Angelas dagbok: januari 2007 Archives

« december 2006 | Huvudsidan | februari 2007 »

31 januari 2007

Tyvärr...

VAR DET INTE TENNISARM jag råkat ut för. Ja, jag säger tyvärr för då hade man kanske kunnat göra något åt det. Nej, det var något helt annat och jag kan knappt förklara men det finns en muskel som går genom baksidan av armen men just i armvecket går den genom till framsidan. Den muskeln är det som är boven i dramat. Farbror doktorn visade mig, mycket pedagogiskt, på en bild i en bok, och förklarade vilken muskel det var. Han konstaterade lätt att det inte var en tennisarm på grund av att smärtpunkten satt på fel ställe.

Det finns inget att göra åt detta förutom operation. Det blir det dock inte tal om ännu för skadan är för "liten". Det är först när smärtan går längre ned på handleden och motoriken i handen inte fungerar längre utan smärta.
Men, han rekommendrade mig att hålla upp med bicepsövningarna (på gymmet) ett tag, eller i egentligen alla övningar där armarna ingår, Men då kontrade jag och sade att då återstår ju bara benövningarna. Det höll han med om och sade att han själv skulle inte slutat på gymmet om han hade drabbats utan i första hand hoppa bicepsövningarna och sedan se om det funkade med resten. Han rekommenderade också att jag inte skulle böja armen!? Är det någon som har tänkt på i hur många situationer i vardagen man inte böjer på armen? Just det...det är nte många!

Nåväl, han ville att jag skulle börja med att gå till apoteket och köpa ett skydd och ha på armen så det blev svårt att böja den. Främst ska denna användas nattetid (jag sover alltid med böjda armar och har ondast på morgonen) så muskeln får en chans att läka till sig. Jag tänker använda den (mot min vilja) hela tiden så att jag kommer ihåg att inte böja armen och hoppas att detta ska påskynda läkningen. Det om detta!

Ja, sedan bytte han ut några av mina eviga mediciner som jag nu käkat i åratal för att han hade bättre att rekommendera. Bland annat den Parkinsonmedicin jag har- Madopark . Sedan har jag behandlat högerfotens tånaglar mot nagelsvamp i fyra år med någon sorts nagellack utan någon större framgång så nu fick jag tabletter istället. När jag hade läst bipacksedeln för dessa bägge mediciner, Sifrol - Parkinsonmedicin och Terbinafin Merck - nagelsvamp, blev jag nästan mörkrädd!
Men å andra sidan är det redan mörkt ute ;-)

Skrivet av Angela Müller den 31 januari 2007 20:01 | Kommentarer (17) | Permalink

29 januari 2007

Skulle simmat men...

JAG HADE FAKTISKT BESTÄMT att följa med Woffegubben till simhallen i morse! Där har jag inte varit sedan förra året! Men stressen över allt som ligger på jobbet ogjort och min förban.... onda arm gjorde att jag ångrade mig i morse Men väskan stod klar så det kunde funkat ;-)

Nu har jag i alla fall fått fem minuter över inom given telefontid och beställt tid hos min doktor - onsdag ska jag dit. Jag misstänker att jag fått, eller fått och fått förresten - låter nästan som en gåva, en tennisarm. Jag känner igen värken eftersom jag hade en dito för 20 år sedan. Det har bara tagit lite tid att komma i kapp med minnet. Men så fort jag konstaterade det insåg jag att jag inte skulle kunna göra något åt det själv. Så nu har jag äntligen fått beställt tid.

Jag kom inte i väg i tid från jobbet i dag heller, det börjar bli mer regel än undantag numera. Det gjorde i sig att det krävdes en sjujäklans övertalan av mig själv för att jag skulle ta mig till gymmet trots att jag inte var där förrän 19-tiden. Men skam den soom ger sig ;-)

Jag började med 30 minuter (2,9 km) snabb gång på löpbandet för uppvärmning och sedan körde jag styrka som det ju då var dags för i dag. Det blev 65 minuter och i dag pressade jag mig lite extra. Köre som exempel 15 repetetioner istället för 12. Nåja, jag överlevde och avslutade med lite, och då betonar jag lite, motion med att springa 2,5 km i ganska snabb takt. Mer orkade jag inte.

Här hemma har jag inte gjort många knop eftersom kvällen i stort sett var slut när så äntligen kom från gymmet. Vikit lite tvätt och tömt och packat om gymväskan. Det är allt!

Skrivet av Angela Müller den 29 januari 2007 22:01 | Kommentarer (8) | Permalink

28 januari 2007

Hjälp!!!?

VI ÖPPNADE DE TVÅ KOLLI SOM innehåller vårt nya förtält...

En stor, tung låda som innehåller den textila delen...

En något mindre men ännu tyngre låda med tältpinnar (rör)...

Som tillsammans tar upp nästan halva utrymmet i vårt allrum...

DET kan jag säga med en gång, utan att vara något expert. DETTA får vi aldrig ihop och upp!?

Skrivet av Angela Müller den 28 januari 2007 21:01 | Kommentarer (11) | Permalink

Halva löften

JAG BÖRJADE DAGEN MED ETT motionspass på gymmet. Lite intressant i dag då jag, för att inte tråkas ihjäl, har kommit på lite knep för att få det kuligare att springa på löpbandet. Jag är ingen snabblöpare, snarare en i snigelfart om jag ska vara ärlig. Men för det mesta är jag glad om jag kommer över rekommenderad puls ;-)
Dock har Steffanie vid flera tillfällen rekommenderat mig att springa lite olika dvs lite fortare ibland och lite långsammare ibland. Jag har hävdat att jag inte kan det utan måste hålla min lunk och sedan fåt det ta den tid det tar.

I dag däremot fick jag för mig att jag skulle höja hastigheten var femte minut och det gjorde jag också. Jag startade med hastighet 7,0 km/tim och höjde då var femte minut med ett steg så det blev 7,1, 7,2, 7,3, 7,4, 7,5, 7,6, 7,7, 7,8, 7,9, 8,0, 8,1, 8,2, 8,3 km/tim. Dock fick jag lite problem med pulsmäteriet för när jag hade ställt in 8,3 km/tim så gick pulsen över rekommenderad övre gräns ;-) Så efter 5 minuter igen så började gå ner 1 steg efter var femte minut. Jag är otroligt imponerad över att jag klarade av att springa så fort och dessutom så länge (nåja det är fort för mig) så jag ska nog försöka att köra så här några vändor och sedan rent av starta på 7,5. Jag har överhuvud taget inte sprungit fortare än 7,7 och då bara korta stunder innan. När jag hade sprungit de 90 minuter jag ställt in från början så hade jag tillryggalagt 11,5 km! Jag avslutade sedan med 30 minuter (3,2 km) gång för att få ner pulsen i normalnivå. Pulsklockan var på hela tiden även under gången...

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 868 varav 40 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 128.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 1 timma, 55 minuter och 8 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 2 timmar.

