« augusti 2005 | Huvudsidan | oktober 2005 »
29 september 2005
Snart
BÄR DET AV TILL STOCKHOLM så därför har kvällen spenderats på att laga middagsmat till flyttfolket, förberedelser inför resan samt packning av nödvändiga attiraljer som behövs då man inte befinner sig hemma.
Det blir tidig sänggång för klockskrället kommer att väcka oss tidigt i morgon bittida!
Skrivet av Angela Müller den 29 september 2005 20:09 | Kommentarer (4) | Permalink
Uppsnappat i korridoren
I MORSE NÄR JAG GICK FÖRBI två kolleger i korridoren hörde jag följande:
- Ja, det är en ren gissning.
Finns det skitiga gissningar och i så fall hur är dom?
Skrivet av Angela Müller den 29 september 2005 13:09 | Kommentarer (2) | Permalink
28 september 2005
Vardagsdramatik
I GÅR HADE JAG BESTÄMT att stavgå på hemvägen, de sista 13 km, och när jag hade klätt om till lämplig klädsel för denna aktivitet och kommer ut från jobbet så STÖRTREGNADE det! Vän av ordning undrar nu om jag aldrig tittar ut och i så fall kunnat upptäcka detta innan jag gjorde mig besväret att klä om till, för ändamålet, lämplig klädsel?!
Nä, det är just det. Mitt rum på jobbet ligger in mot en ljusgård så jag ser inte vad det är för väder om jag inte gör mig omaket att gå till någon annan plats i huset där man ser dagens ljus.
Jag blev i alla fall märkbart grinig. Det var inte tal om att gå ändå för himlens portar stod fullkomligt på vid gavel! Så jag åkte med färdtjänsten, läs Woffegubben, hem och satt mig att sura framför dumburken. Intet ont utan det för något gott med sig. Jag fick alltså tiden att se de sista två avsnitten av Krönikan som vi spelat in på grund av just tidsbrist. Krönikan gjorde mig på något bättre humör.
När jag sedan skulle hoppa i bingen för lite välförtjänt (nåja) sömn så stod jag säkert och fepplade 1 timma med linserna som skulle ut. Ja, jag fick ut dem men bara 1 och 1/2 lins. Det var som det brukar ett evigt slit och till slut lyckades jag få tag i den ena linsen men upptäckte genast att det bara var en halv. Andra halvan satt kvar i vänsterögat och den satt! Jag kämpade på ytterligare 1 timma tror jag men utan att lyckas. Så jag fick ge upp och lägga mig för natten (jodå, det hade hunnit bli natt och lite till) med halva linsen kvar. Jag tänkte i min enfald att den kanske åker ut under natten så jag till morgonen bara kan ta tag i den med ett enkelt handrepp. Icke sa Nicke. Den satt som berget.
Jag bad Woffe om hjälp på morgonkvisten men inte han heller kunde se den halva linsen. Jag fegade ur rejält och satte in månadslinserna. Så nu hade jag med andra ord två linser av kvalisort månad samt en halv lins av kvalisort daglins. Jag berättade om dramatiken för några arbetskamrater som förfärat uppmanade mig att ge mig av till min optiker och be honom ta ur halvan.
Njae, det verkade lite pinsamt att gå till optikern och berätta så jag kämpade på med skav i vänsterögat i stort sett hela dagen. Med jämna mellanrum försökte jag få ur den utan tillstymmelse till någon framgång. Till sist, strax efter 15.00, så gav jag upp och gick i väg. Jag hade tur för min optiker var ledig just då och han fixade ut halvan.
Men jag tänker inte ge upp riktigt ännu. Jag måtte väl för tusan kunna öva in ett acceptabelt sätt att få ut fanskapen på kvällen! I dag tog jag som sagt var månadslinser så i kväll var det inga problem. Får se hur tuff jag är till morgonen ;-)
Så var det då stegeriet från gårdagen som var lika illa som linseriet...8 339 men i dag blev det något bättre 13 991 men då har jag ju också sprungit gatlopp på staden eftersom Woffe fick jobba över i tre timmar och jag inte hade lust att sitta kvar på jobbet.
Skrivet av Angela Müller den 28 september 2005 21:09 | Kommentarer (2) | Permalink
27 september 2005
Varje morgon
NÄR JAG GÅR FRÅN SIMHALLEN till jobbet träffar jag en dam med en liten "Lassiehund". Som vanligt kan jag inte säga hundens ras men den ser ut som Lassie fast i en krympt version. Jag är inget vidare på hundar om det inte gäller att gilla dem förstås.
Hundägarinnan är en mycket proper dam, alltid väklädd och för det mesta högklackat och alltid välansad (kan man säga så om damer?). Hon går väldigt vacker också - precis så som jag föreställer mig en proper dam ska göra.
Det märkliga är att också HUNDEN ser proper och välansad ut. Pälsen, som ju faktiskt är både riklig och yvig har aldrig ett hårstrå som ligger fel. Jag tror minsann att damen kammar hunden varje morgon. Den glänser som om den vore nychamponerad jämnt.
Nåja, det ger mig en del glädje av att möta detta par varje morgon och jag går ofta där och funderar och fantiserar och ser framför mig hur dessa bägge står framför garderoben varje morgon och noga planerar vad som är lämplig klädsel för dagen. Det händer att hon har jeans men även då stämmer allt perfekt och hon ser välklädd ut. Minsann trippar dom fram också med en stil som måste beskrivas som högst kvinnlig. Jag var alltså övertygad om att den lille vovven var en tik - ända till i dag då jag såg honom lyfta på benet och kissa.
Men herregud! Hela dagen har jag gått och tänkt på att detta kan inte stämma. Hur kan hunden vara en HAN?
Jag gissar att promenaden leder fram till ett hunddagis och att Matte därifrån sedan går till sitt jobb - men det kan ju vara helt fel det också ;-)
Skrivet av Angela Müller den 27 september 2005 14:09 | Kommentarer (2) | Permalink
26 september 2005
Promenad plus gym
EFTER JOBBET I DAG beslöt jag, pga underbart väder och en gnutta dåligt samvete efter helgens stegeri, att gå en bit tills Woffegubben slutade och hann i kapp. Jag kom till Bilia i Partille, gissar på 7 km och det tog 1 timma 15 minuter. Detta utan Ipod..batteriet var nämligen slut redan i morse när jag skulle gå från Valhalla till jobbet. Snopet men bara att konstatera att sladden var hemma så någon laddning blev det inte tal om. Bara att gå på utan musik - det går men är inte lika kul. Speciellt inte när man går tätt intill E20 och hör alla bilar. Roligare kan öronen ha!
När färdtjänsten hämtat upp mig bar det raka vägen till gymet. Jamie, som jobbar på gymet, frågade lite spydigt om vi cyklat i dag.
- Nä, svarade jag men jag har gått från stan till Bilia i Sävedalen.
- Kan du bevisa det, svarade Jamie.
Då sliter man loss stegräknaren, visar upp den och svarar: Ja!
Snacka om att det blev tyst i receptionen ;-)
Vi körde 25 minuters uppvärmning på löpbandet och en timma styrka - alltså ett ganska ordinärt pass. Lite stretch efter och dusch förstås innan vidare färd mot hemmet.
Ja, hemma då var det bara att ta tag i packningen av badväskor för morgondagen samt gymväskor (för onsdag) och stavhämtning i garaget då jag har för avsikt att stava mig hem en bit i morgon efter jobbet. Vi får väl se hur det blir med den saken ;-O Men ska vädret var lika fint i morgon kan man ju bara inte missa den chansen att få njuta så länge det nu varar. Ipoden står på laddning!
