Visserligen fick jag ta till tunga artelliriet (stavas det så?) för att få Woffegubben ur soffan men till slut så.
Och det var ju en himla tur för det var en helt fantastisk vinterdag med en härligt värmande sol. Faktum är att det blev till och med en aning svettigt i uppförsbackarna. Vi tog vår vanliga "Hörnmosserunda" som är 3.6 km lång och sedan fortsatte vi bort mot nybygget vid kyrkan. Där har 8 nya hus vuxit upp som svampar i jorden och i flera av dem var det redan inflyttade. När vi ändå var i faggorna tittade vi på ett helt annat bygge som pågår på andra sidan vägen. Det är bostäder för 55+-folk. Ett riktigt gulligt område med 30 små hus, enplans, med Bullerbykänsla. Skulle inte alls ha något emot att bo så den dag man inte orkar med sin stora trädgård och tillika onödigt stor hus.
Det händer saker på den svenska landsbygden!
Nu får det väl bli lite middagslagning och samtidigt ska ju tvättmaskin och torktumlaren, som faktiskt klarade sig på egen hand under tiden vi var ute, tömmas.
Skrivet av Angela Müller den 5 mars 2005 16:03 | Kommentarer (4) | TrackBack | Permalink
Det finns vissa risker
MED ATT VARA MAMMA NÄR MAMMAN i fråga har två journalistutbildade barn. Bägge två anser att jag ska gå en kurs och lära mig skriva.
Att jag inte har den ambitionen har mindre betydelse i sammanhanget för när barnen blir vuxna har man än mindre att säga till om :-)
Och jag har nu kollat upp med KK, Östra Sjukhus där bägge har sett dagens ljus - man får tyvärr inte lämna tillbaka ungarna.
Det är inte heller helt riskfritt att byta från månadslinser till endagslinser så nu har jag beslutat att forsättningen blir månadslinser.
Visst, det är bekvämt att ta ur linserna ur asken på morgon utan klet med linsvätska och det är lika bekvämt på kvällen när man tar ur dem och sedan förpassar demsamma rakt ner i toaletten utan klet med linsvätska och linskoppar hit och dit. Det vill säga om man nu hittar linserna som ska ut på kvällen!!
Jag kan förtälja att det gjorde inte jag. Det blev till att gräva runt en bra stund innan jag lyckades få fart i dom små rackarna.
Jag gissar att det beror på att dom är tunnare och därmed inte går att känna på samma sätt som den andra varianten. Jag fick dem inte heller att sitta bra, det kändes som det skavde hela tiden.
Så jag har nu meddelat min optiker att jag fortsätter som förut. Däremot ska jag skaffa mig ett mindre lager med endagare för vid vissa tillfällen kan det utan tvekan ha sin fördel.
Woffegubben och en arbetskamrat var i går kväll på bio och då passade jag på att gå till gymet eftersom jag inte gillade just den filmen. Det var som vanligt, på fredagskvällarna, ganska lite folk och det gjorde ju inte saken sämre.
En arbetskamrat med fru har tecknat kort på "mitt" gym så vi träffades och det var lite småtrevligt må jag säga. Kanske kan vi köra lite styrka tillsammans så småningom.
Överdelen av kroppen fick sig en genomkörare och som alltid blev det först uppvärmning i roddmaskinen och motion efter styrkan.
När mitt pass, som blev 3 1/2 timma, var klart åkte jag till stan och hämtade upp "biograbbarna" för vidare transport hem.
Väl hemma började titta på en film samtidigt som vi inmundigade lite kvällsmat men det slutade, som det för det mesta gör, med att vi stängde av och gick till sängs redan efter en kort stund. Fredagskvällar suger efter en veckas arbete. Och det trots att vi, eftersom vi inte fått ändan ur vagnen och börjat simma, har haft "sovmorgon" varje morgon...
I morse vaknade jag till en strålande sol och för att inte riskera brännskador på mina orchidéer så blev jag tvungen att hala ner markiserna. Det blir onekligen en motsägelsefull bild med markiserna nere och trädgården täckt av minst 40 cm snö.