Efter avslutad gympass åkte vi till "vår" husvagnsleverantör i Sollebrunn...men lugn vi köpte ingen ny husvagn utan hämtade vårt nya förtält som vi beställde i söndags. Visserligen blev vi ruinerade ändå, tält är dyra, men vi måste ha ett tält om vi ska stå still hela säsongen.

På vägen hem handlade vi lite specerier. Nu har vi käkat middag, rester från i går som jag nu publicerar lite bilder på eftersom jag nästan lovat Bim det ;-) Hon ville visserligen har bilder från tillagningen men det har jag inga så jag hoppas att serveringsbilder duger lika gott...

Skrivet av Angela Müller den 28 januari 2007 20:01 | Kommentarer (7) | Permalink

27 januari 2007

Tacosugen

NÅGRA TIMMAR SENARE har jag nu avverkat ett gympass med innehåll som liknar de flesta av mina gympass. Det var lite segt att ta sig upp i morse så jag kan inte påstå att jag hängde på låset men jag kom i alla fall dit före 11.00 ;-)

Jag började, som jag brukar, med 30 minuters uppvärmning. I dag blev det löpning och jag tog mig 3,3 km på den halva timman.

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 192 varav 50 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 121.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 26 minuter och 57 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 30 minuter.

Styrkepasset blev 70 minuter långt i dag och det berodde på att jag ökade på antalet repetioner på vissa övningar samt testade en ny övning.
Jag avslutade sedan med ett litet motionspass på 30 minuters löpning men med stigande fart vart femte minut. Inga stora ökningar men märkbart i alla fall eftersom jag tog mig 3,5 km på samma tid som ovan. Och flåset kom igång på allvar ;-)

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 214 varav 40 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 127.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 28 minuter och 41 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 30 minuter.

Nu då för att anknyta till dagens rubrik, ska jag fräsa lite köttfärs och dito vegetariskt quornfärs för i dag är jag sugen på tacos. Det var länge sedan sist! Tvättmaskinen dundrar på i tvättstugan och för bara några sekunder sedan såg jag på högerflanken att Woffegubben kom släpandes med snabeljohan...

Skrivet av Angela Müller den 27 januari 2007 15:01 | Kommentarer (12) | Permalink

26 januari 2007

That's the way it is!

I DEN BÄSTA AV VÄRLDAR skulle jag nu varit nyfriserad och nyggymmad! Så är det dock inte i min värld som är en bra dito men kanske inte den bästa just nu ;-)

När jag hade packat ner datorn och var på väg att slänga på mig jackan...då hände det som inte ska hända. Det var bara att packa upp datorn, spotta i nävarna och sätta igång! Jag kom hem nu och då är klockan snart 20.30. Frissan hade gett upp hoppet om mig kan jag tänka och gymmet stängde för en halvtimma sedan. Så summa summarium - blev det inte något av mina storsilade planer denna dag!

Nåväl, det är lätt att konstatera att inget blev som det borde blivit denna dag (heller) och just nu skulle jag kunna ramla rakt ner i sängen och sova sött som ett barn hela natten och långt in på morgonen i morgon. Men jag är Färdtjänst i kväll. Woffegubben är ute och roar sig och jag har lovat hämta hem honom när han tröttnat ;-)

Jag skulle i och för sig kunna fördriva tiden med den strykhög, som för övrigt hota ta död på mig om den skulle välta när jag går förbi, som bara växer och växer. Jag skulle också kunna ta mig an tvätten eller städa lite men problemet är att jag är så uppe i varv just nu så jag har svårt att koncentrera mig på något alls. Jag inser att det är lika bra att fortsätta med arbetet fast nu på hemmaplan istället.

Skrivet av Angela Müller den 26 januari 2007 20:01 | Kommentarer (11) | Permalink

24 januari 2007

Trött både här och där

ATT JAG ÄR TRÖTT i huvudet efter en arbetsdag på nästan 11 timmar är väl inte så konstigt i sig. Men att jag är till gränsen utmattad av ett gympass är inte riktigt likt mig!
I dag var det dags för ett motionspass och jag började med 30 minuter (1.3 km) på crosstrainern med ett ganska tufft program - i alla fall tyckte jag det.
Sedan gav jag mig på löpbander och ställde in 90 minuter. Det blev 9,9 km i blandad hastighet mesta tiden dock 7,0 km/timma. Men jag blev så trött dessimellan att jag sänkte till 6,5 några minuter då och då.

Det blev alltså totalt två timmar motion i dag om än med viss tveksamhet. Flera gånger på löpbandet tänkte jag lägga av men kunde inte riktigt acceptera att jag var så slut redan så jag fortsatte. Pulsbandet var på under hela passet i dag, dvs även under crosstrainerdelen...

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 735 varav 50 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 118.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 01.53.30
TOTAL TID DAGENS PASS: 02.00.00.

Det är åtminstone torsdag i morgon så snart är helgen här. Tror jag ska sova dygnet runt då ;-)

Skrivet av Angela Müller den 24 januari 2007 21:01 | Kommentarer (8) | Permalink

23 januari 2007

Långa dagar

I DAG KOM JAG IVÄG EN TIMME tidigare än i går så i dag blev det gymmet. Men huvudet är tomt,eller kanske rättare sagt överfullt så det var till och med svårt att koncentrera sig på gymmet vilket i normala fall efter en jobbig dag brukar vara tvärtom. Men just nu är det svårt att släppa tankarna och då hjälper det förmodligen inte vad man gör.

De blev i alla fall ett ganska normalt pass med 30 minuter (2,9 km) gång som uppvärmning och därpå en timma styrka. Det verkar som jag fått en tennisarm (vänster) så jag sänkte vikterna på två övningar där armarna är inblandade, bicep och chest press. Sedan hade jag tänkt mig ett löppass på 5 km men i sanningens namn orkade jag bara 2,5 km och sedan gick jag resterande 2,5 km.

Jag dessutom kämpar på med min arbetsbeskrivning! Har aldrig skivit någon sådan innan och det är banne mig inte lätt att få ner allt på papper...

I morgon är det en ny dag och den lär inte bli bättre tidsmässigt än de två andra denna vecka så det är väl bara att hoppa i säng så man orkar sig upp!

Skrivet av Angela Müller den 23 januari 2007 22:01 | Kommentarer (2) | Permalink

22 januari 2007

Inte helt slut men näst intill

EFTER EN LÅÅÅNG ARBETSDAG och inte hemma förrän närmare 19.00 beslöt jag att hoppa över gymmet i dag. Ingen bra ursäkt kan tyckas men jag skulle inte vara där och omklädd förrän närmare 19.30 och 21.30 stänger gymlokalen för träning och 22.00 stängen hela anläggningen. Det är det värsta jag vet att ha tidspress! Mina gympass brukar inte klaras av på två timmar med allt inräknat som uppvärmning, styrka samt motion och därpå dusch.