Jag rusade ut på staden efter lunchen som vi avnjöt på Pallas med Olle pensionär (som vi träffar en gång per månad och lunchar med), för att försöka hitta någon födelsedagspresent till Stora Mönsterbarnet. Hon har visserlligen inte lyckats klämma ur sig var hon önskar så nu får det bli som det blir även om det nu inte blev som det skulle! Presenten har nu fått papper om sig (lite spänning får det väl ändå bli) men hon får öppna den i sin ensamhet då hon kommer hit till helgen som vi tillbringar i Stockholm. Ja så det kan bli!
Och i dag kan jag till och med med att redovisa mina steg ;-) 23 053 varav 1 920 är omräknade från morgonens sim.
Skrivet av Angela Müller den 26 september 2005 21:09 | Kommentarer (2) | Permalink
25 september 2005
Nu var det länge sedan
JAG ÄGNADE TRÄDGÅRDEN lite av min tid. Men eftersom Woffeguben stod på stegen hela dagen klamrad mot ena gaveln och med tätmassatuben därtill så passade jag på. Tanken var att vänta ut honom så vi kunde börja städa men det skulle snart visa sig att jag fick göra det själv...
Pärlrönnen med sina vita rönnbär är en guds gåva till alla småfåglar som knaprar i sig bären. Bäst att passa på att fota medan det fortfarande finns några kvar...
Aralian är vid första anblicken fortfarande både grön och stolt men sänker man blicken ser man tydligt att hösten är på väg...
Fast det finns de som låtsas som om inget hänt...
Det var en ljuvlig söndag och så fort jag fotat klart ska jag klippa gräset. Här, på framidan av trädgården kan man inte ana ännu vad som komma skall...
Och inte heller Gråbos enda blommande lyktstolpe har fattat att det snart är dags att gå i ide...
Det sägs, i bondepraktikan eller någor annan klok bok, att om det blir lite rönnbär så blir vintern mild. Det är väldigt lite rönnbär i år så man kan ju alltid hoppas. För mid del får vädret gärna vara som i dag fram till april...
Ja, efter fotosafarin klippte jag alltså gräset på bak- och framsida. Under tiden tuffade några maskiner tvätt som faktiskt kunde torkas ute på vindan. Och eftersom Woffe inte blivit klar ens nu så började jag städrallyt inomhus på egen hand. Ut med mattor, fram med snabeljohan och till sist avsvabbning av alla golv samt toaletter. Dock slapp jag piska mattorna för det gjorde som vanligt Woffe. Piskställningen står längst bort i trädgården på baksidan och i dag fann Woffe på råd när han skulle frakta tillbaka de nypiskade mattorna...
Ja, det var i stort sett denna dagen. Lite dumburk på kvällen men annars intet.
Stegeriet ids jag inte ens presentera i dag trots gräsklippning och städning! Nästan som om jag hade glömt sätt på mig den i dag - men tyvärr hade jag det ;-)
Skrivet av Angela Müller den 25 september 2005 22:09 | Kommentarer (0) | Permalink
24 september 2005
Spice Girl igen
DEN SAKEN ÄR KLAR! Står man vid spisen hela dagen kan det inte bli några steg att räkna med. Trots att jag gick flera meter därifrån en stund på eftermiddagen och planterade vårlökar på baksidan av trädgården.
Nä, det hjälpte inte upp stegeriet i dag...2 506. Å då är det väl lika bra att erkänna att inte gårdagens 6 780 gav några applåder heller. Som tur var, med pubrundan på stan, så klarade jag mig precis i torsdags med 10 149.
Skrivet av Angela Müller den 24 september 2005 23:09 | Kommentarer (0) | Permalink
Fyller man år så gör man
EFTERSOM Stora Mönsterbarnet hade sin 32:a fördelsedag i tisdags och vi inte träffas (trodde jag) förrän nästa helg så har jag i dag förberett önskad middag och tårta. Som alla andra barn, stora eller små, får givetvis barnet i fråga önska sig middagen och tårtan.
När jag sålunda ställde frågan i veckan kom svaret blixtsnabbt - Bröllopstårta. Jamen middagen då? Jag ingrep lite här och föreslog en köttfärspaj vilket godtogs.
Ja, så igår var vi och inhandlade ingridienser till köttfärspaj och en dito vegetarisk eftersom jag, Lilla Mönsterbarnet och Oskar inte äter kött. När jag ändå var i farten så gjorde jag två pajer till, en med fetaost och en till med fetaost men lite andra ingidienser än den första fetaostpajen...
Precis när sista pajen står i ungnen så ringer huvudpersonen i fråga och säger att hon tyvärr kommer att vara i Göteborg när vi är i Stockholm!?
I och för sig hade barnet i fråga visserligen förvarnat att det kunde bli så men när jag inget hört innan i dag så trodde jag inte att det skulle bli så.
Ja, dessa ungar ;-)
Å ena sidan ska hon bo i föräldrahemmet (när hon är i Göteborg) så hon får väl äta sin födelsedagspaj i alla fall men då ensam. Då vi får väl ta tårtan en annan gång...
Å andra sidan åker vi till Stockholm nästa helg av helt andra orsaker då vi ska hjälpa Lilla Mönsterbarnet och Oskar att flytta till en ny lägenhet så resten av pajerna kommer att gå åt ändå. Kanske bakar jag trots allt tårtan för det finns ju anledning att fira nya lägenheten ;-)
Woffegubben jobbar i dag eftersom han ska vara ledig nästa lördag när han egentligen skulle jobbat (krångligt det här) så jag har alltså spenderat dagen vid spisen och jobbat jag med. Nu ska jag gå ut och sätta ner lite vårlökar på baksidan så jag har något att se framemot tills våren kommer. För det gör den väl - förr eller senare??
Skrivet av Angela Müller den 24 september 2005 15:09 | Kommentarer (4) | Permalink
23 september 2005
Dagen efter
EN MYCKET TREVLIG KVÄLL på The Flying Scotsman. En av kollegerna underhöll och vi skrattade oss näst intill fördärvade. Han höll i stort sett en enmansshow med högsta betyg hela kvällen. Jo, det var skönt att få lätta lite på skrattmusklerna.
Lite god mat och några pilsner därtill var inte fel.
I morse gick simningen bra mycket lättare än i går så då återstår bara att se hur det blir med gymet i kväll, om även det känns lite mindre motigt än sist?
I dag har vi ätit lunch på Bowlingen och det är lika trevligt varje gång. Gott käk och ljus trevlig inredning samt en fantastisk personal.
Och vädret är lika ljuvligt som en riktig sommardag - Brittsommar kallas det väl?
Skrivet av Angela Müller den 23 september 2005 13:09 | Kommentarer (0) | Permalink
22 september 2005
På allmän begäran
TÄNKER JAG NU BERÄTTA hur man gör pastasåsen jag tillagade i söndags och som jag råkade nämna här.
Något enklare recept får man nog leta länge efter ;-)
För minst 4 protioner (förmodligen 6):
400 gram varmrökt lax som skärs i strimlor.
3-4 gula lökar (jag petade även ner lite vitlök) som skivas.
5 dl cremefraiche (jag tog lättfraiche)
Stek den skivade löken tll den blir lite mjuk och gulaktig.
Slå över cremefraichen och låt det småbubbla en stund.
När du stänger av värmen lägger du i den finstrimlade laxen och låter den bli varm på eftervärmen.
Klart!
Till detta serverar jag gärna fullkornspasta eller färks pasta. Mums! Så superenkelt- och snabbt men smakar mer än man kan ana.
För övrigt börjar jag fundera på om jag eller rättare sagt bägge vi har hamnat i någon slags svacka där motion av alla de slag är dödens tråkig och ett motstånd, för att utföra, som kräver en hel armé för att hindra.
Simningen i morse var inte ett dugg bättre än styrketräningen i går kväll. Det kändes som om jag simmade i gröt. Trögt och segt!
