3 april 2010
Barnen
OCH LILLA FLICKA drog in till stan och vi andra stannade kvar här hemma för att få lite ordning och redan på påskamaten. Woffegubben dammsög bilen - han fick visst vårkänslor i det fina vädret ;-)
Vi andra, Boris, Flaxa och Ila började förbereda lite med påskmaten. Först blev det en laxrulle...
Som då rullas ihop med kletet emellan...
Och ska sedan ligga en halvtimma i frysen så att man kan skära den. Det vara bara det att jag kom på att den låg där alldeles nyss och då var påskmåltiden förbi för länge sedan!!
Nåja, vi får se om den smakar i morgon dårå ;-(
Mina tre köksmedhjälpare lapar lite sol mellan varven...
Sedan gjorde vi en laxjansson...
Gravad lax varvas med potatis, purjolök, lite kryddor och grädde samt överst lite ströbröd...
Phew! Man blir ju helt slut efter en dag i köket...
Härefter var det dags för en ny kiss o bajsrunda med doggarna och vädret var lika ljuvligt om inte ljuvligare än det var i morse.
När barnen kom från stan hjälptes vi åt med att göra det sista. Oskar dekorerar äggen...
Och eftersom vädret var så himla fint blev det på altanen vi åt. All mat ställdes på allrumsbordet och sedan vara det bara att ta för sig bäst man ville 0ch vidare ut på altanen för att avnjuta den ;-)
En riktigt lyckad påskafton åp alla fronter ;-)
Skrivet av Angela Müller den 3 april 2010 22:04 | Kommentarer (5)
Boris och jag
VAKNADE FÖRSTÅS FÖRST så vi passade på att ta en härlig morgonpromenad och fick se dagen andas upp till en riktigt fin solig dito.
OK, mot en bit prinskorv i så fall...
Lite snö finns kvar...
Men snart...
Här skulle jag ju kunna bo på sommaren...
Och himlen är himmelsblå ;-)
Frukost efter promenad...
Boris solar...
Skrivet av Angela Müller den 3 april 2010 12:04 | Kommentarer (2)
25 december 2008
Juldagen
I DAG SOV VI LÄNGE hela familjen. Först vid 10.30-tiden steg Boris och jag upp och då kom även Anna, Ila och Flaxa uppstapplandes så vi gav oss ut i den soliga men frostiga förmiddagen på en runda runt Hörmossen...
Skrivet av Angela Müller den 25 december 2008 18:12 | Kommentarer (10)
2 november 2008
Stränga order
VI, BORIS OCH JAG fick stränga order från två av familjens medlemmar (ni får själva gissa från vilka) om att vi inte fick prata tidigt på morgonen...
Så vi tog en en helt fantastiskt morgonpromenad medan vi löste världsproblemen.
När vi gick i väg, Boris och jag, var det minus tre och en halv grad...
Att möta solen som stiger upp mellan träden på tu man hand är en lycka som är svår att förklara...
Attans att vi inte tog med skrillorna...
Visst är det vackert...
Och skogen är precis som den ska vara - mossig och vacker...
Och hela Gråbo badar i sol...
Skrivet av Angela Müller den 2 november 2008 10:11 | Kommentarer (9)
22 december 2007
Kvällspromenad på Kungsholmen
NU, MATTE, HAR VI VARIT PÅ KVÄLLSPROMENAD. Det blev en fin runda och Woffe gick med också. Han vågade kanske inte släppa i väg mig och Gela själva ;-)
Först tänkte Gela visa sin joggingrunda men som tur var mötte vi två gangsterungar som smällde smällare och då blev jag rädd så Gela lyfte upp mig i famnen tills faran var över. Och då bestämde Woffe att NU går vi hemöver igen...
Och när vi väl var hemma så sade Gela att hon tänkte ta trapporna upp - jag litade ju på Woffe och blev inte särskilt orolig. Då säger han att jag går också med i trapporna - men hallå!
Nu ska i alla fall Woffe och jag titta lite på TV medan Gela bloggar...
Skrivet av Angela Müller den 22 december 2007 20:12 | Kommentarer (2)
3 augusti 2006
Hemresan, andra augusti 2006
JAG LÄSTE MINA MAIL, i går eftermiddag, och upptäckte ett från den riktiga Matten som skrev och undrade om vi ville lämna Boris tidigare för hon saknade honom så?! Jag var inte sen att hänga på för om jag ska vara ärlig var det nog ganska bra med nästan tre veckor som ”hundägare”. Det har varit mycket trevligt och sällskapligt, något annat skulle jag inte kunna påstå, men det är bundet. För att inte tala om det dåliga samvete som skapas varje gång jag lämnade Boris i ”klorna” på Woffegubben.
Så vi gjorde slag i saken och begav oss mot Stockholm vid 15-tiden i går eftermiddag. Med kiss- och bajsstopp samt middagsstopp för oss alla tre så var vi framme i Upplands Väsby strax eter nio på kvällen.
Snacka om en tokglad Boris som fick träffa sin familj igen. Han skällde lite på lillsyrran Ila, pussade Anna och Oskar samt gruffade lite på kissarna Kif och Tyler. Han tokade runt en bra stund innan han fick lugnat sig och jag kände att han var nöjd med semestern nu.
Eftersom vi hade bestämt att åka hem igen blev det bara en kort fika innan avsked.
Tyler hjälper gärna till att fixa med fikabröd…
Medan Boris inte gärna släpper taget om den riktiga Matten…
Vi åkte från Stockholm 22.35 och var inte hemma förrän 05.00 i morse. Det gick knappt med styrfart under stora delar av natten eftersom det regnade som om himlens portar voro öppnade. Väl hemma, vi åkte alltså till Gråbo, somnade vi som två klubbade sälar.
När vi sovit ut och fått i oss lite frukost tog vi oss åter ner till Varberg. Det var uppehåll hemma men när vi drog i väg mötte vi regnet i Kållered. Det öste verkligen ner i ordets rätta bemärkelse. Men när vi kom till Varberg hade det regnat klart där så nu hoppas jag verkligen att det blir lite bättre väder!
Och jo, jag saknar Borran väldigt mycket men inser att min frihet är värt en del också. Det har varit väldigt nyttigt den här tiden med hund. Jag önskar att alla som funderar på att skaffa hund fick samma chans för det är mer arbete och framför allt ansvar än man tror innan man vet och har provat på.
I alla fall om man tar oss som exempel. Vi har inget som binder oss eller bryr sig om om vi är hemma eller ute och slarvar. Barnen har flyttat hemifrån och man har full frihet så att säga.
Däremot ska jag erkänna att tanken slagit mig att eventuellt skaffa hund när Woffe går i pension eftersom han är fyra år äldre än mig och alltså då också slutar arbeta fyra år innan. Där har jag vissa farhågor om att han kanske blir alldeles försoffad om han inte har någon som pockar på uppmärksamhet och som måste ut och promenera. Men, som sagt det tål att tänkas på.
Att man sedan är hjärtligt välkommen vid hemkomst, vare sig man varit borta hela dagen eller bara slängt soporna, är en underbar känsla. Att uppleva den hysteriskt glada hunden vifta hejdlöst på svansen och pussas så man nästan drunkar – ja, det borde alla människor få uppleva.
Att hela tiden ha en trogen vän vid din sida vare sig du är på toa, lagar mat eller vad som, är också en känsla som är obeskrivlig. Man känner sig aldrig ensam och får omedelbar respons hela tiden.
Att vakna varje morgon med pussar så man nästan drunknar är också en speciell känsla. För att inte tala om att man aldrig behöver frysa i sängen eller sova ensam ;-)
Men, nu ska vi göra allt det som inte går att göra, åtminstone inte lika lätt, när man har en liten hund som ivrigt väntar på att man ska gå på promenad eller komma hem.
Vad Boris beträffar har jag fått rapport från säker källa att han varit på dagis hela dagen i dag och när han anlände på morgonen intog han sin postion som om han inte varit därifrån alls. Jag tror att han njutit av att koppla av men samtidigt inte fått några men av att bara umgås med två trötta gamlingar och inte fått så mycket aktiviteter som han ju är van vid. Sovmorgon varja morgon, med undantag för första veckan då han jobbade med mig, och lagom med promenader och för all del lite bus med bollen och en och annan simtur. Men långt i från det han är vad vid med träning på hundklubben och så vidare
Skrivet av Angela Müller den 3 augusti 2006 20:08 | Kommentarer (12)
2 augusti 2006
Boris bloggar, del 30
FYBUBBLAN I DAG REGNAR DET! Vi klarade morgonrundan innan himlens portar öppnade sig men sedan brakade det loss.
Så i dag blir det slappdag och jag har redan lagt mig till ro...
Skrivet av Angela Müller den 2 augusti 2006 12:08 | Kommentarer (1)
1 augusti 2006
Boris bloggar, del 29
I DAG HAR JAG VARIT RIKTIGT BESVÄRLIG… Eller ja, besvärlig och besvärlig. Egentligen får dom skylla sig själva men ja, i dag gick toaletten i husvagnen sönder och då blev extrahussen tvungen att åka i väg igen. Då kunde inte extramatten pinka på hela tiden så hon skulle passa på innan han åkte och då blev jag så ledsen när hon försvann att vi, extrahusse och jag var tvungna att gå in i husvagnen tills hon kom tillbaka.