Jag tänkte i stället att jag matar in månadesn fakturor men det fukade inte först så jag blev sittandes och tjattade med Morgonsol vilket var mycket trevligt. Hon utmanade mig i sin blogg men jag tror inte jag har så mycket hjärnkraft kvar efter dagens arbete så jag avvaktar lite ;-)

Nu är månadens fakturor inmatade för banken tog sitt ansvar och fick upp servern till slut. Det var inget upplyftande så nu tror jag att jag ska gå och lägga mig!

Skrivet av Angela Müller den 22 januari 2007 21:01 | Kommentarer (2) | Permalink

21 januari 2007

Slut på bekvämligheten

ATT INTE BEHÖVA LAGA MAT på flera veckor är en av fördelarna med semester. Jag har verkligen njutit av att bara peka i en meny vad dagens middag ska bjuda på. Det slog mig just att det faktikst är över en månad sedan jag lagade mat sist. Förra veckan hade jag visserligen sett till så att Woffegubben hade lagad lunchmat när jag var i Stockholm men dessa kom ifrån frysen och var alltså tillagade innan vi åkte.

I går var Woffe sugen på lite bratwurst och pommes och det fick han. Jag åt kyckling.

I dag fick jag fixa med det som kylskåpet hade att erbjuda. Ett par hekto färsk svamp och några stånd färsk broccoli…

Gul och röd parika samt lök, vit och gul och strimlad rökt kalkon…

Lite matlagningsgrädde på det och det blev en pastasås…

Som serveras med fullkornspasta…

Skrivet av Angela Müller den 21 januari 2007 18:01 | Kommentarer (10) | Permalink

Beställt och klart

JAG BÖRJADE DAGEN MED ETT MOTIONSPASS på gymmet. Jag hade ambitionen att köra två timmar och så blev det också. Först sprang jag 1 mil och 300 meter på löpbandet och därefter gick jag 30 minuter (3,1 km). Pulsklockan var påslagen både under löppasset och gångpasset. Min tanke var att bränna lite fett (uppbyggt i Brasilien) men pulsen gick upp lite för högt för att bränna maxiamalt. Nåja, det blir som det blir!

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 817 varav 45 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 124.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 1 timma, 24 minuter och 49 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 2 timmar.

Jag ska inte påstå att det gick helt lätt men trots allt känns det att jag gått och joggat uder semestern så jag har inte tappat allt!

Nu har vi också beställt det yttertält vi vill ha till husvagnen. Tyvärr kunde vi inte få leveransdag i dag men vår husvagnsleverantör lovade återkomma under morgondagen med det...

Jag kan tala om att det är ingen lätt historia att välja ett tält bland alla tillverkare och modeller. Men jag ville ha en liten "veranda" så att man kan sitta där och gosa med frukosten och kanske njuta av en god bok frampå eftermiddagen ;-) Sedan är det inte helt fel att förvara cyklarna där om det regnar.

Kontraster ja, i dag ser det ut så här hos oss...

Vad ska detta vara bra för?!

Skrivet av Angela Müller den 21 januari 2007 14:01 | Kommentarer (4) | Permalink

20 januari 2007

Lat kväll

KVÄLLEN ÄGNADES ÅT dumburken. Vi lyckades åter igen titta på en inspelad film som vi redan sett, typiskt oss! Men å andra sidan förflöt första halvtimman innan vi ens upptäckte att vi hade sett den och ingen av oss kom som vanligt ihåg slutet så vi tittade klart.

För övrigt har jag bara lagt in bokslut för december. Man kan lätt konstatera att den under alla omständigheter är bättre än kommande månad, alltså januari 2007 kommer att bli!

Nu ska jag lägga mig och njuta med den bok jag för tillfället läser, Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam.
Jag började läsa den på vår resa till Brasilien men lyckades glömma den på av alla de evigt tröttsamma av- och påstigningar vi fick göra på flygresan till Rio. Nu har jag köpt ett nytt exemplar och kan alltså avsluta läsningen. Den är underbar och jag rekommenderar den varmt.
För som Femina så klokt säger i sin recension av boken: "Den här boken hade varit värd en tågbiljett - vart som helst, Berlin Umeå - bara man hade fått sitta i fred i många långa timmar och läsa."
Jag kunde inte uttryckt mig bättre själv.
Kristianstadsbladet säger: "Miljöskildringarna från Francks restaurang och Camillles städarbete är fylligt doftande. Ja detta är i sanning en storartad berättare."
Och jag håller med till fullo!

Skrivet av Angela Müller den 20 januari 2007 23:01 | Kommentarer (5) | Permalink

Undrar just

OM JAG KAN RÖRA MIG ALLS I MORGON... Jag stack till gymmet i morse för första gången på mer än en månad. Shit vad fort tiden går! Jag funderade, med tanke på det långa uppehållet, om jag skulle klara att "fortsätta där jag var" dvs att köra med samma vikter och inte justera nedåt? Men det gick alldeles utmärkt med två undantag, på biceps där jag kör 18 kg blev sista setet bara 9 repetetioner istället för tolv och samma sak vad gällde Chest Press där jag kör 40,5 kg. För övrigt gick det alldeles utmärkt. Som vanligt värmde jag upp först i 30 minuter (3,2 km)- i dag sprang jag på löpbandet:

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 194 varav 45 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 122.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 27 minuter och 11 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 30 minuter.

Efter styrkepasset, som varade i 65 minuter, tog jag en liten motionsrunda genom att springa ytterligare 30 minuter (3,3 km) på löpbandet:

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 209 varav 45 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 126.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 28 minuter och 48 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 30 minuter.

Efter gymmet var det meningen att vi skulle tagit en tur till stan för att titta på husvagnar... men som tur var hade jag sumpat bort tiden på gymmet så vi hann inte ;-)
I stället blev det en tur till Alingsås för att inhandla specerier.

Nu har vi precis ätit middag och röjt efter den. Resten av kvällen blir det kanske dumburken men å andra sidan ska jag göra min arbetsbeskrivning klar också så vi får se vad det blir i slutändan.

Skrivet av Angela Müller den 20 januari 2007 18:01 | Kommentarer (3) | Permalink

17 januari 2007

På väg hem

JAG HAR FAKTISKT ALDRIG bloggat från ett tåg ;-) Sitter just nu på X2000 mot Göteborg och har ytterligare en timmas resande kvar. Tågresor är bra på så vis att antingen kan man koppla av och njuta med en god bok eller så kan man jobba. Jag brukar för det mesta göra det sistnämnda men nu är huvudet som en myrstack efter tre dagars intensivt arbete så jag ägnar mig istället åt det förstnämda.

Färdtjänsten, läs Woffe, ställer som vanligt upp och hämtar upp mig vid stationen vilket är skönt för så vitt jag kan se så spöregnar det ute.

Japp, det var det Nu har jag alltså bloggat från tåget ;-)

Skrivet av Angela Müller den 17 januari 2007 19:01 | Kommentarer (23) | Permalink

16 januari 2007

Kidnappad

EFTER AVSLUTAD ARBETSDAG kidnappade Anna mig. Vi tog pendeln ut till Upplands Väsby där stationen fått en hångelsoffa ;-)

Vi kom lagom till middagen som Oskar hade lagat. Pasta med laxsås, mums...