Men i kväll tänker jag inte ens ägna detta jävelskap en tanke för då ska jag sänka några Pripps ihop med ett gäng glada goa arbetskamrater. Det ska bli kul och det var väldigt länge sedan sist!
Först på fredag blir det slagsmål med motionsviljan igen ;-)
Skrivet av Angela Müller den 22 september 2005 13:09 | Kommentarer (5) | Permalink
21 september 2005
Strul
OVÄNTADE PROBLEM MED en server på jobbet försenade oss två timmar innan jag kunde gå hem för dagen.
Direkt till gymet trots att Woffegubben tappat sugen, vilket inte var så konstigt då han inväntade mig. Jag tyckte däremot inte att vi kunde hoppa över i dag också.
Men det var inget vidare i dag. Vi började visserligen, som alltid, med uppvärmningen och körde sedan styrkan men bara i 40 minuter. Ingen av oss båda var särskilt svårövertalade att ge upp då.
Vet inte riktigt vad detta tyder på men på något vis hade vi ingen gnista någon av oss i kväll. Det brukar åtminstone vara en av oss som peppar den andre när lusten tryter - så icke i dag. Hoppas det blir bättre till fredag.
Precis på håret klarade jag dagsransonen av steg - 10 650...
Skrivet av Angela Müller den 21 september 2005 22:09 | Kommentarer (3) | Permalink
Inte i dag heller
INGET SIM I DAG...men det berodde inte på att vi var sena utan för att Valhallas system klappat ihop och det innebar att vi inte kom in på det vanliga stället. Jag menar att vi kom inte in i de ordinarie omklädningsrummen med bastu och duschar utan fick gå andra sidan och nyttja simklubbarnas dito. För det första är där så skitigt och äckligt så man har svårt att tro att det är omklädning för simhall. För det andra är det så små skåp så man får knö in sina prylar (tur man inte har välpressade byxor) och för det tredje fyra ynkliga duschar till alla och detta en onsdag när det är som mest människor. Ingen toa i samband med omklädning eller dusch utan ska man nödvändigtvis dit så får man sätta på sig badkläder och gå ut i simhallen och nyttja den som finns där. Nä men fyfarao vad grinig jag blev! Ingen bastu och ingen bubbelpool!
Bestlutade med anledning av ovanstående att fullkomligt sk..a i simningen även i dag så jag duschade bara och tog en lite längre promenad till jobbet än vad jag brukar.
Sålunda gick jag från Valhalla upp mot Avenyn och det var riktigt mysigt att se staden vakna till (vilket man kanske inte tycker om man måste göra det varje morgon) med en Aveny helt skild från hur den upplevs kvällstid. Alla restauranger stängda och en mindre hoper sömninga människor på väg till skola eller jobb. Inga flanörer om man inte räknar skator och duvor till denna kategori. Med andra ord en helt annan bild än vad jag är van att se och uppleva.
Det brann i Brunnsparken i går, vilket vi såg redan på nyheterna i går kväll, men att brandmän och poliser skulle vara där i full styrka även i morse trodde jag inte så jag blev lite förvånad. Men å andra sidan att få se ett helt gäng "karlakarlar" så här på morgonkvisten var ju inte fel ;-)
Ja, det blev i alla fall över 4 000 steg så något av den förlorade simturen bör ha kompenserats. Och i kväll blir det banne mig inga grillade bananer!
Skrivet av Angela Müller den 21 september 2005 10:09 | Kommentarer (0) | Permalink
20 september 2005
Grillade bananer
DET BLEV INGET SIM för min del i morse för vi kom så sent. Trafikstockning igen...
Jag bubblade lite i varje fall och sedan blev det sedvanlig promenad till jobbet.
Efter jobbet bestämde jag mig för att gå första biten tills dess att Woffegubben hann i kapp mig. Han slutar lite senare så jag gick i väg vid 16-tiden och hann en bra bit förbi Munkebäcksmotet. Det blev lite över timman promenad.
Det var meningen att vi skulle åka till gymet i dag men så blev det inte då viljan var svag. I stället åkte vi hem och jag delade fyra bananer som lades i en ugnsfast form tillsammans med 250 gr björnbär från frysen och en kaka vit blockchoklad som jag grovrev. Sedan åkte det in i grillen och herre min jesus vad gott det var! Till detta severades vaniljglass som smalt och mums...!!
Det var väl ändå en bra kompensation för gym?!
Nä, vi kan ju faktiskt skylla på Stora Mönsterbarnet som fyller år i dag. Så då gör vi det. Grattis mitt barn!
Promenaden efter jobbet blev ca 6 km och stegvis gav dagen 12 661 steg.
Skrivet av Angela Müller den 20 september 2005 20:09 | Kommentarer (2) | Permalink
19 september 2005
"Trettonkilometaren"
JAG GICK OCH FUNDERADE på i dag om jag skulle gå sista biten hem från jobbet. Vädret var inget vidare men det regnade åtminstone inte och det var ingen fel på värmen. Helt perfekt promenadväder med andra ord.
Så fick det bli! Jag hoppade av vid Shelltappen i Lerum och gick alltså de 13 kilometrarna som återstod innan jag var hemma. Det tog mig två timmar och 10 minuter att nå hemmet.
Det vore att fara med osanning om jag skulle påstå att det inte kändes något efteråt och det vill jag ju inte, fara med osanning alltså. Nej, det gjorde lite ont i höften och ryggen men inte värre än att jag kunde slutföra "äventyret". Å andra sidan har jag inte gått denna sträcka sedan den 1/9 man kanske måste gå oftare för att få in vanan.
Och, att inte förakta min "kompis" Eurasiern skällde ut mig vilket var bra längesedan. Jag har ju ändå både promenerat och joggat förbi honom ett antal gånger under sommaren men inte har han hälsat förrän i dag. Kanske är det så enkelt att tempraturen passar "herrn" bättre nu än tidigare och ger den pigghet som krävs för att man ska orka skälla ut alla förbipasserande. Vissa morgnar när jag joggat förbi har han sovit och inte reagerat det minsta fast jag stampat förbi i hans sovrum. Och de promenader jag tagit efter jobbet, sedan semestern var slut, har inte heller gett upphov till några hälsningsfraser precis ;-)
Så dagen steg slutar på 24 068 och av dem är då 1 920 omräknade från simningen i morse. Nu blir det inte så mycket mer denna måndag...
Skrivet av Angela Müller den 19 september 2005 20:09 | Kommentarer (2) | Permalink
Häng på vetja!
NU ÄR DET DAGS ånyo med en trevlig bloggträff. David uppmanar i dag, i sin blogg, alla som vill ha lite trevligt umgänge att hänga på.
Jag gör detsammma - häng på vetja!
Skrivet av Angela Müller den 19 september 2005 11:09 | Kommentarer (0) | Permalink
18 september 2005
Gym och lök
DAGEN STARTADE MED GYMET. Vi värmde upp 30 minuter på löpbandet körde 1 timma styrka och avslutade med ytterligare 30 minuter på löpbandet samt då stretch förstås.
Handlade lite lax på vägen hem för jag kom på att jag skulle göra den goda laxpastasåsen som Lilla Mönsterbarnet och Oskar lärde oss att göra i somras. Den är så enkel och så smakar himmelskt. Bra att ha med till jobbet under nästa vecka till lunchmat.
Resten av dagen har ägnats till trädgården. Jag har nämligen fått ändan ur vagnen och köpt hem lite vårlökar. Följande har jag planterat i dag:
20 Snödroppar
25 Tritelia
25 Chinodoxa
124 Krokus
5 Narcisser Golden Ducat
5 Narcisser Ice Follies
10 Narcisser Jetrire
12 Narcisser Canaliculatis
5 Tulpaner Purple Lady
20 Tulpaner Praestans Tub
20 Tulpaner Monte Carlo
20 Tulpner Lilyflowered (Mix)
20 Tulpaner Rödluva
Men det räckte bara till framsidan av trädgården och jag ska väl försöka orka peta ner några till på baksidan också. Så vi kan njuta av dem genom allrumsfönstret när vi äter.