När extrahusse åkte till Kållered (för att fixa toan) så gick jag och extramatten ner och badade. Jag var lika ivrig som vanligt och det var massor at andra fyrbenta där i dag igen. Och sedan b
När extrahussen kom hem blev jag så himla glad! Undrar just varför den ena eller den andra måste iväg någon annan stans hela tiden…
Extramatten fixade så jag fick en solstol för egen del i dag…
Och när det blev för varmt så lade jag mig i skuggan ett tag för att snart återvända till solstolen…
Sedan skulle vi iväg och handla och nu chockade jag extrahussen rejält när extramatten gick in i affären. Jag blev helt vild av ledsenhet och ylade så hela Varberg hörde det. Jag tror att extrahussen skämdes lite eller så tyckte han synd om mig för vi gick in och satte oss i bilen till slut. Jag vägrade pinka och allt var bara ledsen för att extramatten gått ifrån mig. Som tur var kom hon till slut!
Jag säger som min riktiga Matte – Vem i hela världen kan man lita på?
Nu i kväll fick jag ett märgben som tröst tror jag…
Dom är nog inte riktigt klara över varför jag gör som jag gör... jag tror att extramtten tror att jag längtar hem.
Skrivet av Angela Müller den 1 augusti 2006 22:08 | Kommentarer (7)
31 juli 2006
Boris bloggar, del 28
I NATT ÅSKADE OCH REGNADE DET och fy hundan vad det lät mot husvagnstaket. Jag kröp ändå närmare extramatte under hennes täcke. Inte nog med att min skönhetssömn blev störd av buller och bång mitt i natten sprang dom ut för att hämta in dynor och handdukar som var kvar där ute i ösregnet. Nåja, vi kom till ro till sist igen och kunde sova oss igenom natten. Vi låg länge och drog på morgonpromenaden för vi trodde att det skulle sluta regna. Men icke!
Extramatte fick på sig en regnjacka men jag fick ingen minsann! Fast det gjorde inte så mycket för det lugnade ner sig när vi hade gått en bit. Vi tog svängen via badplatsen för de tvåbenta men det var inget liv i luckan där i dag…
Sedan blev det frukost och efter det drog extrahussen iväg med bilen. Han skulle visst hämta den där pinnen till markisen som blåste sönder någon gång för länge sedan. Så extramatte och jag tog det lite lugnt och myste oss i soffan när det nu ändå var halvtaskigt väder.
Banne mig kom inte solen framkikandes så då tyckte extramatten att vi skulle passa på och ta en kiss- och bajsrunda. Inte mig emot!
Vi gick ner till ”min” badplats men där var det inte en enda fyrfoting som badade eller ens fanns i närheten. Extramatten tyckte inte jag skulle bada nu heller utan vänta tills det blev riktigt varmt igen…
Vi tog oss en liten strosarrunda runt klipporna i Fjärde Vik och det är mysigt att gå där. Hjärnan får sig lite gymnastik när man ska fundera ut bästa vägen. Och det ska du veta matte, det är banne mig inte bara att rusa på! Man måste kolla var man sätter ner fötterna i alla klippor och ibland är vi väldigt nära vattnet och då är det halt och eländigt. Extramatten höll på att ramla en gång men som tur var hade hon ju mitt koppel att hålla balansen med! Ja, just det, jag var tvungen att gå i koppel hela promenaden för vi träffade en läskig schäferhund alldeles i början på klipprundan så då vågade hon inte släppa mig. Men det var OK ändå. Vi hade det utdragbara kopplet så jag hade ju ganska stor frihet ändå.
När vi stod och kikade ut mot havet på dom fina vågorna fladdrade mina öron men det var skönt med lite blåst i dag för det är ändå inte kallt i luften…
Och tror du inte på fåglarna att det började ösregna på precis samma ställe som när du var här matte och vi tog just den här rundan! Vi sprang på fram till det lilla huset och ställde oss i skydd under takåsen en stund men när det lugnade sig igen pinnade vi på så vi kom hem till husvagnen. Ja, och nu ligger jag här och gottar mig i soffan och vi väntar på att extrahusse ska komma hem så det kan bli lite middag…
Skrivet av Angela Müller den 31 juli 2006 16:07 | Kommentarer (4)
30 juli 2006
Boris bloggar, del 27
NU ÄR VI PÅ SEMESTER i Varberg! Medan extramatte- och husse fick hjälp med att ställa vagnen på plats av Conny och Magnus låg jag i skuggan vid grannens vagn och väntade på att cirkusen skulle ta slut...
När det var som varmast låg jag faktiskt ihomhus och min extramatte, som är en klok matte, ställde ner fläkten till mig på golvet…
Och tro det eller ej men Woffe syr…
Sedan var det äntligen dags för det efterlängtade doppet! Det finns en särskild badplats för hundar här och jisses vad fyrfotingar där var. Ett tag undrade jag om vi skulle få någon bra plats…
Conny, som är min nye kompis, lekte med mig i vattnet och slängde min sköldpadda…
Vi hade jättekul…
Lite lyxigt är det i det här lilla huset! Jag behöver bara titta på extramatte så kommer hon farandes med vattenskålen…
Efter middagen fick extrahusse diska och jag och extramatte pustade ut efter matlagningen…
Skrivet av Angela Müller den 30 juli 2006 22:07 | Kommentarer (6)
29 juli 2006
Boris bloggar, del 26
JAG HAR VARIT PÅ DATE! Träffat en liten Jack Russel-dam (tror jag det var i alla fall) på sex år. Först morrade jag och satte henne på plats och efter det hade vi en riktigt trevlig kväll...
Hon hade en fin liten trädgård och jag hade fullt upp med alla nya dofter både utom- och inomhus. Sedan höll jag ju vakt förstås för det passerade både katter och andra hundar utanför. Phew!
Den gamle, som tydligen är extramattes farsa, klappade helt OK så honom har jag tagit till mitt hjärta...
Om han är extramattes farsa är han väl din morfar då, Matte? Jaja, vi åkte dit för att överlämna DVD-filmen från hans 80-årskalas (då jag inte fick vara med). Dom blev jätteglada och tyckte att filmen var sååå fin och då berättade extramatte att det var Peter och Steffanies förtjänst eftersom dom redigerat filmen. Han, den gamle, blev jätteglad att sade flera gånger att nu måste vi ringa Anna och tacka ;-O
Han har inget vidare koll men å andra sidan vem vet vad man har koll på när man är 80? Men jag hörde att han sade det flera gånger och extramatte förklarade varje gång att det VAR Peter och Steffanie som har gjort filmen så fin så nu kommer han nog ihåg det ;-)
När vi kom hem så gick vi kvällsrundan, bara korta promenaden runt kvarteret, men det var helt OK ända till vi träffade ytterligare en tjej som jag blev riktigt irriterad på. Då sade extramatte att jag skulle skärpa mig för hon var bara 10 månader. Ha, vad gör hon i så fall ute så sent? Jag har väl för tusan inte tid att roa hela kvarterets småglin när jag går kvällsrundan!
Japp, nu vet jag inte när jag får tid för nästa uppdatering för i morgon blir det full rulle här om jag känner den här familjen rätt. Vi ska nämligen åka till Varberg och bo i husvagnen då.
Skrivet av Angela Müller den 29 juli 2006 22:07 | Kommentarer (14)
Boris bloggar, del 25
DET GICK LITE LÅNGSAMT här i morse så jag blev till slut tvungen att fråga henne om hon glömt vilken dag det var i dag...?
Glömt dig?! Nejdå försäkrade extramatten och fick äntligen fram presenterna...
Jag kunde ju inte bärga mig utan satte fart...
Oj, en ny bläckfisk! Jag vet minsann att det är det röda benet som piper...
Ojdå, i nästa paket låg det ett hundkexben OCH en present. Bäst att kollla så det inte döljer sig några fler hundkexben i paketet...
I ren glädjeyra tog jag en repa i trädgården med nya leksaken...
Ja, sedan var det slut på kalaset och jag och extrahusse tog en promenad medan extramatte klippte gräsmattorna. Tror ni inte det kom en rejäl regnskur när vi gått en bra bit hemifrån. Jodå, det gjorde det så vi kom hem som två dränkta pudlar. Och jag som var så fin när extramatten borstade min päls i morse...
Skrivet av Angela Müller den 29 juli 2006 13:07 | Kommentarer (19)
28 juli 2006
Boris bloggar, del 24
NU SKA JAG AVSLÖJA VAD SOM HÄNDE i morse när extramatten skulle klipppa mina klor. Först undrade jag varför hon var så fårad i ansiktet, som en nyplöjd äker, men förstod sedan varför. HON kan inte det här med att klippa klor! Visserligen gick första klon bra men sedan klippte hon till ordentligt så att det kom en hel droppe blod och jag gnällde till lite. Det skulle jag inte gjort för jag trodde hon skulle svimma!
Nåväl, det blev inga mer klor klippta...förrän nu efter middagen. Då gorde hon en kupp och tog med mig till Gråbos hundaffär så fick dom göra det. Men hon var duktig min extramatte - svimmade inte en enda gång! Och nu har jag fina nylippta klor! Jag såg nog hur smusslade till klipptanten en sedel men hon såg så lättad ut, extramatte, så jag sade inget. Annars tycker jag väl att när det kommer en så fin herre och vill ha klorna klipta så ... nåja. När vi ändå var där så köpte hon något som jag inte fick se - tror att det är en present som jag ska få i morgon ;-)
Dom var väldigt proffsiga i hundaffären, man fick en godisbit när man var klar med tossingarna. Lite klass är det allt på Gråbo trots allt!
När vi kom hem hjälpte jag först extrahussen med att tvätta cyklarna...
Fast om sanningen ska fram tröttnade jag ganska snart och medan extramatten sprutade en massa vatten i trädgården, hmmm, så gick jag och lade mig lite så där i halvskugga...