Men först måste det kelas lite med djuren. Här är Boris och Kif...

Flaxa...

Och Ila...

Tyler är strängt upptagen med viktigare saker...

Men nu blir det i alla fall långpromenad...

Sedan, efter långpromanden, såg kidnapparen till att jag kom "hem" igen ;-)

Skrivet av Angela Müller den 16 januari 2007 21:01 | Kommentarer (10) | Permalink

23 minuter bort, 23 minuter hem

BÖRJADE DAGEN MED ATT snöra på joggingpjucken...

Jag var väl inte helt säker på att jag skulle orka springa så mycket efter den pärs jag genomgått med magsjuka men det gick relativt bra. Sprang hela tiden om än i sakta mak.
Det blev en runda ner mot Gamla Stan och när jag kom Riddarholmsbron så sprang jag över och vände hemåt igen. En lagom tur så här i början. Förutom några joggare, några stavgångare och en del tidiga på väg till jobbet så mötte jag en herrans massa harar. Det blev cirka 4 km.

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 305 varav 45 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 122.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 43 minuter och 14 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 46 minuter och 42 sekunder.

Nu är det frukost!

Skrivet av Angela Müller den 16 januari 2007 07:01 | Kommentarer (10) | Permalink

15 januari 2007

Stockholm

SÅ KOM VI DÅ IVÄG till Stockholm. Tåget avgick 06.00 som tänkt var och sedan gick det visserligen lite långsamt på vissa sträckor så vi kom ju inte fram 08.45 men va fan vi var ju redan så försenade så det fanns ingen anledning att hetsa upp sig ;-)

Här sitter vi på tåget med humöret på topp trots allt...

Vi har i dag jobbat från 10.00 till 18.00 och skallen var nära på att sprängas då men det har varit givande och vi måste ju igenom den här fasen hur jobbig det än må vara. Vi fick checka in först efter avslutad arbetsdag eftersom vi kom så sent så vi tog en taxi direkt till "arbetsplatsen".
Jag packade bara upp datorn...

Sedan gick vi ut för att få lite mat. Det blev vedugnsbakad pizza - det känns skönt att kunna äta "vanlig" mat igen...

Nu ska jag bara kika en liten stund på TV innan jag ska lägga mig och sova för i morgon vankas en ny intensiv men rolig dag...

Skrivet av Angela Müller den 15 januari 2007 20:01 | Kommentarer (9) | Permalink

14 januari 2007

Den där Pär

RESA T O R TILL GÖTEBORG helt i onödan. Först fick jag besked om att inga tåg skulle gå till Stockholm före 16.00 och mitt tåg skulle avgått 15.45. Så långt tog jag det med ro och åkte in redan vid 13-tiden för att jag hade lite att göra innan. Sedan kom besked att inget tåg skulle gå före 18.00 och strax därefter att det inte skulle gå några över huvud taget. Då åkte jag hem igen, eller rättare sagt jag ringde min privatchaufför ;-)

Nja, jag hann jobba i kapp en del av semestertiden i alla fall och det kändes väl inte helt fel eftersom jag nu inte kommer att vara på jobbet förrän på torsdag. Så, jag klagar inte heller men det hade varit bra att vara på plats i kväll för det blir tre hektiska dagar.

Vi får hoppas att tågen verkligen går i morgon för det blir uppstigning 04.30 för avgång 06.00 om det går enligt plan. Den som lever får se...

Skrivet av Angela Müller den 14 januari 2007 22:01 | Kommentarer (9) | Permalink

13 januari 2007

Om

MAN MYCKET NOGGRANT HÅLLER sig till sträng diet...

Så håller sig magen i skaplig trim, om man bortser från hungerkurret, och man får en del gjort...

Visserligen ser tvättstuga samt matbord ut som ett katastrofområde men man kan ju trösta sig mot det också, t ex genom att bokat nästa julresa med boende på som är beläget här (där flaggan vajar).

Så det har jag gjort nu ;-)

Skrivet av Angela Müller den 13 januari 2007 16:01 | Kommentarer (22) | Permalink

Skit med det mesta

DET VORE LÖGN ATT PÅSTÅ något annat. Woffegubben, stackaren, ligger med migrän och jag fortsatte på min sprutkarriär - som tur är bara ur en ända denna gång. Fattar inte riktigt hur det hela hänger ihop för jag klarade mig trots allt hela hemresan men det kanske var viljekraft som gjorde det. Det hade ju liksom inte funkat att stå på kö, vilket man får göra i ett fullsmäckat flygplan, för att komma till toa när jag inte ens hinner dit härhemma där vi inte har någon kö och två toaletter dessutom ;-)

Men, som mor min skulle sagt, det går över! I dag är jag i alla fall ur sängen, vilket inte var fallet i går. Tror jag sovit i 20 timmar minst! Jag fortsätter med tvätten och gör trots allt en del framsteg. Självklart blir det en del av den varan när man är borta i tre veckor.
Det blir inget gym som jag hade sett fram emot och ute skiner solen som en riktig stolle så jag hade gärna tagit en promenad åtminstone men vågar som sagt inte befinna mer är högst 20 meter från toan.

Men, det finns saker att glädja sig åt! Vi har tagit med en del reseminnen hem som vi brukar. Det är ett sätt att förlänga glädjen med resan samt att då och då kunna "återvända". Det första reseminnet var förstås Jesusstatyn på berget Corcovado i Rio de Janeiro. Jag kan för mitt inre njuta av den vackra utsikten och den mäktiga känslan som den här utflykten gav oss ...

Favelan förstås, som satt så djupt intryck på oss. En femtedel av stadens invånare, närmare två miljoner, bor i någon av de 600 favelor som klänger uppför bergssluttningarna, dit upp där luften är bättre och utsikten makalös. Man vill inte kännas vid att dom finns så på kartor över Rio är alla favelor utritade som grönområden. Här styr tungt beväpnade gäng och knarkhandlare, härifrån kommer de mest hyllade fotbollsspelarna och karnevalsdansarna och ändå vill man i stort sett förneka att det finns favelor, en märklig inställning i mina ögon! Jag valde att att köpa den här tavlan på den större favelan vi besökte och den är målad av en favelabo, signerad med namn Edange. Naturligtvis kunde jag köpt en nere på marknaden utanför vårt hotell för en spotstyver medans jag fick betala en "smärre förmögenhet". För mig kändes det bättre att köpa den på plats och på så sätt "betala" för att vi fick besöka dem och få detta minne...

Eftersom vi varit i Natal förut så har vi gvietvis också minnen därifrån sedan tidigare. Vi köpte lite tavlor av en lokal konstnär, två som vi gav barnen och en till oss själva samt förstås den berömda brasilianska kvinnan som jag älskar så högt. Jag hade gärna tagit med ytterligare en hem i år men tyvärr medgav inte bagagevikten det. Tavlan föreställer en tvätterska som hänger sin tvätt på tork på taggtrådstängslet. Detta ser man hela tiden utefter vägarna och jag kan inte annat än att bli imponerad...