Nu har jag lagat några luncher för veckans arbetsdagar och dagens middag som vi snart ska avnjuta strax. Det blir förmodligen tidig sänggång i dag - det tar på krafterna med gym och trädgårdsarbete.
Dagens stegeri blev något bättre än i går... 11 372.
Skrivet av Angela Müller den 18 september 2005 19:09 | Kommentarer (2) | Permalink
17 september 2005
Så många fler blev det inte
STEG ALLTSÅ, UNDER RESTEN av dagen efter joggingturen! "Vår" duktige målare kom och fräste två linjer i det före detta sopskåpshålen han håller på att hjälpa oss med. Linjerna är för att det ska märkas minsta möjliga och huset för övrigt har liknande. Nästa vecka blir det slutarbetet, det vill säga fasadjobbet. Sedan kan jag måla färdigt resten av huset - har ju framsidan kvar.
I dag fick han sig i alla fall lite kaffe!
Det började eka ganska tomt i kyl och skafferi så vi såg oss tvungna att dra iväg till affären - vilket vi också gjorde.
Väl hemma igen blev det middagslagning och Woffegubben fixade salladen. Ja, så mycket mer blev det inte denna lördag. I morgon ska vi förhoppningsvis ta oss till gymet eftersom det inte blev något i fredagskväll då vi var ute och roade oss. Och i dag gick dagen till annat så då blev det inget gym heller.
Återstår att se om vi kan hitta något att skylla på i morgon eller om vi helt enkelt "måste" åka dit ;-)
Japp, så var det dagen blygsamma stegresultat (trots jogging i morse) som inte blev mer än ynka 6 979...
Skrivet av Angela Müller den 17 september 2005 21:09 | Kommentarer (3) | Permalink
Dags för bekännelse
JAG HAR INTE JOGGAT sedan jag sprang Tjejmilen!?
Visst har det funnits tusen och ett tillfällen så det kan jag inte skylla på. Nej, jag har helt enkelt inte haft lust. Men i morse när jag vaknade till en helt otroligt underbar dag med sol som nästan svämmade över - jag, då var det bara till att ge sig ut.
Det blev "Hörnmosserundan" som ju inte är så lång (3,6 km) vilket kanske var klokt med tanke på den "nybörjare" jag ju faktiskt får betraktas som, med ett uppehåll på 20 dagar. Lite tungt var det - det ska i ärlighetens namn erkännas men i det stora hela kändes det ganska OK.
KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 241 varav 50 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 126.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 33 minuter och 33 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 34 minuter och 57 sekunder.
Stegräknaren visar följande:
ANTAL STEG: 5 701.
STRÄCKA: 3,7 km.
FÖRBRUKADE KALORIER: 285.
TID: 40 minuter och 36 sekunder.
Tiden är ju längre med rätta eftersom jag värmde upp lite innan pulsklockan sattes på. Och vad kaloriantalet beträffar var det ju ganska snällt men jag litar nog mer på pulsklockans värde, tyvärr ;-) Eller, kan det vara möjligt att förbruka 44 kcal på en kort stunds uppvärmning?
I vilket fall som helst ska det bli ljuvligt gott med frukost nu!
Skrivet av Angela Müller den 17 september 2005 11:09 | Kommentarer (2) | Permalink
16 september 2005
I familjens sköte
EFTER JOBBET BAR DET AV till lillebror med familj. Vi blev förstås, som alltid, bjudna på smaskig middag, gott vin och efterrätt och fika därtill. Vi tjötade och skrattade. Det är en fröjd att höra lillbrorsan skratta - man blir smittad av hans goa skratt!
Som vanligt, när man har trevligt, försvann kvällen i ett nafs och när kottarna redan gått och lagt sig kom jag på att jag hade glömt ta ett endaste foto på hela kvällen. Det blev till att rusa upp till de små änglarna som redan låg i sina sängar för att få med dom på bild. Grabben hade tyvärr redan somnat men flickorna hann jag få med. Här är lilla Mikaela som redan hunnit börja i trean...
Och Felicia som redan går i fyran...
Sedan lyckades jag med bedriften att få med lillebror med käresta på bild...
Ja, det går ju inte heller att hoppa över den "lilla" hunden som ju faktiskt också hör till familjen...
Jodå, det finns en katt i huset också och kvällen till ära var svägerskans syster där men dom får jag försöka fånga nästa gång.
Kvällen försvann som sagt i ett huj och dom skulle alla upp i ottan till morgonen för flickorna har fotbollscup så vi kände vårt ansvar och åkte hem i alla fall innan midnatt så att föräldrarna åtminstone får några timmars sömn.
Det var en trevlig kväll och förhoppningsvis ska det väl inte dröja över ett år tills vi ses igen ;-)
Så övergår jag till dagens steg som inte är något att skyta med...7 362 men gårdagen klarade jag med nöd näppe för då hamnade räknaren på 11 728.
Skrivet av Angela Müller den 16 september 2005 23:09 | Kommentarer (2) | Permalink
It's nice to be important
BUT IT'S IMPORTANT TO BE NICE. Fredagar är också nice ;-) Efter jobbets avslut i dag ska vi åka till Olsfors, ligger strax innan Borås.
Där ska vi hälsa på lillebror med fru och tre ljuvliga kottar samt "lilla" hunden. Det ska bli trevligt för jag kan knappt minnas när vi sågs sist - jo förresten det var förra sommaren. Då var vi i Varberg med husvagnarna och hade några mysiga dagar tillsammans. Solen var på sitt allra godaste humör, vi badade, barnen spelade fotboll och vi grillade och satt ute kvällarna rakt av. Sänkte några Pripps och en annan vinflaska. Ja, det var tider det.
Det känns som en evighet sedan och det är det ju också med tanke på att vi borde träffas oftare syskon som vi är. Åjo, jag har fler syskom som vi heller inte träffar så ofta längre. Vart tog dom där spontanbesöken vägen som man gjorde "förr" i tiden? Det vill säga att man bara ramlade in och tog en kopp, snackade och sedan for hem igen.
Jag kan absolut inte skylla på någon annan än mig själv men det verkar som om alla människor nu förtiden har fulla scheman jämnt och då känns det inte vedertaget att bara "ramla" in på en kopp och lite tjöt.
I kväll ska det i alla fall bli av!
Skrivet av Angela Müller den 16 september 2005 14:09 | Kommentarer (0) | Permalink
15 september 2005
På inrådan
AV MIN BLIVANDE FAVORITVETERINÄR har jag inhandlat fyra böcker av Arto Paasilinna.
Kollektivt självmord
hoppsan jag är död
Tio rivjärn
Livet är kort Rytkönen lång
Som sedemera blir högläsningsböcker i bilen. Jag läser och Woffegubben kör. Minsann kan man nog säga att han är dyr i dift ;-)
Hursom så var det skönt att komma ut lite, solen lyser men det blåser fortfarande om än inte lika kraftigt som i går. Det blev en glass på tillbakaturen med kollegan som följde med till bokhandeln.
Skrivet av Angela Müller den 15 september 2005 14:09 | Kommentarer (10) | Permalink
14 september 2005
Egentligen inte så mycket att orda om
EN ONSDAG SOM INTE SKILJER sig nämnvärt från andra onsdagar. Simning på morgonen, jobb resten av dagen och gym efter jobbet.
Passet på gymet skiljde sig inte heller stort, 25 minuters uppvärmning 1 timma styrka och 15 minuter avslut på löpbandet och ingen strech i dag för lusten fanns där bara inte.