Det gällde bara att flytta på sig allt eftersom extramatte kom farandes med den där sprutande slangen...
Och förstås att vända sig då och då så man inte får liggsår...
Som sagt...
När vi kom in smusslade hon i köket och jag misstänker att det har med morgondagen att göra. Mig lurar hon inte så lätt...
Skrivet av Angela Müller den 28 juli 2006 18:07 | Kommentarer (6)
Boris bloggar, del 23
I MORSE VAKNADE VI LITE TIDIGARE. Men inte så mycket. Jag tror att extramatten sovit oroligt och att det därför vi vaknade. I vilket fall som helst så tyckte hon att mitt ben var bättre i dag och jag är ju pigg som attan så...
Trots det blev det bara en liten kortis tillmorgonpromenad. För jag ska fortfarande ta det lilla lugna som hon säger. Men inget ont utan att det bär med sig något gott, hehe. Extramatten behövde ta en sväng till husvagnen och eftersom jag inte får gå så långt så tog vi oss en cykeltur alla tre. Sitt fint, sade hon...
Nu bär det iväg...
Det går väl ganska bra va? Fast korgen var i minsta laget förstås...
Jag vaktar området medan extramatten är inne och gör det hon nu skulle göra...
I morgon fyller jag sju år - bara så ni vet!
Skrivet av Angela Müller den 28 juli 2006 14:07 | Kommentarer (9)
Boris bloggar, del 22
OK, MATTE! Nu har jag (och du) lyckats övertala extramatten att det är lika bra att sova på saken...
Godnatt! Sov gott du också för det ska vi göra nu!
Skrivet av Angela Müller den 28 juli 2006 01:07 | Kommentarer (6)
Boris bloggar, del 21
VI SOV LÄNGE I DAG IGEN! Men har man semester så har man, eller? I dag gick extrahussen morgonpromenaden och extramatten fixade frukosten och jag åt duktigt men inte hela portionen så jag var väl inte riktigt vrålhungrig.
Sedan åkte vi till Blå Stjärnan igen och köpte mer hundmat men i dag köpte hon bara burkfoder, det som jag gillar bäst, så framöver blir det mums för magen. Vi var inne i en jättehäftig hundaffär också och där ställde dom mig på en våg och skyndade sig sedan ut som tokar.
Jag tror att det var fel på vågen!
På eftermiddagen upptäckte min extramatte att mitt ena framben, det högra, var lite svullet och herregud en sådan cirkus det blev. Hon ringde min riktiga matte som också blev lite upprörd och då blev det ännu värre. Först fotades mina ben och tassar som skickades till matte och sedan togs det temp. Jamen hallå, dom ska vara glada över att jag är en så tålig och snäll hund!! Tempen var 38,5 grader hörde jag.
Sedan kändes det efter, ja jag vet inte rikitgt efter vad, men kändes gjorde det. Kanske letade hon efter någon tagg eller något bett vad vet jag? Men det är vid dessa tillfällen som jag saknar dig mest Matte! Dom är bra feppliga, vågar inte ta i och ja, det skulle nästan filmas med en dold kamera. Några bra hundägare blir dom nog aldrig. Jag har inte ont så långt har dom konstaterat för jag haltar inte och känner mig som vanligt. Men det blev lite uppståndelse därom ingen tvekan och när hon kollade gårdagens bilder och tyckte sig se att jag var svullen redan då trodde jag hon skulle svimma. Så när extrahussen kom in från garaget och sade att han skulle ta sig en dusch var jag inte sen att hänga på. Ja, jag har ju inte fått bada i dag för när dom upptäckte mitt svullna ben så fick jag ligga still som en död fisk i röda soffan i extramattes arbetsrum. Jag hade i och för sig inget emot det för det har varit lika varmt i dag, eller i går menar jag, som det var i förrgår så lite matt är man ju. Det passade bra också för extramatten hade fått en bok i brevlådan som hon läste tätt intill mig hela tiden så jag blev lite klappad och omhuldad. Man klagar inte på en sådan behandling...
Jag hörde att extramatte pratade i telefon med min riktiga matte flera gånger (hon grinade lite också) och sedan rapporterades det via mail att tempen gått ner till 38,3. Och nu kan inte min extramatte sova för hon känner sig lite uppjagad av det här. Jag blev dessutom snuvad på kvällslångpromenaden och har fått kissa i trädgården ända fram till alldeles nyligen då vi tog en riktigt kortrunda runt kvarteret och jag var tvungen att gå på gräskanterna hela tiden. Men det gick i alla fall åt en bajspåse och då blev extramatten nöjd och för all del extrahussen också. Hela familjen ställde upp på den löjligt korta rundan. I bland undrar man alltså?
Nu hörde jag extramatten säga till extrahussen att har inte svullnaden gått ner till i morgon så ska vi åka till Blå Stjärnan igen. Men nu misstänker jag att vi inte ska köpa mat till mig. Kan man göra annat där också? Jaja, dom är snälla i alla fall även om dom nu inte är så proffsiga och i kväll har jag blivit behandlad som en prins. Varje gång extramatten har förflyttat sig så har hon burit mig mellan rummen och jag fick inte ens hoppa upp i soffan själv utan blev lyft upp. Men jag är ju inte den som är den, lite service kan man väl kräva ;-O
Men, och nu blir jag orolig, jag hörde att extrahussen sade till extramatten att han ställt klockan på 08.00 i morgon så att extramatten ska komma upp i tid för att ringa till Blå Stjärnan...Hmmm, det vet jag inte om jag gillar däremot?!
Skrivet av Angela Müller den 28 juli 2006 00:07 | Kommentarer (5)
26 juli 2006
Boris bloggar, del 20
PHEW! VILKEN VÄRME!! I morse väckte jag extramatten 06.30 för jag var faktiskt pinknödig. Jag buffade på henne tills hon slog upp sina ljusblå ;-) Det blev en runda i trädgården tills jag blev nöjd och sedan somnade vi om så gott igen. Nästa gång var det extramatten som väckte mig i min skönhetssömn och då var klockan 09.30.
I dag var det extrahussen som tog morgonrundan med mig och extramatten gjorde i ordning frukost under tiden. Jag var så duktig och åt upp hela portionen och extramatten blev helt överväldigad av glädje.
Sedan skulle det åkas på affärsrunda, fy vad tråkigt! Men vi besökte en hundaffären i Alingsås och det var ju roligt förstås. Det luktade så gott därinne!. Dom skulle köpa mig en ny vattenskål för resor för jag dricker nämligen inte i den ihopvikbara som dom har. Så nu fick jag en sådan som jag är van vid fast en häftigt silvergrå sak. Sedan smusslade dom med något och jag misstänker att det är min födelsedagspresent - hihi!
För övrigt har det inte hänt så mycket. Extramatten tyckte lite synd om mig nu ikväll så jag fick duscha med henne och gud i himlen var gött det var efter den här varma dagen. Jag blev som pånyttfödd igen och tog en repa med ankan på baksidan...
Här ser ni mig ny, nyduschad och fräsch som en nyponros...
Ta den om du kan extramatte!
Matte ville se en bild på nya badleksaken så då får hon väl det då. Vi har köpt en till Ila också och den har vi med oss när vi kommer hem. Fast du, nu längtar jag nog ine hem längre för på söndag ska vi åka till Varberg!!!
Nu blev jag så där trött igen...
Jag undrar just om det är någon idé att jag kommer hem till tävlingen jag är ju jätteotränad nu?!
Skrivet av Angela Müller den 26 juli 2006 20:07 | Kommentarer (11)
Boris bloggar, del 19 (nytt försök!)
MITT BLOGGINLÄGG FRÅN I GÅR KVÄLL var spårlöst försvunnet i morse så nu ska jag försöka berätta igen vad vi gjorde i går...
Det var pestigt varmt hela dagen, i alla fall för en hund! Min extramatte duschade mig med trädgårdsslangen och det var lite läskigt men mest gott ;-O
På kvällen tog vi en tur ner till Mjörn så jag fick ta mig en simtur...
Extramatten slängde min nya vattenleksak som jag bärgade hem fint i land...
Det var kallt och skönt att få bli lite avsvalkad...
Ja, sedan gick vi hem igen och nu är hon rikgtigt duktig på att låta mig gå utan koppel. Det är bara när det är trafikfara som jag behöver vara kopplad...
När vi kom gav jag grodan en match i trädgården...
Men, efter det var jag helt utmattad, som en klubbad säl...
Skrivet av Angela Müller den 26 juli 2006 17:07 | Kommentarer (11)
24 juli 2006
Boris bloggar, del 18
NU ÄR DET BÄST ATT HÅLLA KOLL PÅ DELARNA HÄR alltså för annars gör min nya kompis det alltså. Härom dagen hade jag hoppat över del 15...och det fick jag minsann veta ;-)
I dag tror jag att jag är trött på alla avsked! Men vi tar det från början. I morse fick jag väcka extramatten vid halvtiotiden för då hade jag sovit klart. Nån måtta får det väl ändå vara! Vi gick upp då, extramatte och jag, och jag tog som vanligt en första kissrunda i trädgården samt kollade säkerheten då förstås. Inga skator i sikte!
Sedan rantade extrahusse i väg med mig på den "riktiga" morgonrundan för extramatten hade stora sår på sina stortår efter gårdagens morgonrunda. Jamen hallå, vad är dom gjorda av dom där tvåbenta?
Nåväl, det går lika bra med extrahusse så för den saken skull finns inget att klaga på.
