« Jomenvisst | Huvudsidan | Ryggont »
4 mars 2010
Eländes elände...
I GÅR MORSE VAKNADE jag med ett ryggslut som höll på att ta livet av mig av smärta. Lunchpromenaden gjorde sig påmind i varje steg.
Av ovan anledning blev det ingen styrketräning utan raka vägen hem och vila. Fattar inte varför jag fått så ont och jag trodde ett tag att det var njurarna eftersom det onda sitter där.
Det var inte bättre i morse, snarare tvärtom och hade jag inte haft en del viktiga möten i dag så hade jag nog stannat hemma - det händer inte ofta minsann.
Kanske är det snöskottningen från helgen som satt sina spår fast å andra sidan tycker jag det borde kommit tidigare. Kanske är det en släng av ischias vilket jag i och för sig aldrig haft förut men någon gång ska kanske vara den första...?
Jag äste i ala fall om ischias på nätet och där betonades det att man inte skulle stanna till helt och hållet utan röra sig så mycket det går fast jag helst skulle vilja bädda ner mig i sängen.
Försökte mig på en lunchpromenad men fick ge upp då det var en plåga för varje steg jag tog.
Skulle ju spinning rejsa i kväll men det har jag avbokat förstås. Frågan är hur det blir med Vasaloppsspinningen på söndag?
Är det så här illa i morgon så stannar jag nog hemma...
Skrivet av Angela Müller den 4 mars 2010 13:25
Kommentarer
Boka tid hos en naprapat på direkten!
Skrivet av: Anna den 4 mars 2010 15:30
Anna> Tanken är god men jag känner inte till några narpapater ;-)
Skrivet av: Angela den 4 mars 2010 15:48
Har ni ingen ansluten till gymmet? Annars kan du säkert googla fram en bra :-)
Skrivet av: Snurran den 4 mars 2010 19:09
Snurran> Helt säkert är det så att det finns - har bara aldrig behövt någon ;-)
Skrivet av: Angela den 4 mars 2010 21:37
Känner till? Det är ju bara att kolla gula sidorna och ringa ? Det är ju inte så att man personligen måste känna alla man behöver köpa tjänster av. Vore ju jobbigt. "Besiktiga bilen? Nä jag känner ingen besiktningsman..."
Skrivet av: Anna den 5 mars 2010 08:43
"Huset står i lågor! Tänk om man ändå kände en brandman..." :-D
Skrivet av: Anna den 5 mars 2010 08:44
Anna> Ja, men det gör jag ju - i alla fall en som jobbar inom ;-) Kram och tack! Det känns skönt och tryggt att bli "uppfostrad" av sina barn ;-)
Jag är hemma från jobbet i dag och vilar. Jag kan redan skönja en lite förbättring så jag tror nu att det har med överansträngningen av skottningen att göra.
Men jag lovar att ta tag i detta om det inte fortsätter att bättra sig. I dag tänker jag vila hela dagen och ine anstränga mig ett dugg! Är det OK?
Skrivet av: Angela den 5 mars 2010 09:02
Hmpf!
Skrivet av: Anna den 6 mars 2010 07:30