Den enda roliga händelsen under dagen var att jag och en kär kollega åt lunch på bowlinghallen. Som alltid där så var det fräscht och god mat. Har man dessutom gott sällskap kan man knappast önska sig mer med undantag för längre tid för lunch i så fall. Vi hade säkert kunnat "tjöta" på en timma till. Vi pratade bland annat om hur man kan aktivera sig under höst och vinter för att klara sig från de värsta depressionsanfallen. Synd att vi bor så långt i från varandra för hon gillar hösten och kunde säkert påverkat mig i rätt riktning om vi hade möjliget att ta en promenad då och då på kvällarna.
Men som sagt, för övrigt finns det inte mycket att orda om denna onsdag. Stegvis kan jag avslöja att det blev 14 608 varav 2 880 är omräknade från halvtimmans simning i morse. Det är mer eller mindre storm runt knutarna men det är vi nog inte ensamma om i Sverige i dag. När jag traskade från Valhalla i morse, till jobbet, for mattrunken runt av blåsten så det nog såg riktigt komiskt ut ;-)
Skrivet av Angela Müller den 14 september 2005 21:09 | Kommentarer (6) | Permalink
13 september 2005
Bara femtusen...
NÄR VI ÅKTE HEM FRÅN JOBBET såg jag att stegmätaren bara visade ynka 5 000 steg. Först undrade jag om jag skulle hoppa av färdtjänsten vid Shell i Lerum och ha 13 km att gå hem. Men jag kände mig ovanligt trött och sliten så jag nöjde mig med att hoppa av vid brandstationen och gå "min" sjuochenhalva hem.
Det var nog ett bra beslut eftersom det inte blev något sim i morse då vi var kraftigt försenade. Dock en härlig dusch och promenad från Valhalla till jobbet.
Ja, i vilket fall som helst så klarade jag dagens steg som blev 16 536 efter promenaden hem.
Resten av kvällen har jag ägnat vid spisen då det felades några lunchlådor för resten av veckans dagar...
Nä, nu ska jag in och göra kvällstoaletten samt kämpa med att försöka hitta dagens linser som för övrigt är en kamp varje kväll sedan jag gick över till daglinser. Men jag tänker inte ge mig!
För övrigt så märkte jag, under promenaden hem, att det börjar bli höst och depressionen ligger som en våt filt över mig. Varför ska de vara så här varje höst? Varför kan jag inte bara njuta och skita i att det snart inte finns några blad kvar på träd och buskar, att det blir mörkare varje morgon och kväll, att livet helt plötsligt känns som om det vore slut??
Skrivet av Angela Müller den 13 september 2005 20:09 | Kommentarer (9) | Permalink
12 september 2005
En måndag så god som någon
JAG HAR VARIT PÅ KURS hela dagen. En kurs i PowerPoint. Ganska kul måste jag säga. Återstår nu bara att se till att man får använda sina nyvunna kunskaper innan glömskan suddar ut den.
Strax efter hemgång, alltså vid 16-tiden, kom Ylvis upp och avslöjade att hon skulle gå hem så jag hängde på. Trevlig med lite sällskap - det är jag inte van vid. Vi hade sällskapp till Olskroken där våga vägar skiljdes och jag hann bara till Munkebäcksmotet innan Woffegubben hann i kapp men vi skulle ju ändå direkt till gymet så det får väl räcka med motionen i dag.
Det blev ett nästan vanligt pass med det undantaget att uppvärmniingen blev 25 minuter i stället för 15. Det berodde i och för sig inte på någon entusiastisk iver just i dag utan snarare på att löpbanden var upptagna så vi placerade oss på trappmaskinen och efter 10 minuter var mina krafter slut. Precis då blev två löpband lediga så vi tog den sedvanliga uppvärmningen där på 15 minuter.
På väg hem från gymet läste jag slut boken. Saken är den att jag har läst högt för Woffe ur Populärmusik från Vittula. Jag läste boken själv först och tänkte genast att den här måste jag läsa högt för Woffe i bilen. Och högläsandet i bilen ligger så långt tillbaka i tiden som när barnen var små - jag var nämligen den enda som kunde läsa i bilen utan att må illa. Det har hängt kvar, högläsandet vid bilresor, fast numera är det inte sagor lämpliga för barn längre utan så kallade sagor för vuxna. Senast alltså Populärmusik från Vittula. Det kändes lite sorgligt när vi kom till sista kapitlet för vi har verkligen skrattat oss mer eller mindre fördärvade under den tid boken har varat. Sista raderna fick Woffe till och med läsa själv för jag blev så vemodig över slutet och det faktum att nu var det slut så jag kunde inte fortsätta. Nåja, nu gäller det att hitta en ny bra bok, gärna rolig, lämplig för högläsning. Det har blivit ett antal böcker under åren, av skiftande karaktär, främst vid långresor.
Det stundar snart en resa till Stockholm igen och då hoppas jag att vi hittat en lämplig bok.
När vi kom hem från gymet så upptäckte vi att "vår" duktige hantverkare varit här och påbörjat fasadarbetet av det igensatta sopskåpet. Stackarn, fick inte ens en kopp kaffe.
Och dagens stegeri blev äntligen publicerbart, till skillnad mot helgens, 13 837...
Skrivet av Angela Müller den 12 september 2005 20:09 | Kommentarer (2) | Permalink
11 september 2005
Dagen som sådan
KAN MAN VERKLIGEN INTE KLAGA PÅ, ljuvligt väder och massor att göra som vanligt. Jag lyckades komma över två biljetter till husvagnsmässan på Elmia, Jönköping, men inte hade vi kunnat ge oss av i det fina vädret för att traska inomhus. Lika bra var nog det för det brukar bli dyrt...förra gången gick det på 140 000 ;-) Då köpte vi oss en ny husvagn. Som vi inte varit ute en enda gång med denna sommar! Skandal egentligen. Men vi har i alla fall betalat en förmögenhet i parkeringsplats för den eftersom vi inte vill ha den hemma mellan varven. Vi har en uppställnignsplats för sommarbruk och en inomhusplats för vintern. Snart är det dags att ställa in igen...
Men vi får väl ta igen det nästa sommar!
Vad har vi då gjort denna dag för att få tiden att gå?! Det började med att jag tog ännu en giftomgång med mina orchidéer som drabbats av sköldlöss. Den första omgången med köpt gift på sprayflaska kunde lika gärna kvittat. Dyrt men inte det minsta till nytta. Nu har jag gett mig in på en helt annan giftbana med starka saker som Pyrex. Testade först förra helgen med ett mindre antal från kök och allrum, nio till antalet. Dom har överlevt och visar inga dödstecken och heller inga tecken på fler löss så i går kväll och i morse tog jag mig an resten från övriga delar av huset.
När jag hängde tvätt visslade Woffegubben på mig från förrådstaket och påstod att jag gärna fick hjälpa honom att tjära taket om jag inte hade något annat för mig. Det hade jag inte så Tjära Nå'n då...
Efter avslutat verk utlovades "Glada Koppen" (kaffe med vispad varm mjölk samt en skvätt wiskey) vilken vi avnjöt på ljugarbänken. Det var minsann inte i går vi satt där och ljög tillsammans...
Jo, det är faktiskt inte bara vi som håller på och håller på. Grannen rakt över gatan bytte ut sin ytterdörr och grannarna efter oss kämpar på med sin stenläggning samt att grannen snett över rensade i stuprännorna. Det förpliktigar att bo i detta kvarter ;-)
Grässmattan på framisdan klippte jag med handjagaren eftersom maskinklipparen fortfarande är halt då ett hjul ramlade av i förra veckan. Herrn i huset lovade att fixa den (igen)...