Men, det väcker ett visst hopp om sol, vår och kanske kanske en eller annan dag sommar. Och, precis som Jontas faktiskt påpekade i kommentarerna så är det riktigt svettigt mitt på dagen mitt under solen. Det upptäckte jag nu när jag var ute och fotade. Egentligen borde man gå en promenad (säger jag nu igen!) i dag när chansen finns att vistas ute dagtid!
Tvättmaskinen och tumlaren stonkar på fullt inne i tvättstugan så jag skyller förstås på det men inte så någon hör för då får jag förmodligen veta att dom går på ström och klarar sig på egen hand även om jag är ute och promenerar!
Skrivet av Angela Müller den 5 mars 2005 10:03 | Kommentarer (2) | Permalink
2 mars 2005
Sömnlös men nya linser
JA, DET ÄR SVÅRT DET HÄR MED ATT SOVA av någon outgrundlig anledning. Helt plötsligt ligger jag natt efter natt och snurrrar värre än en fläkt och kan inte sova. I natt fick jag dock några timmars sömn då jag gav upp och petade i mig en halv insomningstablett, Stillnoct. Woffegubben är dock inte förtjust då jag måste ta till insomning för jag sover väldans ljudligt efter tabletterna. Vi får se hur det går i natt.
Kallt som attan har vi men vi är inte ensamma om jag förstått saken rätt. Hörde något om uppemot 30 minus i Uppsalatrakten natten som gick. Brrr! Här håller det sig kring minus 15 om nätterna vilket både räcker och blir över.
I dag var jag på återbesök hos min optiker för ny synundersökning samt påfyllning av linser. Det är alltså ett halvår sedan nu som jag startade mitt nya liv utan brillor. Redan från början frågade jag efter endagslinser men det fanns inte att få med den styrkan mina ögon krävde. Det fanns däremot nu så i dag har jag fått med mig hem för 5 dagars bruk med engångare. Det ska bli spännande att testa men gav mig samtidigt en smärre chock när jag fick reda på priset. Hujedamejjen! Att det kunde skilja så himla mycket på på endags- och månadslinser kunde jag väl aldrig ana.
Jag ska i alla fall testa och sedan får jag ta ställning till om huruvida jag anser mig kunna investera det högre beloppet eller om jag fortsätter med månadslinserna. Det skulle ju bli bra mycket bekvämare för lite lat är jag - därom råder ingen tvekan. Om sedan latheten får kosta så mycket, ja det återstår att se.
I går, efter jobbet, var jag på gymet och körde det "vanliga" passet, dvs, 30 minuters uppvärmning i roddmaskinen, 1 timma styrka underkropp samt avslutning med 1 1/2 timma motion i crosstrainern. Det kändes lite pestigt men vi kom inte från jobbet förrän sent så jag var klar 21.45 på gymet och sedan, ja då är ju kvällen slut. Ska försöka komma i väg tidigare på torsdag så det blir lite mer normalt tidsmässigt. Anledningen att vi kom i väg så sent i går berodde givetvis på att vi inte kom till jobbet i tid. Vilket vii förmodligen delade med många denna snötyngda tisdag 1 februari. Vi hade en medelhastighet på E20 in mot stan på 5.5 km/timme....
Vi anlände inte förrän minuterna innan 09.00 och började vår resa runt sjusnåret. Närmare två timmar för 2,8 mil - det måste vara rekord.
I kväll har jag fixat morgondagens lunch men för övrigt blir det inte så mycket mer. Vi handlade lite på vägen hem och nu ska jag snart försöka mig på att sova. Om jag lägger mig lite tidigare, och på så vis slipper känna stressen att klockan är mycket och jag måste sova, så kanske det går bättre med sömnen.
När fan kommer våren?
Skrivet av Angela Müller den 2 mars 2005 21:03 | Kommentarer (8) | TrackBack | Permalink