« Kallt | Huvudsidan | En riktig "hemskedag" »
11 februari 2007
Många, många timmar senare
DET GICK INGET VIDARE på gymmet i dag kan jag meddela. Vet inte varför men jag orkade bara inte springa. Jag fick så ini helv...s ont i skenbenen så jag kunde knappt gå?! Jag som hade tänkt mig milen i dag!
Jag sprang i alla fall 2.5 km innan jag fick skruva ner farten och gå i stället. Totalt blev det 7,2 km på 70 minuter...
Pulsklockan var på men som sagt, det blev bara 2,5 km löpning på grund av mina trötta ben:
KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 125 varav 50 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 114.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 18 minuter och 8 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 22 minuter och 5 sekunder.
Stressad var jag också för jag hade ju en tid att passa när jag skulle infinna mig på jobbet, 13.00. Jag hade bestämt tid med konsult och två kollegor. Efter det misslyckade motionspasset hämtade jag upp Woffegubben som bestämt sig för att åka med in till stan och passa på att tvätta bilen när jag jobbade.
Nu gick det ju inte så fort som jag kanske hade gett ett halvt löfte om så han hade kunnat tvätta alla bilar i Göteborg medan han väntade på mig.
Men nu är servrarna utbytta och det rullar på. Nu håller vi tummarna att allt går problemfritt i morgon!
När vi kom hem, vid 19.30 tiden trodde jag att jag skulle avlida på grund av hunger. Det fick bli en riktig snabbmiddag vilket inte sker så ofta här i huset.
Rafsade fram lite kycklingtortelino och några dl grädde. Kokade tortelinon i vatten och samtidigt kokade/redde jag grädden i stekpannan tillsammans med lite goa kryddor...
När tortelinon kokat klart och jag "durkslagat" den åkte den ner i gräddpannan...
Det var himmelskt gott! Fast å andra sidan hade det gått ner vad som med den hunger jag besatt ;-)
Nu är det sängen som gäller - jag är trött som en gnu och jobbet tog mer krafter av mig än jag kunde ana! Nerver, spänning och till råga på allt elände fick jag åka tillbaka när jag väl kom i väg därifrån för att jag glömde en sak. Vi hade visserligen inte hunnit så lång men ändå. Det är tur att Woffe har en ängels tålamod i bland ;-)
Skrivet av Angela Müller den 11 februari 2007 20:51
Kommentarer
Vilken dag! Jag förstår att du är trött! God natt och sov så gott sen när du kommer i säng. Och kram på dig.
Skrivet av: Bim den11 februari 2007 21:43
Bim> Tack! Jag somnade på stört och är visserligen lika trött nu på morgonen men av erfarenhet vet jag ju att det ger med sig. Det blir en spännande dag ;-) Kram tebax ;-)
Skrivet av: Angela den12 februari 2007 06:51
Skönt att det gick bra tillslut... Snabbmat får man unna sig ibland.
Kram o hoppas benen känns bättre idag. Nu ska jag iväg med barnen till sjukhuset o träffa Kevins läkare.
Skrivet av: Petra den12 februari 2007 08:29
Petra> Tack! Benen är OK så länge jag inte försöker springa ;-) Är det vanlig hälsoundersökning eller något speciellt?
Skrivet av: Angela den12 februari 2007 14:21