När vi kom tillbaka var det dags för frukost för oss alla. Steffanie och Peter hade också vaknat. I dag åt vi frukost på altanen. I bland tror jag dom är lite snurringa...vi brukar ju äta den på framsidan. Men skitsamma - det var gott!
Sedan satt dom vid dom där konstiga platta sakerna igen. Extramatten förklarade för mig att dom redigerade hennes pappas 80-årsfilm.
- Kan ni verkligen inte göra sånt när jag har åkt hem, svarade jag då.
Men se det gick inte för det visade sig att dom kunde inte överhuvudtaget utan fick hjälp hela tiden av Peter och Steffanie...
Ja, sedan kommer vi till det som jag inte gillar dårå. Alla dessa avsked! I fredags fick jag ta avsked av David eftersom vi inte skulle jobba mer. Jag har ju inte den blekaste aningen om när jag får träffa den trevlige snubben igen! Och nu, ja nu skulle helt plötsligt Steffanie och Peter åka hem dom också!
Så det blev stora avskedet ute på gatan/parkeringen utanför hundkojan...
Jag försökte vinka så gott jag kunde...
Och när bilen svängde ut från garageinfarten till hundkojan så ylade jag så hela kvarteret stod givakt...
Gissa vad som hände sedan? Efter middagen satte dom sig bägge två, nästan mitt på ljusa dagen, och tittade på film! Taskigt nog såg dom Walk The Line som handlar om Johnny Cash och den har jag ju redan sett. Men extramatten bölade som en gris och jag hörde när hon sade till extrahussen:
- Det är då märkvärdigt att våra barn ska tala om vilka filmer vi bör se fast det egentligen borde vara tvärtom! Dom har ju inte vuxit upp med Johnny Cash!
Ja efter det, för att döva sitt dåliga samvete, blev det kvällspromenad med bollkastning...
Och eftersom jag älskar att jaga boll så sprang jag som en gnu tills dom tröttnade. Det var bra att extrahussen var med i dag för han kastar mycket längre än extramatten...
Skrivet av Angela Müller den 24 juli 2006 22:07 | Kommentarer (8)
23 juli 2006
Boris bloggar, del 17
DET RINGDE PÅ DÖRREN redan havtio och jag for ju upp som galning och skällde på ytterdörren. Det var tidningsbudet som ville sälja GT! Extramatten köpte ingen ens så där blev skönhetssömnen störd till ingen som helst nytta!
Vi tog oss i alla fall, efter den brutala uppväckningen, en morgonpromenad. I dag blev det Hörnmosserundan så vi var borta i över en timma. När vi kom tillbaka kom äntligen Steffanie och Peter tillbaka. Egentligen skulle dom jäklarna ha lämnat mig ensam i dag för att gå till Liseberg men grannen här berättade för extramatten att dom hade hört mig i går när jag var ensam och övergiven så det blev inget Liseberg och jag slapp vara ensam igen. Hehe!
Det är så tokvarmt ute så jag orkar knappt promenera men det blir säkert bättre till kvällsrundan. Nu ska alla vara hemma och jag känner mig nöjd.
I morgon åker Steffanie och Peter hem till Malmö igen och jag hoppas att vi kan åka till Varberg men det finns inga campingplatser lediga någonstans utefter kusten så jag vet inte vad det blir då.
Skrivet av Angela Müller den 23 juli 2006 18:07 | Kommentarer (7)
Boris bloggar, del 16
DET VAR TUR JAG INTE VISSTE på morgonpromenaden att det skulle bli en sååå tråkig dag som det blev denna lördag!
Det började ju så bra med att Steffanie och extramatten tog mig på promenad. Sedan blev det frukost med hela familjen. Det är mysigt när vi är så många kring bordet! Gästerna är bra snikna dock - ingen tappade det minsta av frukostbordets läckerheter på golvet!
Japp, så långt var allt väl. Men helt plötsligt blev jag inputtad i bilen för extramatte skulle till Lerum och köpa en bukett blommor till sin farsa som fyllde 80 år i dag. Extrahusse och jag stannade kvar i bilen när hon rusade in och köpte blommorna.
Sedan hade vi inte hunnit mer än hem förrän Steffanie och Peter gav sig iväg till Trollhättan! Vad tusan ska dom där och göra? Som lax på löken blev jag lämnade helt ensam och övergiven av extramattarna också några timmar senare. Visserligen fick jag ett märgben men ändå! Dom drog helt enkelt iväg på 80-årskalas och här fick jag sitta ensam. Fy vad tråkigt!
Skrivet av Angela Müller den 23 juli 2006 18:07 | Kommentarer (4)
Boris bloggar, del 15
JAG LIGGER EFTER, SÅ ÄR DET BARA. Men vi har haft fullt upp extramattarna och jag! På fredag kom till exempel Steffanie och Peter så då blev det föllt ös...
Jag tvingade henne att krama mig mycket eftersom det var ett tag sedan nu...
Vi åt middag på altanen...
Va, är det slut redan? Vad ska jag få till middag då?...
Ja, sedan kan man ju bara gissa vad det blir när man umgås med fyra macmuppar...
Men jag lägger mig här så kan ni bara hojta till om jag ska hjälpa er med något...
Och i morgon behöver vi minsann inte stiga upp när klockan skräller för nu har vi semester!
Skrivet av Angela Müller den 23 juli 2006 18:07 | Kommentarer (4)
21 juli 2006
Boris bloggar, del 14
I GÅR ORKADE INGEN AV OSS blogga så därför kommer i går i dag. Vi jobbade som vanligt och sedan skulle vi handla på vägen hem. Woffe och jag promenerade medan Gela handlade. Woffe tycker det är toppen att vara "nästan" hundägare, viskade han till mig, för då behöver han inte vara med inne i affären ;-)
När vi kom hem skulle Gela plocka in alla varorna och jag fick roa mig själv en stund...
Japp, nu har jag snart lyckats bita loss ena örat...
ska vi ta en promenad nu då?...
Jag vet! Vi tar med oss bollen...
STOPP! Kolla här!...
Kan du lyfta mig över staketet så jag får hälsa...
Nähä, det blev inget med det. Vi går vidare och hamnar så småningom vid "min" bollplan...
Jäklar i min lilla låda vad kul vi hade! Extramatten slängde nog bollen minst 50 gånger och jag sprang och hämtade den lika fint varje gång. Men som vanligt tröttande hon före mig så vi gick hemåt och det var nog tur det för vi var jättetörstiga...både bollen och jag...
Ja, sedan blev det inte så mycket mer i kväll. Efter att vi hade duschat hela familjen så passade jag på extrahussen så han inte drällde ner någon mat i golvet Och efter det blev det bara lite TV men inte mig emot jag sover ju lika gott i vardagsrummet som på någon annan plats ;-)
Skrivet av Angela Müller den 21 juli 2006 09:07 | Kommentarer (11)
19 juli 2006
Boris bloggar, del 13
WOOW, VILKEN HÄFTIG KVÄLLSPROMENAD det lbev i kväll! Precis när vi kom ut på gatan tittade Ebba ut. Hon skulle också precis gå på kvällspromenad så då sade extramatten och jag att hon gärna fick följa med oss...
Visserligen är hon mycket snabbare i steget än mig och hon luktar ju inte på allt som jag gör...
Men ibland lyckades vi gå sida vid sida...
Och då passade extramatte på att ta bilder...
Det var trevligt med lite hundsällskap! Och Ebba är ju faktiskt min kompis.
Skrivet av Angela Müller den 19 juli 2006 22:07 | Kommentarer (7)
Boris bloggar, del 12
JAG TÄNKTE JAG SKULLE VISA ER HUR min arbetsdag ser ut. Det börjar alltid med att vi äter frukost vid niotiden...
Just idag så lyckades jag busa upp David lite...
Men, dom är bra konstiga dom där valparna tröttnar snabbt och sitter sedan och fånigt stirrar rakt in i en TV där det inte ens finns rörliga bilder. Fattar nada...
OK, det är väl lika bra att ta sig en lur då...
Vid tiosnåret brukar det bli en promenad. Och tro det eller ej men nu står vi här igen och väntar på den där gröna gubben...
Man kan faktist ta sig ett dopp i stan också men se det fick jag inte göra...
Jag kan ju inte påstå att jag gillar stan något vidare men en och annan just trädstam att pinka emot kan man hitta bara man anstränger sig lite...
Gubben i bakgrunden är visst någon Polhemkändis men vem bryr sig. Det gick ju inte ens och pinka mot honom för det var vatten omkring...
På väg tillbaka upp till fjärde hälsade vi på hos Woffe på andra...
Och när vi var tillbaka på arbetsplatsen så hade David inte tid att leka med bollen så jag lade mig vid extramattes fötter. Nu är det bara att ligga här och invänta lunchen...
Skrivet av Angela Müller den 19 juli 2006 11:07 | Kommentarer (10)
Boris bloggar, del 11
DET ÄR TUR MAN INTE ÄR människa! Tror ni inte dom väckte mig lika tidigt i dag?! Jodå, ut och pinka och sedan iväg till jobbet. Men nu är det bara 3 hela dagar kvar sen ska vi ha sovmorgon varje morgon ;-)
Så var det där med sladden som alltid befinner sig på någon annan plats när jag ska publicera bilder. Nu har jag i alla fall tagit hand om bilderna från badpromenaden i går och lagt sladden i väskan så att den säkert kommer med hem!
Håll i er nu alla för nu kommer dem!
Det är långt som attan till badplatsen så det blir till att traska lite uppför, lite på grusväg...
och en gnutta i skogen...
Men sedan är vi framme...
Det verkade faktiskt inte som om någon av dem skulle bada så jag kastade mig i själv...