Så baksidan av huset blev alltså maskinklippt. Och hjulet sitter fortfarande kvar! Jag sådde ånyo i alla kala fläckar för andra gången, dom förbaskade flygfäna käkar upp mina gräsfrön. I dag har jag varit så djävlulskt elak så jag här dolt fröna med ett tunt lager jord vilket jag borde ha gjort första gången men var för lat.
Ja, vad finns att tillägga från denna dag mer än att det blev lite middag åt herrskapet sent omsider. Grillad kycklingfilé med ungstekta potatisklyftor med sesamfrön och sallad samt lite kall olivsås. Inte helt fel efter en dags slit ;-)
Jo, så var det förstås dagen stegeri som inte kommer upp i någon skrytbar mänd i dag heller...4 122.
Jo, sedan har jag beställt tågbiljetter till Den Kungliga Huvudstaden med avresa 5/10 och hemresa 11/10. Då ska jag uppfylla ett gammalt löfte nämligen att tillbringa tid med Lilla Mönsterbarnet, Oskar samt Boris och Ila - det ska bli mysigt. Det blir en bkoggträff oxå 8/10 vilket jag ser mycket fram emot.
Skrivet av Angela Müller den 11 september 2005 20:09 | Kommentarer (0) | Permalink
10 september 2005
Som om inget hänt
AVSLÖJAR JAG NU DE ANDRA TVÅ bästa låtarna av Rolling Stones. Saken var nämligen den att No Illusions frågade vad ett antal personer skkulle välja ut som sina tre bästa av Stones. Jag läste slarvigt och selektivt och uppfattade det som den bästa...
Men, ingen är väl sämre än att den kan bättra sig? Nu kommer då "mina" nästa två:
Miss You
Heart Of Stone
Det är verkligen ingen lätt match att välja men det tycker nog dom flesta Stonesdiggarna ;-)
För att då återkomma till nutid så har dagen startat med besök på gymet. Därefter åkte vi till Alingsås för att handla mat men vi bestämde oss för att åka in till Alingsås centrum först. Det är nog Sveriges mest mysiga lilla bullerby med torghandel och tusen caféer. Centrum är packad med folk och visste man inte bättre kunde man tro att det var något speciellt på gång men så är det varje lördag.
Vi gick till kafé Storken och åt lite lunch samt en kanelbulle stor som en mattallrik. Hade vi varit på Esplanaden i Helsingfors hade jag inte skrivit kanelbulle utan örfil - jag så heter godingarna därborta vid.
Och minsann som av en ren händelse råkade, vi på väg tillbaka till bilen från lunchätande och fika, passera en tröja i ett skyltfönster som jag blev bara sååå förälskad i. Det tog lite tid för jag var ju tvungen att hitta något som passade under tröjan också ;-)
Ja, sedan blev det då ICA och den egentliga anledningen till besöket i Alingsås, handla mat. Väl hemma igen, och då var klockstollen helt plötsligt 15.30 (!?) satte jag igång med att måla garagedörrarna och Woffegubben körde runt snabeljohan inne. Det var välbehövligt med bäggedera ;-)
Det är väl knappast någon idé att smyga med att det även blev två maskiner tvätt samt lite middag så småningom.
Vad gäller stegeriet är det knappast någon som helst idé att publicera då det i dag bara blev 7 884 och inte så mycket mer i går...
Skrivet av Angela Müller den 10 september 2005 20:09 | Kommentarer (2) | Permalink
8 september 2005
Promenad, kycklingköttbullar och pasta
I MIN GLÄDJE ÖVER att det inte var stegräknaren det var fel på utan mig så bestämde jag mig för att gå en bit hem från jobbet i dag. Jag stegade i väg 16.02 och 1 timma och 10 minuter senare var jag i Sävedalen där färdtjänsten hämtade upp mig för avfärd mot hemmet. På hemvägen avslöjade han dock att han tänkte ta vägen om byns snickare så jag bad att få avsläppt vid kyrkan där hemma vid och på så vis snek jag till mig ytterligare 1 kilometer. Totalt har jag nog traskat milen i dag.
Nåväl, väl hemma mötte mig det faktum att jag vi (läs jag) inte har någon färdig lunch för morgondagen. Så jag övervägde snabbt om jag skulle gå ut och göra slut på barkhögen eller om jag skulle fixa lunchlådorna?! Jag hade sådan tur så det började ösregna så det blev lunchen för morgondagen som i sig inte alls består av något märkvärdigare än kycklingköttbullar och pasta. Vi ska nämligen i morgon, efter gymet, ta med oss thaimat hem från restaurangen som ligger under gymet - var det tänkt. Det kräver dock att vi lyckas klara av gymaktiviteterna innan 20.00 för då stänger dom. Jag sade väl att vi bor på landet med stränga religiösa regler. Här ska det inte gås på några restauranger efter 20.00 på kvällen. Gud förbjude!
Samtidigt som jag kokte pasta och kycklingköttbullar planterade jag mina orchidebebisar (som inte är några bebisar längre) som jag köpte i Thailand när vi var där för över två sedan. Vi besökte en orchidefarm och dom sålde orchidéer som på flaska utan rötter. Man får ju inte föra med sig några växtligheter på rot hem från utlandet men ägarna till farmen hade fattat det här med tokiga svenskar som älskar orchidéer. Orchidéerna som såldes på flaska hade således inga rötter ännu utan satt i någon gelénäringslösning och skulle där stanna tills det började utvecklas rötter. Därefter skulle flaskan krossas och orchidesticklingarna placeras i regnskogmossa - ska inte berätta eller plåga mina få läsare med hur jag fick tag i den. I mossan skulle orchidéerna stå tills det började utvecklas rejäla rötter. Ja, för att göra en lång historia kort så är dom nu åter omplanterade i orchidejord.
------
Som tur är kommer min kära kollega tillbaka (från sin semester) på måndag så det nalkas snart en utekväll med pilsner så man inte slipper dö i maltbrist. Snacka om en hemsk död! Den kvällen ska både orchidéerna och stegräknaren får stå tillbaka! Jo, det var så sant - stegen stannade i dag på 22 572 i antal.
Skrivet av Angela Müller den 8 september 2005 20:09 | Kommentarer (4) | Permalink
Astor och Rullande Stenar
ASTOR, SOM OFTA FÖRGYLLER MIN dag med sin kluriga kommentarer gjorde så i dag också. När vi vände vid bassängens slut för femte gången väntar han in mig och säger:
- De första nio hundra är för djävliga...
Han simmar 1 000 m varje dag ;-)
- Ja, men efter dom går det som på räls, svarar jag.
Som bara simmade 700 i dag...
Nu har jag varit ute på staden och dels köpt hem Stones nya platta och dessutom hämtat hem en hel bärkasse med ögon (endagslinser för ett halvår).
Jag skulle lämnat tillbaka min förb...ade stegräknare oxå OM det inte var så att det inte var något fel på räknaren utan bäraren. Men mig ville dom inte ha med risk för att aldrig bli såld ;-)
Saken var den, har jag förstått nu efterhand, att problemet med räknaren var förmodligen att jag med bältet för IPoden bäddat in den så fint så den inte kände av några steg... I dag visar den antalet steg som sig bör - jag lade IPoden i innerfickan på jackan istället.
Skrivet av Angela Müller den 8 september 2005 11:09 | Kommentarer (0) | Permalink
7 september 2005
Förba...de stegräknare!
DET VERKAR SOM OM DEN NYA STEGRÄKNAREN inte alls är så bra som den gamla som fick sig ett dopp i toan. I morse när jag hade gått från Valhalla till jobbet visade den 7 steg!!? Det är minst 2000!
Men jag stegar (haha) nog ner till Nordstan i morgon och byter den. Sista chansen får den i morgon med promenaden från Valhalla och visar den då åter fel så har den satt sin sista potatis. Och inte tusan hann jag ut för att köpa Stones nya platta heller ;-( Det blev riktigt hektiskt sista timmen innan hemgång.
