« Inte nog med att | Huvudsidan | Sista kvällen »
10 januari 2007
Bara något bättre
Brasilien, Natal Ponta Negra 10 januari 2007
VI GICK NER TILL FRUKOSTEN i morse, jag släpandes och Woffegubben något piggare. Alltid en tröst att Woffe är bättre men själv kunde jag nog varit utan mat. Jag trodde i min enfald att jag skulle vara helt fit for fight efter dundermedicinen men så var det inte. Det blev hotellrummet hela dagen och nu har jag motvilligt lämnat sängen för att påbörja packningen. Men det kunde säkert varit värre, jag tänker bara på hur jag mådde igår och inser då att om vi skulle rest hem i det skicket hade jag inte klarat det. Nu är det i alla fall lugnt ur bägge öppningarna så visst är jag bra mycket bättre. Men jag har inget kraft i kroppen och när vi gick en trappa ner och upp för frukosten tjostade jag som om jag sprungit en mil på stranden.
Jag har tagit mig några vändor ut på balkongen i hopp om att kunna njuta några få stunder till i den underbara solen men klarar inte värmen heller. Så det är bara att konstatera att nu är det slut på den ljuvliga tiden här. Får se om vi orkar oss ut i kväll så åtminstone Woffe får sig lite mat i magen.
Trots smolken i bägaren de här sista dagarna så måste jag ändå säga att det varit en ortolig semester på många sätt. Att få se och uppleva Rio de Janeiro har jag drömt om länge och när vi till sist landade efter allt strul med inrikesflyget så var det trots allt värt det. Att få besöka favelorna var nog det som gjorde mest intryck och det kommer att leva kvar i mitt hjärta för all evig tid. När jag nästa gång ser det skildras på TV så har jag en helt annan inställning än vad som oftast framkommer. Jag hör fortfarrande vår guide säga:
- Ni kan fortografera hur som helst med två undantag, det första är om ni ser någon med vapen och det andra är när vi passerar favelachefens hus (läs narkotikabossen).
Men att förstå att dessa människor faktiskt väljer att bo kvar här även om dom får möjlighet att flytta gör mig varm i hjärtat. Dom har skapat sin egen stat med regler och harmoni som gör att det fungerar utan katastrofer. Att det sedan florerar brottslighet och mycket narkotika blundar jag inte för men säg var det inte gör det. Det räcker att ta Plattan i Stockholm eller Nordstan i Göteborg som exempel.
Att få se och uppleva Jesus var också en upplevelse. Varje gång jag sett denna staty på TV har jag tänkt att det skulle vara en höjdare (ur flera bemärkelser) att få stå där. Nu har vi gjort det och det var precis så fantastiskt som jag föreställt mig.
Rio över lag är en ljuvlig stad och det finns säkert mycket mer att uppleva där vilket man givetvis inte hinner på en vecka. Karnevalen som är i februari är utan tvekan en upplevelse som heter duga. Frågan är bara om man ens skulle klara att besöka den på egen hand utan guide och en vettig skådeplats att se det ifrån? Så mycket människor skrämmer mig lite.
Att sedan få komma tillbaka till Natal, Ponta Negra och känna igen sig var heller inte fel. Stranden är ljuvlig, människora är underbara och livet känns rätt så fantastiskt när man är här. Ljuset och alla glada människor gör att även den mest inbitne tjurskallen lättar på humöret ;-)
Indianreservatet var också en spännande upplevelse men jag inser nu i efterhand att jag inte mådde riktigt bra under dagen och mycket riktigt så bröt ju det loss på kvällen. Tur att vi hann hem i alla fall. Woffe var tapper för han var ju faktiskt inte riktigt fit for fight redan vid avfärd och därtill 30 graders värme och en otroligt skumpig färd gjorde nog inte saken bättre för hans del.
Att vi sedan kunnat lata oss och ta dagen som den kommit har varit skönt. Vi har läst massor och njutit i mängd, ätit gott och fått nya vänner som vi umgåtts med. Nä, sammantaget har det varit en riktigt tiotaggarsemester ;-)
I morgon går bussen 08.05 från hotellet till flygplatsen i Natal, planet ska lyfta 11.20. Mellanlandning på Tenerife och sedan Köpenhamn och landning någon gång fredagmorgon på Arlanda. Sedan har vi ett flyg som tar oss till Landvetter där vår beställda taxi väntar på oss.
Skrivet av Angela Müller den 10 januari 2007 17:09
Kommentarer
Hoppas att resandet fungerar som det ska nu då, både hälsomässigt och tekniskt så ni slipper förseningar och annat elände! *håller tummarna!*
Skrivet av: Snurran den10 januari 2007 18:03
Ja, och jag kan ju bara hålla med föregående kommenterare. Hoppas att ni mår så pass bra så inte hemresan blir allt för fruktansvärt jobbig. *Kram*
Skrivet av: Bim den10 januari 2007 18:44
Snurran> Tack! Det ska nog gå bra, det kan i alla fall inte bli värre än det varit ;-)
Skrivet av: Angela den10 januari 2007 18:46
Bim> Tack till dig oxå ;-) *Kram*
Skrivet av: Angela den10 januari 2007 18:48