Upp skaka av sig lite...
Och sedan i igen...
Nu hörde jag något om fika! Blir det bra om jag lägger badleksaken på tork här?...
Det var jättteskönt med ett dopp, eller två rättare sagt, efter den tråkiga dagen jag hade haft på jobbet. Nu är det dags att gå hem igen och nu ska ni få se hur fint jag balanserar på en spång...
Skrivet av Angela Müller den 19 juli 2006 09:07 | Kommentarer (2)
18 juli 2006
Boris bloggar, del 10
DET VAR EN LÅNG OCH TRÅKIG DAG på jobbet - jag trodde aldrig dagen skulle ta slut. I och för sig så var kiss- och bajsrundorn något bättre i dag för min extramatte tog mig till en gräsplätt som ligger mellan Gamla Ullevi och Trädgårdsföreningen. Men det var jobbigt att ta sig dit. Vi fick stanna stup i kvareten för invänta någon gubbe, grön tror jag hon sa att han var. Men herregud dessa stadsmänniskor! Varför ska allt vara så märkvärdigt. Jag såg inga gröna gubbar någon gång men extramatten tycks ha gjort det. Vem vet hon kanske ser rosa elefanter också ;-)
Och nu kväll har vi varit på långpromenad till Annersjön och jag har badat! Tyvärr blir det inga foton i dag. Jodå, batterierna var fyllda det var dom och foton har det tagits. Men, och håll i er nu alltså, gissa var sladden är? Just det på jobbet! I morse hörde jag henne muttra att nu får VI (ja, hon sa vi) inte glömma sladden i dag i fall vi tar några foton på jobbet och du vill blogga. Men hallå eller!? För det första har JAG aldrig glömt någon sladd varken här hemma eller på jobbet och för det andra så orkade jag inte blogga på dagen i dag för jag har mest slappat hela dagen i min bur. I dag fick hon banne mig läsa alla Unixloggarna på egen hand!
Jaja, vad annat kan man vänta sig när man måste umgås med gamlingar? Ni får helt enkelt vänta tills i morgon med att se foton när jag simmar. Sorgligt men sant.
I dag hade min riktiga Matte skickat hit min sele så det låg ett fodrat kuvert i brevlådan till mig när vi kom hem. Extramatten sade att jag kunde bära in det själv eftersom det var till mig. Det gjorde jag också men stannade till vid rabatten utanför dörren och lade ner kuvertet där och pinkade på det. Då blev hon alldeles förfärad men det var ju mitt kuvert. Klart jag måste markera ordentligt att det faktiskt är mitt och till mig. Konstiga är dom, den saken är klar. På henne lät det som om dom aldrig pinkar på några kuvert! Hur i jösse namn kan dom då hålla reda på vilka som extramattes och extrahusses? Jag fattar ingenting.
Men det var bra att min sele kom för då kan dom använda långkopplet när vi ska gå på långpromenader som den vi just gjort till Annersjön. Där kör en massa bilar hela tiden och det finns inget trottoar så där får jag gå i koppel.
Nu har jag precis ätit min kvällsmat. Jag har kört med min extramatte i dag och åt ingen frukost av det torrfoder dom åkte till Blå Stjärnan och köpte i går. Hon blev alldeles hispig när jag inte åt och ringde min riktiga matte. Till lunch stod det uppblötta torrfodret kvar och jag fick burkmat från den burk som hon öppnade i går till lunch. Men som sagt, nu ikväll har jag ätit av torrfodret och nu sade jag till henne att inte låta det ligga så länge i blöt och då smakade det mycket bättre.
Man ska tydligen behöva lära dem allt!
Skrivet av Angela Müller den 18 juli 2006 21:07 | Kommentarer (6)
På begäran från Anna
ANNA LÄT HÄLSA TILL BORIS att jag borde skriva ett inlägg och berätta om hur det är att vara "nästan" hundägare. Det är inte lätt men jag gör väl ett försök - det är så mycket att glädjas åt så det är svårt att sammanfatta så här rakt av och det finns ju saker man inte riktigt kan beskriva som till exempel den glada magkänslan och att själen mår bra.
Men det är helt klart att hemmet och dess görmål blir lidande för jag vill ju ge så mycket tid jag bara kan åt Boris. Så tvätten ligger, visserligen tvättad torr och inburen från torkvindan, i högar...
Och orchideerna som fick tillfällig plats på vardagsrumsbordet för att Kif och Tyler skulle hälsa på, ja den platsen verkar nu ha blivit beständig ;-) Vem har tid att släpa blommor runt i kåken när Boris vill att vi ska leka eller kela?
När jag sedan har serverat honom kvällsmålet och upptäcker, för första gången i livet, att det är mat kvar och herrn lungt går därfrån utan att frukta att någon annan ska knipa maten så fort han vänder ryggen till. Ja, då tänker jag att nu kopplar han verkligen av! Han litar på att varken jag eller Woffe ska sno hans rester...
Jag har den korkade vanan att hela tiden prata med Boris och när och om jag någon gång skulle vara tyst för länge då vaknar har till och undrar om jag är kvar ;-) Han följer mig hela tiden så jag är aldrig ensam och alltid otroligt välkomnad även om jag bara varit ute och slängt soppåsen. Han är med när jag går på toa och så även när jag duschar - inte en chans att han skulle missa det.
Jag kommer på mig själv med att inte springa fram och åter för mycket eftersom han för det mesta ligger tätt intill där jag befinner mig och rusar upp och går med så fort jag går från ett rum till ett annat. Nu har jag "lärt" att samla mina ärenden i hög och bara gå i väg en gång istället för fem.
I bland kan han försvinna och jag blir lika rädd varje gång men det visar sig alltid att han ligger i dörröppningen på altanen och solar eller tar sig ett stråk på baksidan av trädgården. Där kan han lugnt traska runt eftersom det inte finns några flyktvägar.
När han i går kväll rantade runt med sitt märgben var jag mäkta imponerad och jag försökte smyga efter så gott jag kunde utan att störa för mycket. Han grävde som sagt först en grop i trädgården och placerade det där men ångrade sig strax och bytte till något annat gömställe bakom buskar och träd i flera varianter. Till sist lade han det inomhus och där vandrar det nu runt. Sista gången i går kväll, efter kvällspromenaden, flyttade han in det i gästrummet. Detta är så fantastiskt för mig att kunna få studera på nära hand och jag imponeras över vilken energi han lägger ner på detta urätna märgben.
Han har ett minspel som är en otrolig mångfald. När han är trött tittar han på mig på ett alldeles speciellt sätt och när han är busig på ett annat samt flera andra beroende på vad budskapet är. Den tydligaste minen tycker jag mig uppfatta när vi promenerar och han ligger några meter före och vänder sig om och tittar lite förstående på mig som om han tänkte...ja, hon är ju gammal och trött så jag får väl vänta in henne så hon inte känner sig övergiven ;-)
Det är en lycka att få uppleva "hundlivet" i lugn och ro och inte bara över en helg när vi träffas hela familjen med katten, hundar, ungar och ungar. Att det sedan är fint väder och tillfälligt gör inte saken sämre. För att ha hund och vara yrkesarbetande är en kombination jag inte kan tänka mig. Att behöva gå ut i rusk, regn, kyla och blåst är nog också något helt annat än vad vi upplever för tillfället i denna ljuva sommartid.
Den största lyckan är nog i alla fall när vi kryper till sängs och Boris placerar sig med huvudet på min utsträckta arm är en riktig rysare. Att jag sedan vaknar näst intill förlamad för att jag inte vill störa honom genom att byta ställning är en annan rysare...
Eller att han snor h e l a sängen om jag råkar gå upp på toa eller så... Å andra sidan kompenseras allt detta obehag av att varje morgon vakna av att bli pussad i hela ansiktet. Det fattar ju vem som att det inte kan vara maken efter 35 år ;-)
Sedan finns det naturligtvis nackdelar även under en så kort och begränsad tid som det handlar om. Därom råder ingen tvekan men så länge man har lyxen att lämna hem honom när man tröttnat så kan man skjuta på det mesta under en kortare tid.
En annan sak som är helt ortoligt fantastisk är alla människor med eller utan hund som tar kontakt på promenaderna. I går träffade vi en dam med en hårig sak, pekines tror jag, som vi pratade länge med och en herre med krycka som var så imponerad över att Boris inte blev rädd för kryckan för det blir alla andra hundar han träffar. Jag är helt säker på att om inte Boris hade varit med så hade dessa kontakter aldrig uppstått.
Woffegubben berättade att han hade träffat en ädre dam på sin ruda med Boris som hade frågat vänligt om hon fick klappa honom. Sedan berättade hon att hon hade haft en likadan hund som dog för sex år sedan. När damen klappat klart och gick vidare hade hon tårar i ögonen.
Att man sedan måste planera inför en arbetsdag lite mer än vanligt får man ta. Tre lunchlådor istället för två ;-O
Skrivet av Angela Müller den 18 juli 2006 09:07 | Kommentarer (6)
17 juli 2006
Boris bloggar, del 9
DET BLEV ETT HIMLA SJÅ med märgbenet för när jag tyckte att jag hade gnagt färdigt bestämde jag för att gömma benet. Men då blev det ju så där himla tyst på mig så extramatten smög efter. Men jag hade inte mycket att välja på så jag letade och letade efter en bra gömplats i trädgården...
Ja, jag gräver en grop helt enkelt! Här kan ju inte skatorna hitta det, eller?
Nä, det vete tusan jag får nog flytta det - ja, vardagsrummet blir nog bra...
