« För artonde gången! | Huvudsidan | Att blogga eller inte blogga!? »
2 maj 2005
Aj, aj, aj!
OJDÅ, VARJE LITEN RÖRELSE påminner mig om vad jag gjorde i går. En träningsverk som inte går att beskriva i ord! Knäet som dock plågade mig i går kväll och i natt hade gett med sig i morse när jag slog upp de ljusblå. Men i går kväll orkade jag inte ens genomlida avsnittet med Beck (som jag i och för sig har sett många gånger innan) på grund av knävärk. Det spelade ingen roll hur jag satt eller låg i soffan så värkte det så förbaskat så det var bara att ge upp. När vi var i Thailand köpte jag med mig Tigersalveplåster, stora, som var avsedda för ryggont. Ett sådant satte jag på mitt onda knä och sedan virade jag fetvadd runt och till sist en elastisk binda för att hålla plåster och fetvadd på plats. En stark värktablett och sängen därpå. Somnade till slut och vaknade som sagt utan knävärk men ljumskarna och benen ska vi inte prata om... Det var på intet vis något svårt val att hoppa (dock inte bokstavligt) över simmet i morse. Något gym blev det inte heller och kom inte ens på tal förrän vi satt i bilen och planerade dagarna framöver.
Det blev givetvis ingen födelsedagstårta bakad till Den blivande 25-åringen i går kväll. Hur gärna jag än ville så klarade jag inte att stå i köket.
Det innebär att jag bara har i kväll på mig för i morgon kväll är det gymet (om träningsvärken nu bara ger med sig) och sedan åker vi runt lunchtid på onsdag till Stockholm.
Så det är bara att sätta igång. Börjar med att leta upp ett recept där jag upptäcker att sidan två är borta med vinden så jag vet inte riktigt hur många grader den ska bakas i och inte heller hur det hela ska gå till så det blir till att använda erfarenheten (läs fantasin) eftersom sida ett bara innehåller ingredienserna.
Nåja, rört till lite kaksmet har man väl gjort några gånger i sitt liv. Jag lägger till en halv omgång till av alla delar för det blir 14 personer och då får det bli en tvåliters form.
In i ugnen...
Chansar på att det behövs minst 60 minuter för att få denna bamsekaka genombakad och under tiden rör jag ihop och kokar kokosglasyren.
Efter 60 minuter i ugnen på 175 grader så det ganska bra ut så tårtembryot åker ut på altanen för att svalna och efter det ska den delas mitt itu...lika svårt varje gång. Det gick skapligt och nu kletas kokosglasyren på.
Smack, så åker den översta halvan på plats igen! Nu åker den halvfärdig tårtan in i frysen för att vid serveringstillfället dekoreras med vispgrädde som vispats med kakao och "pudersocker". Nu hoppas vi bara på att den ska smaka gott på 25-årskalaset.
Woffegubben har ansvarat för marktjänsten, dvs röjt upp och diskat i köket som efter bak närmast påminner om ett katastrofområde...med andra ord så kan jag bara hoppa i säng. Eller ja, hoppa och hoppa, det är väl till att överdriva. Jag känner mig lika vig som ett kylskåp ungefär men med stapplande små tomtesteg ska jag nog nå fram till sängen ;-)
Skrivet av Angela Müller den 2 maj 2005 21:40
Kommentarer
ojojojoj det där ser riktigt gott ut!!!!! Mums!!!
Skrivet av: anna den 2 maj 2005 23:05
Anna> Vi får hoppas att det är så. Det var den enda jag hittade i samlingen som inte innehöll mandel eller nötter.
Skrivet av: Angela den 3 maj 2005 07:29
Ojojoj! Kan du inte lämna en bit av den där tårtan i min brevlåda när ni ändå är häruppe?!
;-) Skönt att knävärken gått över - jag vet hur jävligt det är!
Kram
Skrivet av: Lilla Mysan den 3 maj 2005 19:01
Lilla Mysan> Åhh, jag skulle gärna ge dig hela tårtan ;-) Synd att du inte är på plats när vi kommer...
Skrivet av: Angela den 3 maj 2005 19:12