Efter jobbet i dag blev det i alla fall gymet. Femton minuter uppvärmning och sedan en timma styrka plus stretch. Varmt som en bastu var det på gymet vilket var konstigt eftersom det regnat och hållt på i dag och solen har lyst med sin frånvaro hela dagen. Nåväl i morgon ska det bli lite bättre...väder alltså.
Ja, så blev det bara 8000 steg i dag men det är inte ens i närheten av sanningen men det enda jag kan notera.
Skrivet av Angela Müller den 7 september 2005 21:09 | Kommentarer (4) | Permalink
Bästa låten?
No Illusions undrar i dag vilken Stones-låt jag (och många andra också förstås) gillar bäst. Frågan är egentligen ganska svår för jag gillar många, många för att inte säga dom flesta. Men om jag tänker till lite så är det utan tvekan Anybody Seen My Baby? från albumet Bridges To Babylon som jag oftast går och gnolar på.
När den kom ut 1997, tror jag det var, råkade jag höra den när jag gick igenom Göteborgs Centralstation. Den dånade ut på en liten TV-skärm i ankomsthallen där videon visades. Jag stannade till och tittade på TV:n och tänkte att det måste vara en ny skiva som jag inte har hört talas om. Så jag gick till närmaste skivaffär och letade och hittade den. I dag släpps deras nya skiva men jag har inte hunnit ut ännu för att köpa den. Får se om det kan bli en möjlighet i eftermiddag?
Skrivet av Angela Müller den 7 september 2005 13:09 | Kommentarer (4) | Permalink
6 september 2005
Årets man!
NOG VAR DET VÄL meningen att vi i dag skulle besöka gymet?? Men när olyckskorparna började snacka om att det i morgon ska bli regn och att sommaren är förbi så undrade jag om jag inte behövde hem fortast möjligt för att av sluta täckbarksprojektet?
- Jag behöver göra en del utomhus som inte går att göra när det regnar fyllde maken i...
OK, då hoppar vi gymet i dag men går i morgon! Jag lurar på detta hela eftermiddagen och kommer fram till om att om jag går en bit från jobbet så kanske det kan kompensera lite?
Sagt och gjort. När klockan är 16.05 börjar jag gå mot hemmet men jag har inte tänkt att gå hela vägen, 3,3 mil, utan bara så länge som det tar för Woffegubben att komma i kapp mig då han slutar lite senare.
Jag lyckades ta mig, gåendes, till Sävedalen som jag tror blev cirka 7 kilometer innan Woffe hann ikapp. Det var strålande sol och visste man inte bättre skulle man kunna tro att det var högsommar.
Hemma tog jag mig an täckbarken och det är nu som dagens rubrik kommer till sin rätt...
Njae, riktigt så illa som bilden visar är det inte men ;-) Högen tog nästan slut i dag. Det mesta är klart på framsidan och det som återstår av högen kommer också att hamna där men inte i dag.
Förresten så fick nya stegräknaren en tuff förstadag, 17 160 steg i dag!
Skrivet av Angela Müller den 6 september 2005 20:09 | Kommentarer (9) | Permalink
5 september 2005
En fin tur
JAG CYKLADE HEM FRÅN JOBBET I DAG. En fin tur med ljuvligt väder och "mycket spring" i benen. Det gick över förväntan måste jag säga...
KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 612 varav 55 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 119.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 1 timma, 14 minuter och 59 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 1 timma, 37 minuter och 34 sekunder.
EFFEKTIV CYKELTID: 1 timma, 37 minuter och 34 sekunder.
MEDELHASTIGHET: 20 km.
MAXHASTIGHET: 42,5 km.
DISTANS DAGENS TUR: 3,2 mil
Jag körde "långa" vägen hem och det är ett bra resultat tidmässigt. "Korta" vägen som bara är 2,8 mil brukar ligga runt 1 och en halv timma.
När jag kom hem mötte mig en stor hög med täckbark på vår garageinfart. Woffegubben, som var ledig i dag, hade hämtat hem två lass med bark som jag nu ska lägga ut i rabatterna.
Det var en ljuvlig kväll men tyvärr blir det fort mörkt. Men jag hann börja i alla fall.
Skyffla i skottkärran...
Och skyffla ännu mer. Jag har, som tur är, två skottkärror att fylla innan vidare frakt ut till rabatten...
Sedan ska det läggas ett tjockt lager i rabatterna. Jag hann inte med så många kärror i kväll, kanske åtta, innan mörkret satte stopp för fortsatt arbete. Men lika glad för det är jag men gladast är nog...
I morgon, efter jobbet, är det gymet som gäller men kan vi snabba på kanske det kan bli en eller annan kärra efter det.
Eftersom det blir mörkt fort om kvällarna nu kan man kanske kalla sig "svartjobbare" ;-)
Skrivet av Angela Müller den 5 september 2005 20:09 | Kommentarer (2) | Permalink
Lugnet återställt
NU HAR JAG VARIT PÅ STAN och införskaffat en ny stegräknare. Visserligen tål inte denna heller att simma i toaletten men jag får försöka klura ut något bra sätt att förankra den på ;-)
Skrivet av Angela Müller den 5 september 2005 15:09 | Kommentarer (2) | Permalink
4 september 2005
Så det kan gå!
VI STARTADE DAGEN MED ETT GYMPASS, 20 minuter uppvärmning på crosstrainern och 1 timma styrka samt stretch efter. Vi hoppade motionsdelen eftersom vi hade planerat en cykeltur i eftermiddag.
Väl hemma igen blev det lunch och för min del fortsatt ogräsrensning i trädgården. Woffegubben hade planeringsmöte (läs sov en stund).
Några maskiner tvätt som blev uthängda på vindan hanns det också med.
Cykelturen ja, jo vi började med att cykla den tur jag promenerade i går kväll för att kolla om jag gissat rätt avstånd. Och så illa var min uppskattning inte, det var 9 km och jag trodde jag hade gått 8,5.
Efter den turen cyklade vi ner mot Mjörn och följde några gusvägar som vi inte riktigt visste var de skulle sluta. Nu vet vi...tyvärr var alla återvändsgator så vi fann ingen annan råd än att cykla samma väg tillbaka. Vi hade fika med oss och när alla vägar var slut så tog vi oss ner till Mjörn för att fika...
Så klart fick vi oss en liten fikakompis som inte var kinkig på något sätt - det gick ner både blåbärsmuffins och kanelbulle...
Det hade varit straffbart att inte tagit denna ljuvliga söndag till fånga...
När vi kom hem, sent omsider, rusade jag in på toan för att släppa ut allt kaffe jag sörplat i mig på fikastunden vid Mjörn. Slet av mig brallorna flygande fläng och dränkte stegräknaren i toan. Gör inte det för den är inte vattentät och kan inte ens simma! Visserligen fick jag igång den då jag kastat mig efter hårtorken och kört den en stund riktad mot tekniken. Men sedan torkade jag lite till och då fick den nog för mycket. Nu är den stonedead!
Ännu senare blev det middag i det Müllerksa hemmet. Fast å andra sidan efter en jätteblåbärsmuffins och en jättekanelbulle är det svårt att få ner middag direkt på. Jag hade bestämt mig för att grilla kycklingklubbor i dag och det tar ju en stund....
Dessa serverades sedan med bulgur med mycket grönsaker och vitlök i samt vitlökssås och sallad förstås...
Och i morgon är det jobb igen, åtminstone för mig. Woffe är ledig eftersom han jobbade i lördags men ska ägna sig att köra skräp till tippen samt köra hem två släpkärror med täckbark till mig som jag sedan ska placera i rabatterna. Så ledig och ledig...