När jag velat klart och har provat alla ställen inomhus för benet tycker extramatten att det är dags för en riktig kvällspromenad eftersom jag bara fått korta kvartersrundor under dagen. Säga vad man vill men hon är ganska förnuftig i bland och inser att jag behöver sprätta av mig både det ena och det andra...
Nåja, hon är inte så snabb som jag så jag får vänta in henne ibland men det får man väl stå ut med...
På vägen hem, alldeles utanför din högstadieskola, Matte, hittade extramatten en fin pinne och jäklar anamma vad kul vi hade...
Jag blev så där tokglad som bara jag kan bli...
Kom igen nu då gammelmatte! Försök ta den om du kan...
Okey, jag ligger still tills du är nästan framme...
Det slutade med att jag bet sönder pinnen i flisor och sedan gick vi hem för att äta kvällsmat. Hon är helt OK, när du har gett henne stränga order, matten. Inte nog med att hon förberett kvällsmaten utan frukosten är på G också...
OK, varsegod väntar jag på här...
Nu är det bara en sista kvällskortis som återstår av den här dagen sedan är det sängen som gäller. Ja, precis så eländigt har vi löneslavar det. För tidigt till morgonen är det dags igen!
Skrivet av Angela Müller den 17 juli 2006 22:07 | Kommentarer (12)
Boris bloggar, del 8
NU ÄR VI ÄNTLIGEN HEMMA IGEN så man kan få lite gräs under tassarna! Fattar inte hur dom kan tillbringa varje dag i stan!? Inte en gräsfläck så långt nosen räcker. Vi har varit ute på flera kortrundor i dag men jag har ju inte kunnat krafsa en endaste gång. Det gör man bara inte med asfalt under tassarna. Jag har förresten vägrat bajsa också så det så!
Här äter vi frukost...
Jaha och sedan skulle vi visst jobba lite också...
Men man kan ju inte anklaga henne för att vara slavdrivare heller...jag fick lägga mig i bland...
Sedan var vi på möte igen! Vi hade ju för jösse namn ett på förmiddagen ska det vara nödvändigt med ett till då? Det var svåra och avancerade saker som diskuterade på det mötet med kluster och fan och hans gamla mormor så jag blev helt utmattad efter det...
Annars kan jag inte klaga, det har varit en bra dag även om det nu är jobbigt att jobba. Jag har varit en runda nere på andra våningen bland alla tjejer som känt mig sedan jag var valp och alla gosade med mig som dom brukar. Lunchen smakade helt OK och extrahussen kom upp till oss så vi åt i videokonferensrummet. Extramatten sa att jag inte fick vistas där dom brukar äta sin lunch. Fnyser jag bara åt och känner mig helt nöjd med arrangemanget med videokonferensrummet.
Hemvägen däremot trodde jag aldrig skulle ta slut! Först skulle extramatte stanna för att köpa en vattenskål, ihopvikbar, till mig i fall vi går på långpromenad (hon har ju redan köpt en för länge sedan men den har hon glömt var hon placerat den). Då fick extrahussen och jag ta en kissobajsrunda under tiden och sedan stod vi och väntade tills hon kom ut från affären...
Och efter det blev det uppehåll vid Icaaffären där hon absolut skulle handla en gång till! Vi tog en runda igen och nu hamnade jag på gräs så det blev en stooor bajskorv. Nåja, jag verkar ändå ha fått lite pli på dem för hon hade med sig hundshampo ut...
Men nu ska du få höra! När hon kommer ut från Icaaffären så säger hon till mig att vi måste till en Icaaffär till! Dom hade nämligen inga märgben, som jag har beställt, så då for vi alltså vidare till nästa. Phew! Man kan ju bli matt för mindre. Undrar just hur extramatte orkar med hennes affärsrundor?
Till sist var vi i alla fall äntligen hemma...
Du kan tro att jag sprätte rejält med tassarna när jag äntligen fick lite gräs under dem! Det är allt gött att vara hemma igen och eftersom jag jobbat så bra i dag så lyckades jag övertala extramatten att jag var värd ett l i t e t märgben i dag ;-)
Ja, nu kan dom göra vad dom vill - jag har ändå inte tid och ingen lust att engagera mig heller. Har liksom fullt upp med benet. Lite snål är hon, det har jag konstaterat nu. Visserligen bad jag lite försynt om ett l i t e t ben men hon behöver väl ine ta mig så bokstavligt! Resten av benen frös hon in!!
Och lite hispig är hon också för när hon inte hör mig skrapa med tänderna mot benet så kommer hon farandes och undrar vad jag är! Vad tror hon egentligen - jag lämnar inte benet förrän det är helt slut!
Skrivet av Angela Müller den 17 juli 2006 19:07 | Kommentarer (10)
Boris bloggar, del 7
NU KAN DU ÄNTLIGEN KOPPLA AV MATTE! Vi har varit på Blå Stjärnan och köpt...
En påse med 3 kg torrfoder samt 4 burkar med färdig mat. I dag fick jag lite av den ena burken till lunch.
Extramatten sade till om mätglas också så att hon kan ge mig exakt rätt mängd. Bra va?
Bilden är lånad här på Specifiks hemsida
Skrivet av Angela Müller den 17 juli 2006 13:07 | Kommentarer (2)
Boris bloggar, del 6
HON FÅR RÖTT KORT I DAG OCKSÅ! Jodå batterierna i kameran är bytta men nu har hon glömt sladden! Matte, du får kanske börja se dig om efter något lämpligt hem till dem? Frågan är om dom klarar sig på egen hand när jag åker hem.
I natt gruffade jag bara till med ett enda skäll och jag iddes faktiskt inte ens springa fram till ytterdörren. Det är ju för tusan flera mil dit så jag inser att om jag ska ha några som helst krafter kvar när jag kommer hem så gäller det att spara på dem.
I morse blev det himla liv i sovrummet! Någon idiot hade ställt klockan på ringning! 06.30!! Jag låg i alla fall kvar tills Woffe lockade med morgonpromenad och då tänkte jag att det är kanske bäst att gå upp för annars får man väl ingen frukost heller.
Mycket riktigt! Det blev ingen frukost!
Efter promenaden skuffade dom in mig i bilen och så drog vi iväg. Hmmm, vi skulle visst jobba i dag.
Ja, nu är jag installerad på jobbet och har fått min frukost. Som tur var hade dom vett nog att ta med min bur så att jag kan sova lite mellan arbetspassen. Jag har hjälpt extramatten med massor nu på morgonen och vi har varit på en promenad. Fast egentligen kunde jag skippa promenaderna för vet du var matte, dom har massor av stolpar här inne. Man får inte pinka på dem säger extramatten men var i jösse namn har dom då dessa fina stoplar till?
Hon har ju som sagt glömt sladden så jag får lägga in lite foto senare i dag! Nu hinner jag inte mer för vi ska gå på möte 10.45.
Skrivet av Angela Müller den 17 juli 2006 10:07 | Kommentarer (2)
16 juli 2006
Boris bloggar, del 5
I KVÄLL FICK HON RÖTT KORT! Min extramatte alltså. Jo, så här var det...Vi, extramatte och jag, bestämde att vi skulle ta en promenix ner till Mjörn nu när tempen utomhus blivit skaplig. Först ville inte extrahusse gå med men sedan ångrade han sig.
Sagt och gjort - vi traskade i väg och kom så småningom fram till sjön. Det var riktigt spännande i dag! En båt höll på att tas upp och dom hade en söt liten hund som jag i och för sig inte var så intresserad av men det var hon av mig! Vi gick ut på bryggan och då kom det fler båtar in och en massa människor passerade oss på den smala bryggan och det guppade så härligt ;-)
Ja, man har ju inte stora krav på nöjen när man umgås med två gamlingar - då är minsta liv och rörelse välkommet. I vilket fall som helst så skulle jag, när dom fick bort det där båtskrället, ta mig et dopp tänkte jag. Tyvärr fegade hon ur, extramatten, totalt så det blev bara ett fotbad med koppel på! Nåväl, extrahussen skulle fota med hennes kamera och vad händer då? När jag står där och poserar i min vackraste pose så hör jag honom muttra:
- Nu är batterierna slut, skynda dig och ge mig nya.
- Jag har inga exrabatterier med mig.
- Nä, nu får du banne mig rött kort!
Hon blev alltså utvisad och inte blev det något kort på mig heller. Men hallå! Vad är det för amatörer jag tvingas umgås med?
I vilket fall som helst var det mysigt att få fotbada lite. Promenaden hem var också ganska spännande. Gässen du vet, som bor precis innan båthamnen, tjattrade för fullt när vi gick förbi.
När vi kom hem tvingade hon ut mig trädgården för att titta på blommor. Vem skiter inte i vad dom heter bara det går att pinka emot dem?
Detta är tydligen en Klematis Jackamnii...
Sedan bubblade hon något om någon Nina Weibull - ingen jag känner i alla fall...
Och det här är tydligen liljor hon såg mäkta stolt ut över dem - fråga mig inte varför...
Till sist skulle hon absolut förevisa Vidjehortensian - vem bryr sig...
Jag blev så trött så jag föll matt mot golvet när vi kom in efter trädgårdsrundan...
Men det blev så hårt efter ett tag så jag hoppade upp i soffan...
Och nu har hon äntligen fått ändan ur vagnen och kommit ihåg att ta ut några köttbullar från frysen. Jag har inte fått godis när jag varit duktig sedan du åkte! Och i morgon ska vi tydligen jobba så ikväll får jag väl lägga mig efter sista promenaden...