I år föll jag för denna underbara samling av dockor. Det är inte lätt att räkna dem men jag tror att det rör sig om minst 25 dockor i tyg som är tätt sammansatta på en rund skiva. Man kan titta hur länge som helst utan att se alla detaljer...

Jag föll även som en fura för denna mask gjord i lera. Det finns massor av masker i olika utföranden och färger så det var inte lätt att välja...

När vi besökte indianreservatet kunde jag inte motstå denna drömfångare som vår chaufför körde oss en extra sväng för att kunna köpa. Denna är gjord av de indianer som har valt att bo lite bekvämare än den indianhövding med familj som vi dansade med på utflykten. Alla bor i små fyrkantiga lådor som är hus av betong som då brasilianska staten har ordnat med. Just denna familj var enormt stor med make och tre hustrur, massor av barn och även barnbarn med familjer...

Nu har vi arrangerat en vägg med våra reseklenoder som jag ser ifrån köket så att jag kan njuta dagligen ;-)

Skrivet av Angela Müller den 13 januari 2007 12:01 | Kommentarer (11) | Permalink

12 januari 2007

Efter ett dygn

PÅ RESANDE FOT SÅ är vi då tillbaka i den Gråboska myllan. Det var ingen lätt resa (vem trodde väl det efter allt flygstrul vi varit med om) men som synes så tog den till sist slut.

När vi kom hem till Gråbo hade vi varit på väg i ett helt dygn och det med mage som fortfarande inte är sig själv (min). Men som den kloke säger Allt har en ände och korven den har två!

När vi i morse landade i Köpenhamn för att släppa av lite folk så fick vi tyvärr inte lyfta igen på grund av stormen. Den gate vi hade landat på skulle inte klara det så vi fick vackert vänta till en större gate skkulle öppna 06.00. Vi satt där 2-21/2 timma och bara våndades. Då satt vi alltså kvar i planet och det började bli olidligt. Det har för övrigt varit en mycket orolig resa på grund av vinden, guppigt med luftgropar och faktiskt så illa ett tag att ingen mat kunde serveras förrän vi fått tillstånd att stiga lite högre där det var något lugnare.

När äntligen klev ur planet på Arlanda visade det sig snart att vårt plan till Landvetter var en halvtimma försenat så jag fick ringt vår beställda taxa och förvarnat att vi inte skulle komma i tid. Men taxin stod redo och klkar när vi väl kom så sista biten var helt problemfri ;-)

Ett svagt ögonblick ,och då med blicken högt i sikte, tänkte jag att nu packar jag upp, startar några tvättmaskiner och tar mig bort till gymmet för ett pass...

Jodå, jag startade en tvättmaskin, slängde mig i duschen och därpå i säng och sov som ett barn till 14.00. När jag steg upp skulle jag ljuga om jag skulle säga att jag var utvilad och att allt kändes OK. Men ljuga får man ju inte göra så det är lika bra att gå på sanningen.
Jag kände mig som en påse nötter i uppförsbacke och har tillbringat ansenlig tid på toa - jag är alltså inte kvitt magproblemen ännu. Mat kan jag inte se åt och snusen smakar skit ;-)

Nåväl, det ska säkert ge med sig nu och jag har ju absolut inte tid att vara sjuk då jag i stort sett bara är hemma och vänder för att åka till Stockholm på söndag igen. Där blir jag i dagarna fyra å tjänstens vägnar.
Nu mullrar i alla fall tvättmaskinen med sin andra omgång tvätt och jag tar ett djupt andetag emellenåt och plockar lite ur resvärskorna.

Gymmet har jag redan glömt, jag får vara fullkomligt glad om vi kan komma i normalläge igen, fått packat upp och undan och få huset att se normalt ut igen.
Woffegubben har åkt för att handla lite käk, jag orkade bara inte bistå honom på denna färd utan är hemma och passar tvättmaskinen ;-)

Skrivet av Angela Müller den 12 januari 2007 15:01 | Kommentarer (17) | Permalink

11 januari 2007

Sista kvällen

Brasilien, Natal Ponta Negra onsdag 10 januari 2007

VI SAMLADE KRAFTERNA och tog oss ut för att äta denna den sista kvällen. Ingen kan påstå att någon av oss hade krafter nog för detta men ger man sig tusan på något så...

Det blev fisk...

Ingen av oss varken orkade äta eller dricka upp men vi fick i oss lite grand i alla fall. Det var jättegott men våra magar i uppror sade stopp ganska så snart.

Skrivet av Angela Müller den 11 januari 2007 00:01 | Kommentarer (9) | Permalink

10 januari 2007

Bara något bättre

Brasilien, Natal Ponta Negra 10 januari 2007

VI GICK NER TILL FRUKOSTEN i morse, jag släpandes och Woffegubben något piggare. Alltid en tröst att Woffe är bättre men själv kunde jag nog varit utan mat. Jag trodde i min enfald att jag skulle vara helt fit for fight efter dundermedicinen men så var det inte. Det blev hotellrummet hela dagen och nu har jag motvilligt lämnat sängen för att påbörja packningen. Men det kunde säkert varit värre, jag tänker bara på hur jag mådde igår och inser då att om vi skulle rest hem i det skicket hade jag inte klarat det. Nu är det i alla fall lugnt ur bägge öppningarna så visst är jag bra mycket bättre. Men jag har inget kraft i kroppen och när vi gick en trappa ner och upp för frukosten tjostade jag som om jag sprungit en mil på stranden.

Jag har tagit mig några vändor ut på balkongen i hopp om att kunna njuta några få stunder till i den underbara solen men klarar inte värmen heller. Så det är bara att konstatera att nu är det slut på den ljuvliga tiden här. Får se om vi orkar oss ut i kväll så åtminstone Woffe får sig lite mat i magen.

Trots smolken i bägaren de här sista dagarna så måste jag ändå säga att det varit en ortolig semester på många sätt. Att få se och uppleva Rio de Janeiro har jag drömt om länge och när vi till sist landade efter allt strul med inrikesflyget så var det trots allt värt det. Att få besöka favelorna var nog det som gjorde mest intryck och det kommer att leva kvar i mitt hjärta för all evig tid. När jag nästa gång ser det skildras på TV så har jag en helt annan inställning än vad som oftast framkommer. Jag hör fortfarrande vår guide säga:
- Ni kan fortografera hur som helst med två undantag, det första är om ni ser någon med vapen och det andra är när vi passerar favelachefens hus (läs narkotikabossen).

Men att förstå att dessa människor faktiskt väljer att bo kvar här även om dom får möjlighet att flytta gör mig varm i hjärtat. Dom har skapat sin egen stat med regler och harmoni som gör att det fungerar utan katastrofer. Att det sedan florerar brottslighet och mycket narkotika blundar jag inte för men säg var det inte gör det. Det räcker att ta Plattan i Stockholm eller Nordstan i Göteborg som exempel.

