Angelas dagbok

I går gick jag som i ett töcken hela dagen och det var nog den längsta dag jag genomlidit på mycket lång tid. Dagen började strålande med en fruktansvärd huvudvärk - skulle kunna tänka mig att ett migränanfall känns precis så här.
Jag funderade om jag möjligtvis hade satt i linserna i fel ordning, alltså fel lins i fel öga för jag såg inte heller?
Men förklaringen är mycket enklare än så - jag är förstoppad sedan några dagar tillbaka och jag gissar, utan att ha vetenskapligt belägg för min gissning, att det helt enkelt blir en slags förgiftning i kroppen.
Jag vet inte hur många huvudvärkstabletter jag stoppade i mig under dagen - till ingen som helst nytta.

Jag har gått igenom detta förut men nu var det länge sedan och jag har nog förträngt hur djävligt och plågsamt det är. Men för att göra en lång skithistoria kort så lyckades jag, under mycket vånda, till slut i går kväll pressa ut en liten aning. En förlossning är rena barnleken i jämförelse!

I dag har jag tagit fas två, fortfarande stenhårt och med mycket vånda, så jag hoppas vara "skitfri" under detta dygn om det vill sig väl. Huvudvärken har i alla fall gett mig sig i dag och nu ska jag försöka mig på att höströja lite i trädgården. Jag borde tagit en sväng på gymmet men det är nog inte att tänka på just nu ;-)

Efter en sedvanlig sväng, denna morgon, bland "mina" bloggvänner kan man lätt konstatera att vare sig det ena eller det andra är kul!