Jo, cykelturen blev totalt 2,5 mil. Det blev visserligen ingen joggingtur under helgen men promenad och två cykelturer samt gym i dag får väl duga som helgmotion?!
Skrivet av Angela Müller den 4 september 2005 21:09 | Kommentarer (4) | Permalink
3 september 2005
Sommar
ATT DET SKULLE BLI SÅ FINT VÄDER i dag kunde jag inte ana när jag cyklade iväg till gymet för att hämta min kvarglömda stegräknare. Ditvägen var molnig och solfri men på väg hem så lättade molnen och solen tittade fram.
Efter avverkad lunch gick jag ut i trädgården och jisses vilken sommarvärme! Det var nästan för varmt för att rensa ogräs men som tur var kunde jag snacka lite med grannfrun, som också var ute, så det blev llite paus i ogräsplocket.
När Woffegubben kommit hem och vi ätit middag så kände jag att jag måste bara komma ut lite denna ljuvliga kväll. Jag hängde sålunda på mig Ipoden och gick banvallen bort till Stannum och sedan vägen hem. Det blev en liten nätt promenad på 8.5 km. En sådan ljuvlig kväll!
Lite paniskt känns det faktiskt nu när man vet att höstrusket kan landa när som helst. Bäst att ta vara på varje sekund. När jag promenerade i dag lyssnade jag på indianmusik och den ena CD:n (av två) innehåller Rain Dance - hoppas inte vädergudarna hörde något!
Skrivet av Angela Müller den 3 september 2005 21:09 | Kommentarer (4) | Permalink
Två glada dagar på raken
ELLER JA, JAG KAN JU INTE påstå att jag hoppade högt av glädje i går kväll när jag upptäckte att jag hade glömt min stegräknare på gymet! Jag lade den på bänken i omklädningsrummet när jag duschade och sedan ja, jag glömde förstås av den totalt.
I morse ringde jag till gymet och minsann ingen korp hade hunnit ta den så det var bara till att komma och hämta den. Innan dess hade jag pratat med Woffegubben, som jobbar i dag, om han kunde rusa ner i Nordstan och köpa mig en ny om jag inte skulle få tillbaka min gamla.
Jag har alltså vant mig så vid stegräknaren så jag kan inte tänka mig att vara utan. Sedan jag köpte den i maj så har den hängt med varje dag med ett litet undantag och det var en dag, för inte så länge sedan, när jag glömde den hemma.
Eftersom Woffe jobbar och ingen bil finns hemma så beslöt jag mig för att ta en cykeltur bort till gymet. Det var ett tag sedan jag cyklade men jag beslutade mig för att kolla om och hur länge jag kunde hålla pulsen inom rekommenderat. Det kostade kan jag säga men när jag kämpar på så kan jag inte undgå att tänka på att det faktiskt inte alls var länge sedan jag fick pulsen i topp så fort jag normaltrampade. För att komma upp i minst 115 nu så måste jag trampa på utav helvete.
På ditvägen lyckades jag hålla pulsen i 10 minuter men hem hade jag motvind och svagt lut uppför så då gick det bättre, hela 32 minuter.
KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 379 varav 55 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 115.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 42 minuter och 17 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 1 timma, 6 minuter och 22 sekunder.
EFFEKTIV CYKELTID: 1 timma, 6 minuter och 22 sekunder.
MEDELHASTIGHET: 19,3 km.
MAXHASTIGHET: 41,5 km.
DISTANS DAGENS TUR: 2 mil, 1 km och 760 meter.
Jodå, mina 16408 steg från i går fanns kvar på räknaren ;-)
Nu skiner solen och jag ska gå ut rensa lite orgäs...
Skrivet av Angela Müller den 3 september 2005 13:09 | Kommentarer (0) | Permalink
2 september 2005
Minsann
TRÄFFADE VI ALLA FALL EN som kände igen oss i dag på gymet ;-) Gym alltså efter jobbet. Som sig bör blev det 15 minuter uppvärmning på löpband och 1 timma styrka samt avslutning med 20 minuter på löpbandet igen och stretch förstås. Jag försökte smita från stretchen i dag men Woffe var som en hök ;-)
Ojdå, det glömde jag visst, försökte jag då men jag tror inte att han trodde mig ett ögonblick.
Nåväl, nu känns det bra att äntligen fått ändan ur vagnen igen och kommit oss för. Det är tungt efter varje litet uppehåll att komma igen och igång.
I morgon ska Woffegubben jobba (sniken en) och jag tänker ägna mig åt trädgården om det inte blir lika mycket regn som i dag vill säga. Kanske kan det bli promenad eller jogging också om jag nu skulle råka vara på det humöret ;-)
Nu blir det i alla fall räksmörgostårta för min del...uuppps!
Skrivet av Angela Müller den 2 september 2005 21:09 | Kommentarer (0) | Permalink
Dagens höjdpunkt
MIN KOLLEGA fick mig i morse att skratta gott! Saken är den att han simmar några gånger per vecka och just fredagar är en sådan gång. I morse saknade jag honom och påpekade detta på vårt gemensamma möte. Svaret kom snabbt:
- Jag vågade inte simma i dag.
- Vågade?? Varför då? (Och här ser jag nog ut som ett levande frågetecken).
- Jag läste din dagbok i går kväll!
Skrivet av Angela Müller den 2 september 2005 15:09 | Kommentarer (2) | Permalink
1 september 2005
Det är mycket nu
IBLAND BLIR JAG TVÄRFÖRBANNAD men vad hjäper det. I bland tänker jag...men va fan jag har ju bara 13 år kvar till penison. Jo, det är mycket nu på jobbet! Både sådant som gör mig förbannad men också sådant som gör mig glad. Tyvärr har ju det som gör en illa på något vis förmågan att ta udden av det som man bli glad av.
Till exempel att jag nu rott i land ett projekt som pågått nästan hela detta året. Det rullar på och kommer nog att bli bättre än bra.
Jag har slitit som ett djur sedan jag kom tillbaka efter arbetslägret men inte fan är det någon som märker det. Fler stora projekt kommer att avslutas inom kort - men iingen kommer att märka det heller...
Nä, nu ska jag inte beklaga mig och göra denna dagen till någon slags snyftarhistoria men det var säkert ilskan som fick mig att ta beslut om att gå de sista 13 kilometrarna hem i dag efter jobbet.
Det var ljuvligt väder och jag pratade nog av mig en del på vägen hem- med mig själv då förstås... En arbetskamrat ringde när jag hade cirka fem kilometer kvar och undrade om vi skulle gå ut och suchi (eller hur man nu stavar till den där råa fisken) på lunchen i morgon? Självklart gör vi det!
Min kompis Eurasiern skällde ut mig som vanligt ;-)
Jag gick "min trettonkilometare" på 2 timmar och 10 minuter och fick ihop dagens stegantal till 25 092. Kunde varit sämre start på månaden :-)
Och Astor (min kompis i simhallen, minst 80 år och som simmar minst 1 km varje dag) han kan sin charmskola. I dag väntade han in mig, vid vändningen 50 meter, när vi hade simmat några längder fram och åter.
- Hur är det? Förutom att du är snabb som vanligt...
- Ahh, du är då för söt! Här står du och och väntar in mig fast du lika gärna kunde simmat utan att låta mig gå före.
- Nä, du är för snabb!
- Försök inte jag såg allt i ögonvrån att du väntade in mig...men snäll är du som försöker få mig att känna mig snabbare än dig.
Visst är han för gullig? Jag är visserligen lite snabbare än honom men den snabbheten är hårfin och beror helt och hållet på dagsformen.
I morgon kommer en ny dag och jag har bestämt mig för att ha ett allvarligt samtal med min chef...
Skrivet av Angela Müller den 1 september 2005 20:09 | Kommentarer (0) | Permalink