Att få se och uppleva Jesus var också en upplevelse. Varje gång jag sett denna staty på TV har jag tänkt att det skulle vara en höjdare (ur flera bemärkelser) att få stå där. Nu har vi gjort det och det var precis så fantastiskt som jag föreställt mig.

Rio över lag är en ljuvlig stad och det finns säkert mycket mer att uppleva där vilket man givetvis inte hinner på en vecka. Karnevalen som är i februari är utan tvekan en upplevelse som heter duga. Frågan är bara om man ens skulle klara att besöka den på egen hand utan guide och en vettig skådeplats att se det ifrån? Så mycket människor skrämmer mig lite.

Att sedan få komma tillbaka till Natal, Ponta Negra och känna igen sig var heller inte fel. Stranden är ljuvlig, människora är underbara och livet känns rätt så fantastiskt när man är här. Ljuset och alla glada människor gör att även den mest inbitne tjurskallen lättar på humöret ;-)

Indianreservatet var också en spännande upplevelse men jag inser nu i efterhand att jag inte mådde riktigt bra under dagen och mycket riktigt så bröt ju det loss på kvällen. Tur att vi hann hem i alla fall. Woffe var tapper för han var ju faktiskt inte riktigt fit for fight redan vid avfärd och därtill 30 graders värme och en otroligt skumpig färd gjorde nog inte saken bättre för hans del.

Att vi sedan kunnat lata oss och ta dagen som den kommit har varit skönt. Vi har läst massor och njutit i mängd, ätit gott och fått nya vänner som vi umgåtts med. Nä, sammantaget har det varit en riktigt tiotaggarsemester ;-)

I morgon går bussen 08.05 från hotellet till flygplatsen i Natal, planet ska lyfta 11.20. Mellanlandning på Tenerife och sedan Köpenhamn och landning någon gång fredagmorgon på Arlanda. Sedan har vi ett flyg som tar oss till Landvetter där vår beställda taxi väntar på oss.

Skrivet av Angela Müller den 10 januari 2007 17:01 | Kommentarer (4) | Permalink

9 januari 2007

Inte nog med att

Brasilen, Natal Ponta Negra tisdag 9 januari 2007

WOFFEGUBBEN FICK BLI min läkare i dag nu har han få ta på sig rollen som lekfarbror när jag börjar känna livet återkomma och får långtråkigt ;-) Då kom Annas lilla julklapp alldeles väl till pass...

Jag hängde Woffe i en omgång...

Och var på håret att bli hängd själv...

Jag känner mig alltså bättre nu efter dundertablett numro två, nästa ska tas 24.00 (om 5 timmar) så innan dess är det dumt att försöka somna. Tabletterna ska tas var sjätte timme.

Skrivet av Angela Müller den 9 januari 2007 22:01 | Kommentarer (12) | Permalink

Min personlige läkare

Brasilen, Natal Ponta Negra tisdag 9 januari 2007

DET VAR DEN VÄRSTA NATT jag gått igenom! Barnafödande är en piss i mississippi som jämförelse... När jag hade duschat av all indianfärg i går kväll och kommit mig till ro med min bok i sängen så kunde jag inte ana var det skulle sluta. Jag hann i och för sig somna innan helvetet bröt ut men bara någon timme efter det drog det igång. Därefter har det sprutat ur bägge ändar till och från hela natten och morgonen, mest till.

Woffegubben som i stort sett är på benen igen drog i väg med lexikon till apoteket och förklarade så gott han kunde med både händer och fötter (gissar jag). Han kom hem med dundermedicin som jag ska ta var sjätte timme och nu börjar det lugna ner sig en aning. Han är min stora Hero som ju faktist fixat så att jag kan sitta upprätt i några minuter!

Att äta kommer inte på fråga, jag får kväljningar bara jag tänker på mat så det gör jag inte ;-)

I morgon är det sista hela dagen här i Natal - jag hoppas verkligen att jag är så pass pigg så jag åtminstone klarar av att packa...

TACK för alla uppmuntrande kommentarer jag uppskattar det mycket, Woffe läser dem högt för mig, men jag tror inte jag orkar besvara var och en så därför blir det ett kollektivt TACK till alla från norr till söder!

Skrivet av Angela Müller den 9 januari 2007 19:01 | Kommentarer (3) | Permalink

Herrejesus

Brasilen, Natal Ponta Negra tisdag 9 januari 2007

JAG OCH MIN PLÅTMAGE...Jo, jag tackar jag. NU ligger vi bägge två och det sprutar ur varje ände. Det värsta jag varit med om! Fyyy, men det är i alla fall det som orsakar den låga aktiviteten här! Så att ingen undrar.

Skrivet av Angela Müller den 9 januari 2007 16:01 | Kommentarer (5) | Permalink

8 januari 2007

Skumpigt, intressant och spännande

Brasilien, Indianreservat söderut cirka 15 mil från Natal måndag 8 januari 2007

VI BLEV HÄMTADE 07.30 utanför vårt hotell för en mycket skumpig färd söderöver . Vi åkte en fyrhjulsdriven jeep, landrover och vi var 6 turister förutom guide och förare med på utflykten. Vi körde förbi sockerrörs- och räkodlingar i stor mängd och när vi körde av huvudvägen kan jag lova att det blev skumpigt värre.

Vii fick först åka en bit in i mangroverträsk med en färja för att komma över till andra sidan...

Indianerna i Brasilien har fått tillbaka sin mark från staten och lever nu där i sina reservat. Dom får stöd från staten genom spannmål och annat med månatliga leveranser. I övrigt ska dom vara självförsörjande. Den indianhövding vi i dag besökte har valt att bo i hydda utan el och vatten med sin familj på tre barn samt hustru. Han har bjudit in och uppmanat andra indianer att bo med dem men ingen annan vill offra den bekvämlighet som hus med el och vatten ger livet.

Hövdingen, som är endast 26 år, tar emot oss i den hydda han ska måla, klä och förbereda oss för dansen...

Han målar oss, smyckar oss bastkjol, huvudbonad samt smycken...

När alla är klara börjar dansen...

Det kändes lite enfaldigt men var mycket intressant och det var värt det löje man kände en kort stund. Här ses hans familj i bakgrunden...

Hövdingen förklarade att man normalt dansar kring en eld och den 19 april är indianens dag i Brasislien. Då dansar indianerna från klockan åtta på morgonen till 16 på eftermiddagen. Det är Brasilianska regeringen som utsett denna dag och det är alla indianer nöjda och tillfreds med.

Det var givetvis inte lätt att förstå alla riter och danser men det var intressant ändå. Han sjöng också indiansånger först på portugisiska och sedan på indianspråk. Därefter tog dansen vid igen...

Den svarta färgen är kol och den röda är från en liten frukt och det var inte lätt att få bort ;-)

Efter dansen visade hövdingen drömfångaren...