Skrivet av Angela Müller den 16 juli 2006 21:07 | Kommentarer (6)
Boris bloggar, del 4
I DAG KAN JAG INTE PÅSTÅ ATT VI gjort många knop! Vilken värme! Vi har faktiskt mest varit soffpotatisar hela dagen...
Vi försökte oss på en promenad när mitt på dagen var passerat med en timme men jag stönade och flåsade så mycket så extramatten gav upp efter en liten kvartersrunda. När vi kom hem blev det sofforna igen.
Nåväl, hungern gjorde sig påmind frampå kvällskröken och VEM tror du fick laga middagen?! Sa inte du Matte att jag skulle på semester? Det här ju rena arbetslägret!...
Dukade bordet gjorde extrahussen...
Jodå, här serveras det potatisgratäng och grillad kyckling...
MEDANS JAG får nöja mig med samma mat som i morse!
Och som vanligt är det nådige herrn som får ta hand om eländet efteråt så jag hjälper honom en smula...
Även med handräckning i köket då alltså...
Och nådige frun gör inget, rantar bara omkring med en massa paltor som hon hänger ut på tork. Vi män har det iinte lätt i det här huset.
Skrivet av Angela Müller den 16 juli 2006 18:07 | Kommentarer (2)
Boris bloggar, del 3
VET DU VAD? Dom hör illa också! I natt fick jag passa huset på egen hand och en gång for jag upp som ett jehu och skällde järnet mot ytterdörren. Bägge två vaknade visserligen men då kan det ju vara kört för länge sedan! Det kommer att bli en jobbig semester om jag ska behöva hålla koll på säkerheten helt själv här alltså.
Sedan undrar jag ju om extramatten behöver extra lite sömn eller? Hon for ur sängen redan vid niotiden i morse men jag tänkte att jag liger kvar här hos Woffe. Det ska ju fan kliva upp i ottan!
Men, då börjar hon slamra med kastruller och då är det ju kört. Då blev jag tvungen att stiga upp i fall hon skulle tappa ner något ätbart på golvet. Jo, hon skulle absolut koka kyckling eftersom jag annars inte hade något att äta till fukost sa hon. Okey dårå.
Mums vad det luktade gott i köket! När hon var klar trodde jag ju att skulle få avnjuta delikatesserna men nädå, då skulle vi gå på morgonpromenad! Men herregud jag hade ju redan fått pinka i trädgården innan vi började koka kyckling. Men när jag frustade inför promenaden hävdade hon att min matte hade sagt att jag skulle på morgonpromenad. Jag vet inte om hon far med osanning men jag misstänker det. Ja, så hävdade hon att kycklingen ändå måste svalna innan jag kan äta den. Men är hon helt tappad bakom spisen heller? Det går väl för tusan att blåsa på den?!
I vilket fall som helst så avgick extramatten med seger och hon plockade med sig två bajspåsar. Haha, täkte jag nu ska jag skrämma henne lite så innan vi hade gått 800 meter så hade jag bajsat slut på bägge påsarna ;-)
Då muttrade hon lite och blev fundersam och fegade ur totalt. Trots att vi alltså passerade två bajspåsepapperskorgar så höll hon krampaktigt tag i den sista påsen som det redan låg en bajs i för hon hävdade att i värsta fall kan man använda den igen.
Ja man undrar ju i bland?
Det blev en tvåtusenstegspromenad, ja människosteg då alltså, jag gick ju säkert minst åttatusen. Jag tyckte nog vi kunde gena hem till kycklingen men hon stod på sig så det blev hela rundan i alla fall. Sedan, efter promenaderna ska hon ju nödvändigtvis kolla av hela mig efter fästingar. Gud så omständigt innan man kan få sig ett skrovmål. Inte nog med det...det togs beslut om att vi skulle äta ute så det tog ju en stund innan dom hade fått ut maten och äntligen kunde sätta sig till ro...
Jag kan svårligen tro att du kan äta upp den där själv, eller...
Tror du iinte dom reser sig fast det fanns mat kvar på bordet. Jojomensan det skulle in i kylen igen. Fattar inte ett dugg alltså? Det hade väl varit bättre att äta upp rubbet så man slapp springa fram och åter med matburkarna?
Skrivet av Angela Müller den 16 juli 2006 11:07 | Kommentarer (12)
15 juli 2006
Boris bloggar, del 2
DET ÄR HELT OK att sova framför TV:n mellan två håriga ben...
Han har ju dessutom den goda smaken att smaska på några torra kakor frampå kvällskvisten så det är klart att man placerar sig där.
Den utlovade kvällspromenaden var kul. Då hade nämligen tempraturen sjunkit till något mer hundvänlig grad så jäklar anamma vilken fart det blev på mig! Extramatten såg i stort sett bara svansen på mig under hela turen. Jag tyckte lite synd om henne så jag stannade upp då och då och väntade.
Det hade hon nog inte anat att ett bad och en promenad i behaglig utetempratur skulle göra mig så pigg. Dom är konstiga dom där människovalparna som envisas med att vara trötta sent på kvällen.
När vi kom hem försökte jag övertala både extramatte- och husse att vi skulle leka tokleken med mjuka bollen...
Och det blev visserligen några halvalerta kast genom hallen bort mot vardagsrummet så att jag lyckades skrynkla varenda en matta på vägen men jag inser att jag får bädda ner dom där bägge. Sorgligt men sant!
I morgon ska jag väcka henne tidigt så hon kan koka kyckling till mig som jag ska få till frukost. Dom är ju trots till åldern komna bägge två så det gäller att påminna om man inte ska svälta ihjäl ;-)
Skrivet av Angela Müller den 15 juli 2006 23:07 | Kommentarer (11)
Boris bloggar, del 1
HERREMINJE, min extramatte tar alla ord på fullt allvar! Jag kommer snart till det men vi tar det från början. Hon rusade in, när ni hade åkt, och kollade på nätet när Blå Stjärnan hade öppet och jag trodde hon skulle svimma. Det stod att man bara kunde köpa foder månd - lörd 09.00-18.00!! Då ringde hon dit och det var en telefonsvarare som sade att man kunde ringa på en jourtelefon som kostade 40 spänn i minuten om man hade en sjuk hund. Men herrejisses jag är ju inte sjuk bara hungrig i morgon! Då rusade hon till Woffe och sade att det går inte att köpa foder till Boris förrän på måndag! Vad ska jag göra??
Nåväl, hon fick lugnat ner sig till slut och tog fram kyckling ur frysen som hon ska koka till mig i morgon när den tinat. Det är lugnt försökte jag säga men hon blir ju så lätt hispig!
Ja, när hon hade diskat klart efter middagen som vi åt tillsammans innan ni smet i väg så blev det i alla fall en promenad med oss tre. Jag testade deras tålamod lite genom att äta på varje grässtrå på vägen så det blev ingen lång promenad men det var lika bra det för jag orkade bara inte...
När vi kom hem sade hon, extramatten alltså, att min matte hade sagt att jag skulle badas. Hon tar banne mig allt bokstavligt! Men i och för sig...
Det var ganska skönt efter den här varma dagen men människan hade ju inte ens lite hundshampo hemma utan tog vanligt människodito så nu går jag runt och luktar fjolla! Ska jag stanna här får hon banne mig köpa hem riktiga prylar...
Vad hon inte hade räknat med var att jag skulle bli så uppiggad efter badet att jag nästan fick rena rama dårpippin...
Jag greppade tag om min "favvoboll" och löpte amok i minst en kvart. Hon stod helt förstummad kan jag säga...
Vad jag däremot inte hade räknat med var att hon inte ens hade en riktig borste... Tror du inte på fan, ursäkta ordvalet, att hon tog en människohårborste och kammade mig med!
Nåja, hon har utlovat en promenad innan sänggång så... ja, säg vad man inte får utstå!
Skrivet av Angela Müller den 15 juli 2006 20:07 | Kommentarer (10)
20 februari 2006
Hörnmosserundan
DET HAR SINA SIDOR ATT PROMENERA med två hundar. Trassligt blir det och det är inte alltid de vill åt smma håll...
Men det händer och det händer också att dom är riktigt samspelta...
I dag gick vi "Hörnmosserundan" som är en liten nätt promenad på 3,6 km. Vi mötte 5 andra hundar i samma ärende. När vi kom hem sattes hundarna på bänken i fartsukvisten för avtorkning och belöning (köttbullar)...
Jaha, vad ska vi göra nu då?
Skrivet av Angela Müller den 20 februari 2006 14:02 | Kommentarer (6)
19 februari 2006
Puslingarna åter
DET VAR EN RIKTIG SKITHUND som kom hem från tävlingarna...
Det blev raka vägen in i duschen. Och det blir man trött av...
Så vi tar oss en liten vilopaus medans gratängen står i ugnen...
Skrivet av Angela Müller den 19 februari 2006 21:02 | Kommentarer (3)
18 februari 2006
Vad ska vi ha till middag
JA, DET VAR PRECIS DEN FRÅGAN jag ställde till mina, för dagen, två medhjälpare i köket...
Jag tror det får bli gräddstuvade kantareller och kyckling med ris och gräddsås...
OK, blir det inget mer avancerat än så så lägger jag mig en stund (så klart alldeles bredvid spisen i fall hon skulle tappa ner något). Ila klarar av att hjälpa dig på egen hand...
Och under tiden som Boris sover sätter vi på riskokaren och ställer in kycklingen med kantarellstuvning för gratinering i ugnen...
OK, vad ska vi göra nu då?
Jag tror minsann vi ska steka några ägg som Anna kan ha på mackorna i morgon när hon är i väg och tävlar med er i Varberg...
