Angelas dagbok

Nu känner jag mig dock helt OK efter ett gympass som blev följande:

15 minuter rodd
15 minuter crosstrainer
70 minuter styrka
15 minuter crosstrainer

Egentligen hade jag tänkt mig att avsluta på löpbandet för att pröva mina vingar...eller ben rättare sagt men alla löpbanden var upptagna så det blev en litta stunn på crosstrainern istället.

Woffegubben var så duktig så han hoppade ur bilen vid gymmet och gångade de sista 6 km hem. Helt klart ett gott val ;-)

När jag kom hem var det beckmörkt men jag fick en smärre chock...det gick iinte att köra in på vår garageinfart för där stod en stor kärra. Jag fick helt sonika parkera på gatan! ormalt får man plats med minst två bilar där på bredden men den stora kärran stod i mitten så...
Hela gången på fram- och baksidan är upptagen av byggställningen - så jag fick hoppa och klättra för att komma till entrédörren. Ja herrre min je, hoppas att detta går relativt snabbt. I morgon ska det dock regna så då börjar dom inte med att riva takpannorna - vilket ju naturligtvis är tacknämligt. Men frampå onsdag ska det tydligen bli bättre väder så då kommer dom tillbaka.

Ska se om jag kan få Woffe att ta några foto i morgon för detta är ju ändå det största och dyraste ingreppet vi gör på huset. Det bör dokumentaras ;-) När vi, för många år sedan - minst 15 år sedan - renoverade köket genom att riva ut rubbet och bygga ut en aning så kostade det 80 000 och det är nog det största samlade beloppet vi gett ut. Sedan kostade i och för sig badrumsrenoveringen lika mycket men det var några år senare och inget blir ju billigare.

Vi har fått ett pris på takbytet på 100 papp men det beror ju naturligtvis på hur det ser när väl pannor och takpapp är borta. Det kan bli vesäntligt mycket dyrare men det vet vi inte ännu. Visst är det spännande att leva!? ;-)

V har ju dock för avsikt att bo kvar här i huset tills vi byter planhalva och då gäller det att vårda det man har. Förhoppningsvis blir det många år till ;-) Därefter får barnen ta över, sälja eller behålla? Ja det är naturligtvis upp till dem. Jag har inga förväntningar eller krav - dom har sina egna liv att vårda. Säljer dom så hoppas jag att det kan bli en grundplåt till något annat men det vet man ju tyvärr inte på förhand. I vilket fall som helst och vad det nu än blir så ska vi njuta av vårt nya tak, rå om oss och hus så länge vi orkar...Det finns tillfällen då jag ,och Woffe också för all del, önskar att vi bodde i en lägenhet. Den önskan uppträder för det mesta när vi ska städa eller sköta trädgården men det går över så fort vi är klara ;-) Det är allt gött att ha lite plats när barnen och respektive samt hela hundgården kommer och glädjer oss med ett besök ;-)
Nä, det var tusan så nostalgisk jag blev över ett takbyte ;-O