Den ska man gå igenom om man drömt otäcka eller negativa drömmar, mardrömmar. Då går man igenom och tänker positiva tankar och vips så är de onda tankarna/drömmarna uppfångade...

Här visar en annan hövding upp sig...

Vi fick se deras hydda som dom bor i också. Hyddan bestod bara av sovplatser och resten gjorde man utanför. Här är köket och grytan puttrar...

Den näst yngste sonen hjälper till...

Med mammas övervakande blick samt utfodring av den minsta....

Vi åker sedan ur reservatet för att äta vår lunch i en liten fiskeby, långt bort från alla turister...

Typisk fiskebåt...

Lunchen...

Utsikt från restaurangen...

En mycket spännande dag! Nu ska jag kasta mig i duschen för att avlägsna färgen indianhövdingen målat på mig ;-)
Sedan blir det nog inte så mycket mer för tyvärr visade det sig att Woffegubbens mage fortfarande krånglar så han har haft en mycket tuff dag. På vägen hem stannade vi till på ett apotek och fick köpt med oss medicin - hoppas nu bara att den hjälper. Vi hörde i dag att det var fler turister från andra hotell som också blivit sjuka.

Skrivet av Angela Müller den 8 januari 2007 22:01 | Kommentarer (7) | Permalink

Middag

Brasilien, Natal Ponta Negra söndag 7 januari 2007

Middag och sedan sängen...men vi var i alla fall upp längre än till 20.00 i dag ;-)

Skrivet av Angela Müller den 8 januari 2007 00:01 | Kommentarer (1) | Permalink

7 januari 2007

En dag på stranden

Brasilien, Natal Ponta Negra 7 januari 2007

I DAG VAR WOFFEGUBBEN som väl var bättre igen. Efter frukosten så drog vi oss mot stranden och där blev vi liggandes hela dagen...

Turistens enda klagan - att säga NEJ TACK miljoner gånger på en dag...

Nejdå, här finns inget att klaga på. Inte ser väl vi ut ha tråkigt en enda minut...

I dag blev det fyllda crepes till lunch, tillagade på stranden...

Woffe ville ha sin med banan och jag tog kycklingröra...

Sedan viks dem ihop...

Ibland är jag inte snäll - det var jag inte när jag tog detta kort ;-)

Om nu någon undrar...så har jag blivit lite brun...

Skrivet av Angela Müller den 7 januari 2007 20:01 | Kommentarer (11) | Permalink

6 januari 2007

Anar ugglor i mossen

Brasilen, Natal Ponta Negra lördag 6 januari 2007

WOFFEGUBBEN KÄNDE SIG DÅLIG när vi skulle gå ner till frukosten. Han åt nästan inget alls eller som en fågelunge. Magen känner sig ur lag.

Jag gick upp på terassen och läste och badade några timmar i hopp om att Woffe skulle tillfriskna och när jag kom ner igen kände han sig något bättre.

Vi gick i väg för att få i oss lite mat men när vi satt och väntade på vår beställning kände han att det inte var bättre. Så jag bad att få maten med hem i stället och nu har ännu en gång fått i sig ungefär vad en fågelunge kräver och ligger i sängen och mår inget vidare.

Har ingen aning om vad det kan vara. vi har ju ätit samma mat så jag tror inte det är det men å andra sidan är man ju olika känslig naturligtvis. Vi får hoppas att han är bättre i morgon och är han inte det så måste jag avboka vår utflykt till måndagmorgon. Men vi tar en dag i taget - det är ju ännu en dag kvar att tillfriskna på...

Skrivet av Angela Müller den 6 januari 2007 20:01 | Kommentarer (9) | Permalink

Joggingtur

Brasilien, Natal Ponta Negra lördag 6 januari 2007

ÄNTLIGEN FICK JAG ÄNDAN UR SÄNGEN och tagit mig en joggingtur på stranden...
Det blev strax under milen, för att var mer exakt 9,6 km, och pulsklockan var förstås med:

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 715 varav 50 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 119.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 1 timma, 53 minuter och 7 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 1 timma, 53 minuter och 44 sekunder.

Jag hade nog tänkt mig fler joggingpass än det blivit men jag har haft ont i halsen i ett par dagar och inte vågat riktigt eftersom jag absolut inte vill bli sängliggandes. Men i morse kändes det bättre så i dag fick det bli av. Å andra sidan har vi gått väldigt mycket så det är ju inte så att vi suttit och bara slappat även om det blivit en hel del av den varan också.

När jag kom nu och ställde mig i duschen upptäckte jag två riktigt goa blåsor under vardera foten...

Skrivet av Angela Müller den 6 januari 2007 12:01 | Kommentarer (11) | Permalink

5 januari 2007

Välgrillade ben och blåsor på fötter

Brasilien, Natal Ponta Negra fredag 5 januari 2007

DAGEN GICK VÄL AN men natten var inget vidare med mina välgrillade ben ;-) Och Woffes fötter har i dag övergått till vattenblåsestadiet så vi beslöt att hålla oss från solen (åja hur ska det nu gå till?) genom att inte besöka stranden utan ta en affärsrunda.

Vi hade tänkt oss till det stora shoppingcentret i Natal men vi hittade en konsthantverksmarknad på vägen så vi trosade runt där en stund. Några få inköp blev det men vi har ju inget att göra på resväskevikten så det blev inga mängder. På vägen hittade vi en utflyktarrangör och fastande för en tur till en indianby. Den blir på måndag och kittlar oss lite i magen. Vi hade ju egentligen tänkt att bara ta det lugnt men ska det sluta med brännskador och blåsor så kanske vi får göra en och annan utflykt i alla fall ;-)

Hemkomna igen satte jag mig en stund på balkongen och läste...

Innan det blev dags för kvällens middag som vi IGEN tog på Caktus men säga vad man vill, alla restauranger har inte servicen med bikt...;-)

Utsikten från restaurangen är inte helt fel...

Efter maten blev det förstås en strandpromenad. Det är inte alla som ger upp badet för att det råkat bli lite mörkt...

Inte ens vågorna ger upp...

...eller strandbaren...

Det blr aldrig tråkigt att vandra utmed strandpromenaden...

Krimskramsaffärerna är öppna så länge det finns liv här...

Och fiskebåtarna som ska ut tidig natt/morgon står på tork...

Det finns gatubarer och gatubarer...den här har till och med en liten TV...

Hemma igen...

I dag kan vi nog hålla oss vakna till 20.00 om jag ska uppdatera först ;-)

Skrivet av Angela Müller den 5 januari 2007 23:01 | Kommentarer (5) | Permalink

4 januari 2007

Nu går vi in på sista veckan

Brasilien, Natal Ponta Negra 4 januari 2007

I dag har vi suttit vid poolen och hoppade alltså stranden för att få lite ombyte...

Tyvärr var det min tur att bränna benen i dag... Satt med överkroppen i skugga för att skydda läppar och axlar, där jag redan har små bölder av solen, och kände inte att det blev för varmt för benen. Men så är det man känner det inte förrän det är försent. Vi hade det i alla fall skönt, vi läste och tog det lugnt samt ett dopp i poolen då och då.