Då tror jag bestämt att jag går och leker lite...
Sa du leka? Då vill jag vara med...
Skrivet av Angela Müller den 18 februari 2006 21:02 | Kommentarer (8)
15 januari 2006
Hej Matte!
DET ÄR TUR ATT VI SKA ÅKA HEM I DAG annars skulle jag nog bli helt försoffad! Vet du, vi sov till klockan 11 i dag oxå! Men sedan blev det fart på henne när hon kom på att vi skulle åka hem i dag och att vi var tvungna att ge oss i väg på sista promenaden för denna gången.
Konstigt det här med människor att dom måste ha så mycket kläder på sig. Men när hon äntligen fått på sig alla kläder så gav i oss i väg. I dag gick vi motsatta hållet upp mot Stora Lundby kyrka...
Sedan gick vi över stora vägen där och gick längs cykelbanan och vet du va? Det kom en massa konstiga typer, utomjordningar eller något, som hade långa pinnar på fötterna och långa pinnar i händerna...dom hade en attans fart och jag blev ståendes helt paff alltså! Nåja, jag hittade ett fikabord mitt emot kyrkan men vi skulle tydligen inte fika så...
Det blev till att fortsätta. Gela hittade en genväg genom skogen och det var ju bra mycket trevligare än att gå på asfalt...
Sedan kom vi fram till ett jättefint område, nästan som Bullerbyn, med många fina hus och barn som var ute och lekte samt en och annan fyrbent som var ute på promenad. Alla vägar hade blomnamn och solen brassade på så det var nästan som våren.
Egentligen skulle vi gått ner till Stannum därifrån men då tittade Gela på klockan och sa att vi skulle bli tvugna att ta en genväg hem. Så det bar av in i skogen igen. Söligt var det så jag undrade om vi verkligen skulle gå där...?
När vi kom ner på vägen igen så berättade Gela att vi passerade "dödsbacken" och att du, Matte, hade åkt pulka och druckit varm choklad där när du var liten...
Vi mötte jättestora hundar oxå!
Tjoho, nu är vi snart hemma för nu känner jag igen mig...
Men det hindrar ju inte att man kan vila sig lite vid torget...
Fast lite krafter hade jag allt kvar när kom hem...
Och lite mysigt var det allt att få traffa Matte och syrran oxå...
Dagens promenad blev 9 130 människosteg. Phew, tänk då har jag ju gått minst fyra gånger så mycket!
Skrivet av Angela Müller den 15 januari 2006 14:01 | Kommentarer (2)
14 januari 2006
Hundblogg
I DAG ÄR DET JAG, BORIS, SOM SKRIVER i dagboken! Jag har blivit lovad en långpromenad i dag så nu sitter jag väntar på att Angela, min extramatte, ska bli klar någongång. Dom är ju såå omständiga dom där tvåbenta...
Aha, det lutar åt att vi ska gå den långa promenaden i dag förstår jag nu när vi börjar att gå upp mot joggingspåret och genar genom skogen...
Som leder oss till Kolerakyrkogården som jag hört historien om sju gånger förut men jag är ju en snäll och diplomatiskt hund så jag lyssnar intresserad när Angela berättar som om jag aldrig hade hört detta förut...
Nu har vi kommit upp till joggingspåret och ser alla nu hur fint jag kan sprätta när jag har kissat i dikeskanten...?
Men hallå...nu ringer dom från extramattes jobb och vill veta en massa. Jag är ju sugen på att gå och vill inte stå här stilla och frysa. Kan hon inte gå och prata samtidigt?!...
Till slut fick hon pratat färdigt så vi kunde gå vidare och nu har vi passerat joggingspåret och gått över till Alsjöområdet och tagit oss ända ner till Mjörn (fast det var några samtal till under den tiden - dom är bra konstiga dom där människorna)...
Jag fick inte bada i dag. Min extramatte sa att det var alldeles för kallt och isigt. Men lite sugen var jag det ska erkännas...
Efter 9 525 människosteg och 2 timmar och 45 minuter senare är vi hemma igen...
Nu ska det bli gott att få vila sig lite...
Skrivet av Angela Müller den 14 januari 2006 16:01 | Kommentarer (14)
10 oktober 2005
Nu är det min tur att blogga
HEJ MATTE NU ÄR DET JAG, Ila, som bloggar eftersom Boris fick blogga i morse. Nu ska du få höra vad vi har gjort i dag efter morgonpromenaden.
Dagmatte övergav oss för hon skulle gå och handla så vi fick order om att vara tysta och snälla när hon inte skulle vara hemma. Vi hade förstås förväntat oss varsitt märgben men då skulle vi ont i magen svarade hon.
Jag bara undrar när hon blev någon slags hundmagsexpert…?
I vilket fall som helst fick vi ett halvt löfte om någon slags överraskning och när hon kom tillbaka efter en liten stund så fick vi faktiskt det också. Vi fick jättemycket beröm också för att vi hade varit så tysta och duktiga!
Sedan skulle vi ta dagens långpromenad och det kan jag lova dig Matte att lååång blev den. Vi startade med ”Annarundan” som dagmatte har döpt den till. Du vet den vi gick i går.
Så långt var väl allt frid och fröjd men så tyckte jag hon muttrade något om jogging – men herregud vad begär hon egentligen!?
Men så visade det sig att vi behövde inte jogga utan det räckte med att vi gick som vanligt. Det kanske berodde på att hon aldrig hittade till joggingspåret annars hade vi kanske blivit tvungna att jogga också.
Vi hittade i alla fall en skog med en fin stig på som dessutom var märkt med rödvita märken som var uppsatta på träden här och var.
Lite misstänksam blev jag när vi helt plötsligt hamnade i någon slags stengrop med massor av olika stenhögar i flera olika storlekar och man hörde maskiner som brötade så jag fick kramp i öronen.
Jag hörde tydligt hur hon gick där och mumlade om att nu fanns det minsann inga rödvita märken på träden längre. Men vi fortsatte förbi det där otäcka stenröset och fortsatte och fortsatte. Till slut hörde jag dagmatte snacka om ett hus som man såg taket på och att vi skulle gå mot det för då skulle vi nog hitta vägen igen.
Det vara bara det att när vi väl kom ner från den hemska backen som ledde ned dit så ångrade hon sig och vi gick tillbaka en lång bit och då, efter en lång stund, hittade vi rödvita märken på träden igen.
Ja, vi fortsatte att gå och gå. En himla massa träd och jag undrar om hon är spritt språngade galen. Gå så himla långt! Det är tur att hon åker hem i morgon så vi får komma till dagis och vila upp oss.
Det var ju jättefint väder och en massa härligt ruttna pinnar där i skogen så egentligen ska man väl inte klaga.
Till slut kom vi i alla fall ut på asfalt igen och så småningom även hem till boet. Och jag bajsade en gång och kissade tre men Boris ska ju alltid vara värst så han behövde två svarta påsar och jag tror banne mig han pinkade på vartenda ett träd och varje grästuva. Fast lite fejk är det för ibland kom det inte en endaste droppe. Jag var framme och kollade då och då men en av gångerna när jag kikade DÅ kom det naturligtvis några så han pinkade rakt på mitt öra!!!
Fast dagmatte torkade mig torr och gullade lite extra med mig just då så det är väl OK trots allt.
När vi kom hem var det såå skönt att lägga sig i soffan och slumra lite.
Det blev 11 102 steg – det du Matte! Så nu är vi upp i 14 511 steg bara i dag. Nu förstår du varför vi ska sova så gott på dagis i morgon.
Skrivet av Angela Müller den 10 oktober 2005 20:10 | Kommentarer (1)
Hej Matte
NU KAN JAG RAPPORTERA att morgonpromenaden är avklarad. Vi gick ”Oskarsrundan” fast tvärtom. Ja, hon har så mycket konstiga idéer vår dagmatte men det är väl ganska OK ändå.
Det blev 3 409 steg och tog 36 minuter och 29 sekunder för dagmatte vill säga - jag tog ju många, många fler steg. Jag bajsade två gånger och kissade 78 och Ila bajsade också två gånger och pinkade fyra. På vägen hem mötte vi Minus och hans matte. När vi närmade oss kojan så fegade dagmatte ur och tog ”päronvägen” för att undvika mördarhundarna på gaveln du vet.
Ja, sedan lovade hon att vi skulle få frukost och tyckte att vi skulle äta tillsammans sa hon. Bha, hon fattar inte att eftersom det är en hel meter mellan våra matskålar så är ju vi färdiga långt innan hon hinner sätta rumpan på stolen.
Inte nog med att vi fick stå där och vänta medan hon gjorde sin egen matskål klar utan hon skulle absolut fota också…
Och först efter det sade hon varsågod! Hmm, det ska hon minsann inte behöva säga mer än en gång!
Ja, som sagt. Vi var ju klara innan dagmatte ens hann sätta sig så jag tog mitt ansvar och satt troget under bordet under hela tiden när hon åt. Har du tänkt på det förresten Matte, vad långsamt hon äter?
Jo, jag satt ju där och tänkte att om det skulle ramla ner något får jag ju helt enkelt tvinga i mig det – du vet ju själv hur kladdigt det är med gröt som trampas omkring i köket. Men hon tappade inget – shit!
Nä, nu tror jag att jag ska slumra in lite för jag misstänker att det blir en attans lång promenad framåt lunchtid.
OM det nu går att sova vill säga…skulle inte förvåna mig om hon släpar fram den där bullermaskinen som går på hjul och liknar en elefant med sin snabel du vet!
Skrivet av Angela Müller den 10 oktober 2005 09:10 | Kommentarer (1)