Frampå eftermiddagen gav vi oss ut på lite promenad. Denna sorten kaktus blommar just nu för fullt häromkring...

Vi gick till en annan "Kaktus" för att äta vår middag ;-)

I väntan på maten är det inte dumt med en pilsner...

I dag beställde Woffe pytt i panna (restaurangen är svenskägd ;-O ) och jag tog friterade räkor...

Vi tog en tur på strandpromenaden igen och det blåste skönt i kväll...

Glassen som avnjöts i går på glasscafeet, utmed strandpromenaden, gav mersmak så hamnade vi där i kväll igen.

Skrivet av Angela Müller den 4 januari 2007 22:01 | Kommentarer (16) | Permalink

Sista kvällen

Braslien, Natal Ponta Negra onsdag 3 januari 2007

MED BENNY OCH JOANNA åt vi på...

Det blir mycket menystuderande när man är ute så här...

Sedan tog vi oss ner till strandpromenaden och strosade omkring lite och konstaterade att vi hade haft en trevlig tid tillsammans. Sedan bjöd Joanna på glass på ett litet mysigt glasskafe där man själv öser upp den glass man vill ha och sedan vägs skålen och man betalar alltså efter vikt...

Skrivet av Angela Müller den 4 januari 2007 22:01 | Kommentarer (3) | Permalink

3 januari 2007

Ponta Negra-stranden

Brasilien, Natal Ponta Negra

I DAG FÖRST SÅ KÄNDE sig Woffegubben mogen att gå ut med sina brända fötter. Så efter frukost gick vi ner till stranden och hyrde oss varsin liggstol samt ett jätteparasoll. Det blev förstås bad och promenad på stranden. Man får se upp med vågorna och med tanke på att jag bara var sååå nära att drunkna förra gången vi var här så har jag respekt men inte mer än att jag kan njuta lite också...

Något jag beundras av är alla dessa försäljare som går miltals fram och tillbaka för att kränga sina varor, solglasögon, dricka, kepsar and you name it...

I dag blev det grillade kycklingspett, köpta på stranden av en mobil grillare, till lunch...

I kväll blir det sista kvällen med gänget Benny och Joanna eftersom dom åker hem i morgon bitti.

Skrivet av Angela Müller den 3 januari 2007 20:01 | Kommentarer (12) | Permalink

Som alla kvällar

Brasilien, Natal Ponta Negra 2 januari 2007

BLEV DET ÄVEN DENNA middag på kvällen. I dag valde vi restaurang Caktus igen. I går var vi på "våran" som ligger en bit bort från civiliserade kvarter men i dag ville som sagt Benny till Caktus. När vi stod i begrepp att gå så hittade jag två åsnor utanför vårt hotell ;-)

Här studeras menyn...

Joanna och Woffe i väntan på beställningen...

Hela sällskapet (nästan)...

Först kommer salladen in...

Sedan huvudrätten...

Som vi avnjuter tillsammans med fullmånen...

Och till efterrätt förstås nationaldrinken Caipirinha som består av sockerrörsbrännvin, lime och socker...

Skrivet av Angela Müller den 3 januari 2007 01:01 | Kommentarer (6) | Permalink

2 januari 2007

Inte så mycket

DET HÄNDER INTE SÅ MYCKET, i alla fall inte som det går att skriva om. Vi äter gott, badar, promenerar på stranden, äter gott igen, badar, promenerar igen...

Vi hade redan på förhand bestämt att vi skulle ta det lugnt när vi kom till Natal. Tyvärr blev det ju, åtminstone för Woffegubben, lite väl lugnt eftersom han brännt sina fötter så han har nu varit inomhus i tre dagar så länge solen gassat på för mycket. Först vid kvällningen och middagsdags har han vågat sig ut. Fötterna är svullna som stockar och jag har aldrig sett något liknande. I dag har det dock gått ner en aning, så vi hoppas på snar normalstorlek på fossingarna.

Eftersom vi är här för andra gången så har vi redan klarat av alla utflykter och har för avsikt att bara ta det lugnt, bada sola och njuta.

Nu ska jag sätta mig på balkongen och läsa lite, har precis kommit upp från stranden med bad och promenad...

Skrivet av Angela Müller den 2 januari 2007 16:01 | Kommentarer (8) | Permalink

1 januari 2007

Bokslut december 2006

SISTA BOKSLUT FÖR 2006! Det blev ju ingen "hel" månad på grund av semester och resa men det som blev det blev ;-)

På gymmet har jag varit endast 11 gånger och 23,3 timmar totalt. Uppvärmning 4,6 timmar, styrketräning 6,3 timmar samt motion 12,4 timmar. Eftersom jag har börjar kolla hur många kilometer uppvärmning och motion ger (när jag gör den på löpbandet) så kan jag under oktober månad tillgodoräkna mig 2,1 mil gång och 4,4 mil löpning på löpbandet.

I simhallen 1 tillfälle...totalt 20 minuter och på den tiden tagit mig 0,5 km. Egentligen inte värt att notera ;-)

Promenaderna har ett fåtal. 3 promenader har det blivit totalt och det har givit mig 9,6 km i benen och 2,2 timmar på tiduret.

Motionscykel blev det en del när jag inte kunde springa pga min hälsporre på gymmet, 6,7 mil på 2,5 timmar.

Stegvis har jag presterat 449 442 steg! Om man tittar in bakom så visar det sig att 28 140 är omräknade från rodd och simning samt cykling så kan man konstatera att 471 302 är ”riktiga steg”.

Vad man än kan säga om decembers motion så fattas det några dagar om man säger så. Det beror på resan till Brasilien som tog varade mellan 20/12 till 12/1 -07 ;-) Det är svårt att avgöra om denna månad är sämre än november eftersom jag ligger bra till stegmässigt och det beror på allt promenerande och joggande på Brasiliens underbara stränder, Copacabana i Rio samt Ponta Negra-stranden i Natal och att inte förglömma alla steg även utanför stranden.

Skrivet av Angela Müller den 1 januari 2007 23:01 | Kommentarer (0) | Permalink

Nyårsafton

Brasilien, Natal Ponta Negra nyårsafton 31/12 2006

I BRASILIEN FIRAS NYÅR på stranden. Det kommer människor resandes inifrån landet och från byar och städer för att få fira den på Ponta Negra-stranden. Det byggs scener och fraktas stolar och bord i stora mängder och hela dagen har det pågått aktiviteter på stranden där man kunnat ana omfattningen. Kiosker, barer och restauranger utmed strandpromenaden har växt upp som svampar i jorden. Det är ett fantastiskt skådespel.

Vi började med att äta vår middag på en av de många restauranger som finns utmed strandpromenaden...

Vår kypare hade lärt sig en del svenska och när han såg min snusdosa blev han mycket förundrad och frågade var det var för något. Han luktade och ryggade ett steg tillbaka...